Vad hände i Sverige? – Sverige!!

Orden är Donald Trumps – fritt översatt från ett av många märkliga framträdanden sedan han för ett par månader efter att han besatte det i särklass mäktigaste ämbetet i världen. Även om vi helst vill undvika det så blir allt vi gör här hemma speglat i amerikansk politik. På ett sätt lite nyttigt för ett litet land att bli uppmärksammade på det sättet av någon som uppenbarligen inte har koll. Man kunde ju hoppas att vi alla stod upp som en och sade: ”Nej det är fel! Sverige är ett tryggt och säkert land att leva i! Vi har världens bästa levnadsstandard, låg kriminalitet och en folkligt förankrad demokrati. Det är förvisso förhållandevis många anmälningar av våldtäkter och sexuella trakasserier, men det beror på att det finns en sträng lagstiftning. Kvinnor som anmäler vet att det tas på allvar och att de får skydd. Och så vidare”

Istället visar det sig att ett riksdagsparti tar sig för att använda en av Amerikas mest ansedda debattsidor åt att bekräfta bilden. ”Trump har rätt! Alla Svenskar som läser tidningar, lyssnar på radio och ser på TV har fel!” Jag syftar då på Sverigedemokraterna och som det verkar finns det en direktlinje mellan deras partikansli här i Stockholm till Trumpadministrationen och alla hans anhängare, långt ut på högerkanten. Detta oroar mig – på riktigt!

Vad händer då i Sverige – egentligen? Vi har en regering som visserligen har fel politik och lägger skattepengar på helt fel saker. Nu verkar det som de själva börjar förstå hur fel det är, så de drar tillbaka förslaget på kilometerskatt, de riktar om förslaget på vinstbegränsning av privat utförda välfärdstjänster och de kommer inte genomför den hårt kritiserade bankskatten. Tidigare har de talat om att de inte längre kommer att införa kvotering på kön i bolagsstyrelser.

Det har föreslagits att Alliansen genom att lägga en gemensam budget nu skulle kunna fälla regeringen med stöd av SD. Det är fel väg att gå, menar Centerpartiet. Alliansen ska återta makten genom vinna val och 2018 samla fler anhängare än de rödgröna. Vi kan inte basera ett långsiktigt värdebaserat regeringsalternativ bestående av M, C, L och KD på aktivt stöd från ett främlingsfientligt parti som SD, vars ekonomiska politik är väsensskild från vår egen.

Begreppet ”jag delar din uppfattning” har fått en annan innebörd. Det betyder numera ”jag bryr mig inte om att ta reda på vad du tycker, varför och vart det eventuellt leder, utan delar på facebook, eftersom du tycks hata något, eller någon, jag inte känner eller ens vill förstå.” Så okritiska har vi blivit och jag inser nu att denna text vida överstiger vad folk vanligtvis orkar läsa. Så jag slutar här.

Till skillnad från USA har vi ett val

Veckan då Moderatledaren, utan föregående förankring, meddelade att hon vill fälla regeringen med en alliansgemensam budget redan nu och Donald Trump installerades som USA:s president har sannerligen fått olika ledarskribenter, debattörer och krönikörer att reflektera. Jag ska inte tävla med skarpare hjärnor och pennor i det.

Kan bara konstatera att det inte på flera decennier varit så avvikande som det är nu, att ha en inkluderande människosyn och basera sina ställningstaganden på fakta och värderingar. I min facebooktråd har jag vid två tillfällen de senaste dagarna ombetts att kommentera det faktum att Bondeförbundet, det parti som sedermera blev Centerpartiet, under tidigt trettiotal i programskrivningar ville "bevara den svenska folkstammen". Ett tankegods som det idag inte går att försvara, men som nog får anses som ganska representativ för den tiden, då det Tyska folket valde Adolf Hitler till sin rikskansler och banade väg för förintelsen.

Det bekymrar inte frågeställarna nämnvärt att det idag 2017 är en idé som burit fram ett politiskt parti till positionen näst största parti i vissa mätningar och som moderatledaren förväntar sig ska utgöra underlag för ett maktövertagande.

Som ledande (nåja..) företrädare för Centerpartiet tar jag självklart avstånd från dessa snart 85 år gamla värderingar, vilka uttrycktes av personer som föddes på 1800-talet och konstaterar att mitt parti, det liberala Centerpartiet idag är det som allra starkast förespråkar öppenhet och mångfald. En svenskhet i tiden! Det är däremot högst klandervärt av ett parti, som emellanåt utesluter eller låter avskeda de minde betydelsefulla lokalpolitiker och tjänstemän som överträder anständigheternas gräns, inte tagit avstånd från vad de representerat så sent som 1995, eller då deras partiledare gjorde det aktiva valet att ansluta sig och stödja ett öppet nynazistiskt program. Det finns en förväntan hos en del att Sverigedemokraterna nu ska få ett inflytande i politiken. Denna artikuleras med fraserna "ni måste lyssna till SD - folkets röst". Som om vi inte lyssnade!? Vi lyssnar, men förbehåller oss rätten att inte hålla med dem. Åtminstone gör de flesta av oss inte det.

Jag var med på Donald Trumps valmöte i Leesburgh, Virginia

Donald Trump valdes av en majoritet (nåja..) till USA:s president av personer som med berått mod föredragit hans strikt konservativa och nationalistiska budskap framför mer liberala värden. Det ingår i varje demokrati att tugga i sig det faktum att även en idiot och en mytoman med narcissistiska drag, kan bli vald till president i världens hittills ledande stormakt. Vad det får för konsekvenser vet vi inte ännu. Vi kan bara konstatera att de galenskaper vi förut trodde inte kunde överträffas, nu upprepar sig gång på gång och på de mest häpnadsväckande sätt. Det uppenbara blir lögn och en svuren fiende blir vän. Amerika kommer aldrig att bli det samma igen och frågan är vad som händer med Sverige. Vi har fortfarande ett val och det känns hoppingivande.

Ola Johansson
Centerpartiet

Tillit, ansvar, förtroende och praxis

Praxis – ett ord som under de senaste månaderna kommit i centrum, men som ganska fort förpassats till kulisserna. Detta sker i Sverige där just praxis kommit att stå för något slags måttfull konsensus där lagar regler och bestraffning inte ansetts nödvändigt, därför att vi litar till varandras välvilja.

Tillämpning av praxis bygger på tillit, ansvar och förtroende, men när misstro, egenintresse och ängslan tagit överhanden så rämnar den Svenska modellen, lika lätt och lagom som den skapats.

Det var inte så viktigt med praxis tyckte de rödgröna när brytpunkten för statlig skatt sänktes sedan Sverigedemokraterna valt att ansluta sig till förslaget som innebar att Alliansens budget stärktes, till priset av skattehöjningar för många.

Praxis ska följas tyckte däremot Sverigedemokraterna och en klar majoritet av riksdagen när man tillät dem att, som tredje största parti, tillsätta Björn Söder som andre vice talman, trots att han både före och efter gett uttryck för en främlingsfientlighet som många menar inte är praxis för en representant för vårt parlament. Några ledamöter protesterade genom att inte betitla honom ”herr Talman” enligt gällande praxis.

Ungefär samtidigt avstod Alliansen från att föra fram en egen statsministerkandidat och lade, i enlighet med praxis, ned sina röster så att Stefan Löfven, med stöd av den största partikonstellationen (S, Mp och V), kunde bilda en minoritetsregering, sedan han lovat talmannen att han skulle kunna få majoritet för sin budget. Det var kanske några som inte trodde på det, men säger han det får vi väl följa praxis och lita på honom.

Detta gjordes i förhoppningen att en annan praxis, nämligen den som säger att sedan den egna reservationen fallit lägger man ner sina röster, så att det förslag som i slutomröstningen om budgeten får flest röster kan vinna. Så gick det till när Stefan Löfven bestämde sig för att avisera beslut om ett extraval. Om han följt praxis borde han gått till Talmannen och låtit denne avgöra hur den knepiga situationen skulle lösas, genom samtal och överläggningar.

Sedan det gått upp för alla att den praxis som numera gäller är att inte förlita sig på praxis, har vi fått en decemberöverenskommelse som bygger på en praxis som säger att en budget inte kan innehålla hur mycket som helst. Jag stödjer den, men inser att allt hänger på tillit, ansvar och förtroende.

Vi är tillbaks på ruta ett, där en klar majoritet är överens om att tretton procent av riksdagens ledamöter inte kan diktera villkoren för de övriga åttiosju.

Dessa tretton procent uttrycker en åsikt som många av oss inte delar, men det betyder inte att vi har någon rätt att förhindra att denna åsikt inte uttrycks och diskuteras. Åsiktsfrihet ska råda, med våld och hot inte får förekomma. I vårt sekulära och ”upplysta samhälle” är det en självklarhet, men vi kan inte utgå från att alla delar den uppfattningen. Praxis är att man inte driver med människors religiösa övertygelse, sexuella preferenser, kön, ras, funktionshinder, ålder eller härkomst. Ändå finns det de som påstår att Stockholmare är smartare än lantisar, eller ritar Muhammedkarikatyrer och kommer undan med det. Så ska det vara i ett rättssamhälle, man får begå misstag, till och med kränka folk med avsikt. Så länge man har folkets förtroende kan man till och med bli statsminister.

Leve demokratin, leve yttrandefriheten! #JesuisCharlie

Ola Johansson

Centerpartiet

 

 

 

 

Stoppa masslögnen

I dagens gratistidning kan vi läsa att SD:s nya ledning i Kungsbacka ändrat sig och säger ja till ensamkommande barn. Bra! Problemet är bara det att det inte är de som fattar beslut i sakfrågan. Det gör fortfarande två avhoppare, varav den ene uteslöts för att han öppet stödjer Nynazistisk propaganda, den andre står bakom hans avhopp och den tredje tros vara medlem men utan någon kontakt med den nya styrelsen. Den förefaller i varje fall ha bättre kontakt med SD centralt, än de tre fullmäktigeledamöterna. Det syns på deras uppträdande och på de flygblad jag bad om att få på dagens marknad.

Partiets politik ska bedömas utifrån det som står att läsa i deras program, inte efter lokala utspel som saknar täckning. ”Massinvandring” är återkommande i argumentationen. Ordet kommer från Sverigedemokraternas egna begreppsvärld och saknar förankring i verkligheten. Det påstådda hotet  kommer från partiets fascistiska historia. Den är inte en ”etikett” påklistrad av oss andra, utan en trovärdig och aktuell innehållsdeklaration på ett klart främlingsfientligt parti med en politik som delar upp människor i vi och dom.

I realiteten handlar invandring och migration om något helt annat. För det första är världen inte sådan att människor håller sig inom nationsgränser. Det har den aldrig varit, allra minst nu när det blivit enklare att resa och bosätta sig inom Europa. Personer som bosatt sig i Sverige har anhöriga som flyttar efter. Krig, konflikter och förtryck tvingar människors till flykt från fängelse, våld och död. Många kommer till ett grannland, andra tar sig hela vägen till Sverige. Vi har en skyldighet att pröva deras skäl, sedan avvisa eller bevilja uppehållstillstånd. Ensamkommande barn och personer på asylboende är redan här. De ska, sedan de fått uppehållstillstånd, bo någonstans där förutsättningarna att integreras blir så goda som möjligt.

Sverigedemokraterna ställer kostnaden för den så kallade ”massinvandringen” mot andra utgifter i samhället, poliser, försvaret, vård, äldreomsorg och skola. Sverige är det land i Europa som har bäst ekonomiska förutsättningar att investera för framtiden. Resurser för att utveckla välfärden, säkra pensionerna och bekosta offentliga utgifter får vi genom att många arbetar, genom att fler startar företag, investerar, anställer, genom att vi bedriver handel och utbyter erfarenheter med vår omvärld. Frihandel, rörlighet och Europasamarbete är inte bara ett sätt att skapa tillväxt. Historien har visat att det långsiktigt bygger fred, frihet och demokrati. Det är när kulturer möts och vi lär av varandra vi kan utveckla samhället.

Framförallt måste man fråga sig hur vi ska klara välfärden och industriproduktionen om vi inte har arbetskraft och om vi inte har möjlighet att dra nytta av den kompetens personer som invandrat erbjuder oss. Nyanlända har behov som behöver tillgodoses innan vi kan förvänta oss att de arbetar och betalar skatt. Det är dessa ”kostnader” som staplas på hög i Sverigedemokraternas propaganda. Aldrig nämns det vilka vinster för samhället som följer av migration, vad det betyder för hemlandet när utflyttarna skickar hem pengar till dem som är kvar, eller hur Sveriges export gynnas av att vi har personer anställda med internationella kontakter och kunskaper om språk och kultur. På motsvarande sätt skulle man kunna summera kostnaden för daghem, skolor, studiestöd och högre utbildning och påstå att det innebär en kostnad att sätta barn till världen. Naturligtvis gör ingen det.

Det spelar inte någon roll om jobbskaparen kommer från Kabul, Krakow eller Kullavik, alla har rätt att leva och verka i vår kommun om de vill. Med en politik som förenklar för företagande och erbjuder låga trösklar, en öppenhet för arbetskraftsinvandring och rörlighet, får vi också de resurser som behövs för att långsiktigt utveckla välfärden. Med masslögnen luras du tro på osanningar och falska beräkningar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Tjugondedag Knut, flyktingen Yosef och hans son

En jultanke: På måndag är det tjugondedag Knut och enligt vår Romerska almanacka är det dags att kasta ut den tyska julgranen, som vi tog in för att fira och minnas en händelse i Mellanöstern för 2000 år sedan, någonstans i området mellan Palestina och Syrien, där Quirinus var ståthållare, då en familj beordrades av ockupationsmakten att infinna sig i Betlehem för skattskrivning. Idag skulle vi kalla Josef och Maria för internflyktingar och Betlehem ett fängelse, där dagens ockupationsmakt, Israel kontrollerar alla som vill dit, eller därifrån. När den av Rom kontrollerade marionettregimen, ledd av Kung Herodes sedan lät döda alla gossebarn i jakten på det barn de födde, skulle vi då hindra dem från att sätta sig i frihet, att ta sig över haven till tryggheten i Europa? Om Jesus dök upp på någon mottagningsenhet för ensamkommande barn, eller timmermannen Josef efter några års yrkesintroduktion i snickaryrket ansökte om att få ta hit sin familj, skulle vi neka dem då?

 

 

Det här är klippt från min Facebooksida. Inlägget skrev jag i går eftermiddag, sedan jag legat vaken på natten och funderat över vad som händer i vårt samhälle. Attityden mot främlingen hårdnar och benägenheten att sprida lögnaktiga påståenden ökar bland vänner och bekanta som borde veta bättre. Det enklaste är att hålla med eller tiga still. Jag använder blogginlägget från nyårsafton med rubriken "Sverigedemokraterna har fel!" för att säga emot och argumentera. Det är inte populärt och möjligen oväntat. Texten ovan är uppe i över 70 "gillningar" vilket är mycket i mitt fall. Många har gett mig uppskattande kommentarer och 12 vänner har delat det vidare. Smickrande!

 

Klappar på ryggen är alltid välkomna, men det viktigaste är att fortsätta kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Kan den Heliga familjens levnadsöde för 2000 år sedan, i ett område som präglats av konflikter och förtryck under 4000 år, skapa förståelse för dagens flyktingar är det bra. Ytterst är det väl ett bevis på att vår kultur, vårt kärleksbudskap och våra levnadsregler (allting som du vill att människor ska göra mot dig ska du göra mot dem), som formulerats på liknande sätt i alla religioner i högsta grad är aktuellt.

 

Ola Johansson

Centerpartiet

Rödbrun röra

Idag har Riksdagen debatterat och röstat om betalningsvillkor. Om det kan man läsa i dagens DI . Debatten går att följa på Riksdagens hemsida. Innan helgen så fick jag en debattartikel publicerad på SVT Debatt där jag jämför Socialdemokraternas, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och nu även Sverigedemokraternas linje med en absolut trettiodagarsregel som "Dambergs Döbelnsmedicin". Om det skrev jag ju i gårdagens inlägg. Läs gärna om Döbeln vid Jutas ur Runebergs dikt här.
Idag har vi som sagt haft en debatt och ett beslut som gick Alliansen emot, med siffrorna 161 -157. Sverigedemokraterna deklarerade att de inte hade för avsikt att stödja sitt eget förslag, utan rösta med rödgrön reservation. Återigen en Röd-brun-grön röra i Riksdagen med ett parti som agerar helt oförutsägbart och som dessutom grundar sina ställningstaganden på felaktiga antaganden.
SD-ledamoten Sven-Erik Sällström begärde replik på mig och försökte få mig att tro, tillkännagivandet om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag med 30 dagar, var samma sak som att det åter är öppet att förhandla och med Sverigedemokraternas förslag som ett av buden. Samma sak tror den kände företagare som lobbat mot mig och andra partiföreträdare som har fått för sig att regeringen kan återkomma med ett annat förslag än det Riksdagen har tillkännagivit. Tror inte det. Vad vi åsett idag är ett nytt rekord i oförutsägbarhet och kaos i kammaren. Den metoden har prövats förr - i Tyskland på 30-talet.
I mitt anförande hade jag många och i egen erfarenhet välgrundade argument, varför avtalsfriheten är viktigt. Jag tycker ni kan lyssna på det, eller ladda hem snabbprotokollet när det väl kommer upp. Jobben riskerar flytta utomlands och småföretag kan komma att hamna i likviditetskris om det är de som är köpare. Allt till följd av en överdriven tolkning av ett EU-direktiv som Sverigedemokraterna ansuter sig till. Lite roligt blir det när Sällström i debatten jämför Sverigedemokraterna med en blind höna. En hel hönsgård!
Nu ser vi fram emot vad som händer när Regeringen och Justitiedepartementet återkommer med besked om hur de ska hantera dagens beslut. Ska bli intressant att höra vilken domen kommer att bli över dagens majoritet bestående av S, V, Mp och SD.

Ola Johansson
Centerpartiet

P.S
Vad tycker du? Skall det vara 30 dagar utan undantag, eller är avtalsfriheten viktigare?

Kommentar den 24 januari:
Gårdagens beslut om tvingande 30-dagarsregel för betalningar skall effektueras, skriver Annie Lööf och Beatrice Ask i SvD-Brännpunkt idag. Men att inskränka avtalsrätten och ensidigt korta betalningstiderna när våra grannländer inte gjort det är ej oproblematiskt.

Pandoras ask måste öppnas två gånger - Centeridéer behöver inte leda mot Harmageddon

Det nuvarande idéprogrammet ”Där människor kan växa” har sedan 2001 legat till grund för Centerpartiets politik under ett helt decennium. Det krävs således lång hållbarhet på de idéer som skall bära fram till 2023, när det eventuellt är dags att flytta fram positionerna ytterligare några snäpp. Ytterligare två partier arbetar med sina respektive idéprogram, något som kommit helt i skymundan av den uppmärksamhet det fick när Per Ankersjö lättade på förlåten kring en av de delar som ingick som en del av helheten –förslaget om fri invandring.

Det ligger väl i linje med de nu gällande stämmobesluten från Åre och skiljer sig endast marginellt från vad Moderaterna säger i frågan (idéprogrammet från 2011), ändå blir det sådan uppståndelse. Man undrar varför. Jag har en teori och den är att det skett en positionsförflyttning i samhället sedan Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen, där även vi som utåt sett vill stå för en öppen och generös invandringspolitik, låtit oss ”marineras” av det främlingsfientliga och ibland rasistiska tankegods, som sprids via Internet och sociala medier. Vandringsmyter blandas med illa underbyggd medierapportering och skapar sedan ”sanningar” som du och jag aningslöst sprider vidare i vänkretsen. Det förstärker en bild som många redan oroar sig för av hur våra ”traditioner är ifrågasatta” om ”politiskt korrekthet” och ”islamiseringen av samhället”. Om detta har jag skrivit i ett tidigare inlägg. Något som vi också ofta hör är att ”vi har misslyckats med integrationen” och att vi därför borde göra mera för att integrera de som redan kommit hit. Det är ännu ett exempel på assimilering till Sverigedemokraters retorik att anta att något har misslyckats, trots att det finns hundratusentals levande exempel på lyckad integration i Sverige. Det man vill göra av den mångkultur som trots allt redan är här är att skapa ett samhälle där alla är lika och anpassade till någon diffus svensk norm, som bottnar i sådana traditioner som alla vet är resultatet av en blandning, där inte minst amerikansk populärkultur haft det starkaste genomslaget.

Det som skett sedan SD kommit in i riksdagen och därefter stärkt sitt väljarstöd, har i sin tur gjort att när ett förslag som för ett par år sedan hade varit helt följdriktigt och naturligt, skapar en sådan nervös stämning att man får en känsla av att Harmageddon närmar sig för Centerpartiets del. I eftervalsanalyserna visade det sig att vi är det parti som förlorat den minsta andelen väljare till Sverigedemokraterna. Den önskade slutsatsen är att det beror på att Centerpartiet är det parti som i sina grundläggande värderingar står längst ifrån det partiet. Jag tror dessvärre att den bilden är förenklad och att det även inom Centerpartiet slumrar starka inslag av främlingsfientliga värderingar, som grundar sig i att vi på många håll inte är vana vid att ingå i ett mångkulturellt samhälle. Därför har medlemmar och väljare lugnt kunnat känna sig förvissade om att Centerpartiet varit ”att lita på” i frågan om invandringspolitiken.

Det är välgörande för Centerpartiet att vi nu får den här debatten och att vi nu kan göra upp med delar av vår mörka historia. Presskonferensen veckan före jul var som att öppna Pandoras ask. Att en sådan diskussion leder till att medlemmar tackar för sig måste vi nog räkna med, å andra sidan är det många som stärks i sin tro på idéerna och många nya medlemmar som tillkommer. För som det står i berättelsen om Pandora: ”Efter att asken öppnats drabbades hela världen av en tid av tröstlöshet och förtvivlan. Denna tröstlöshet upphörde när Pandora åter öppnade asken och befriade även Hoppet, eller Elpis, som kom ut ur asken i form av en liten fågel.” (källa:Wikipedia). Således finns det hopp för Centerpartiet om vi klarar att fullfölja den öppna debatten och gå till ett beslut.

Jag tror det viktigaste med den här diskussionen är var våra värderingar landar, inte exakt vad som i slutändan kommer att stå skrivet i programmet. Om man menar något med alla människors lika värde och rättigheter behöver man då och då ha en genomgripande debatt om vad det faktiskt innebär för oss som parti och vad vi som individer är beredda att tolka in i det. Om man läser igenom programmet ordentligt så får man en bättre uppfattning om helheten och där finns något även för den som vill bevara en del av "vårt gamla fina bondeparti", men det räcker inte! Ska Centerpartiet ha något inflytande i framtiden så måste väljarbasen breddas och vi har ett fantastiskt utgångsläge med det programförslag som är framtaget - om vi vågar gå hela vägen.

Såhär långt är jag nöjd med det förslag till idéprogram som är resultatet av medlemmar och sympatisörers bidrag till den öppna process som lett fram till det här förslaget. Det finns brister. Bostadspolitiken saknas helt. Rent formellt är det ett brott emot det uppdrag som gavs av stämmorna i Åre förra hösten där bostadspolitiken var ett av de områden som idéprogramgruppen fick att utarbeta förslag inom. Jag är själv Centerpartiets talesperson i bostadspolitiska frågor och skrev därför ihop några rader på sådant som kunde funnits med och varför jag tycker det är viktigt. Var vi bor och hur vi skapar oss ett hem är helt avgörande för hur vi lyckas förverkliga våra drömmar och hur vi lever ett rikt och hälsosamt liv vid sidan om arbete och utbildning. Visionen om Nybyggarlandet ger starka associationer till dessa viktiga delar i människors liv, framförallt de nytillkommande uppväxande generationerna och de människor vi vill ska flytta till Sverige. Arbeten kan vi ordna med en politik som skapar tillväxt genom ett gott företagsklimat, där trösklarna in på arbetsmarknaden är låga, men innebär att man kommer in och kan ta sig vidare med hjälp av utbildning. Bostäder däremot, bygger inte sig själva. Vi har idag ett bostadsbyggande som är otillräckligt, med en illa fungerande bostadsmarknad och en snedfördelning mellan storstäder och landsbygd. Detta kunde PerAnkersjö och de övriga åtta medlemmarna i gruppen tänkt på. Jag hade varit nöjd med ett stycke eller två. Då hade visionen om en fri invandring också varit enklare att argumentera för lokalt, där just bostadsfrågan ofta är ett skäl till att även centerledda kommuner känner sig tveksamma till flyktingmottagning. Det och ytterligare ett par skönhetsfel hoppas jag extrastämman i mars ser till att åtgärda. Jag ska göra vad jag kan på vägen dit.

Ola Johansson
Centerpartiet

Det är frågan om traditioner

I går eftermiddag passerade jag torget i Kungsbacka och fick då bevittna avslutningen av "den levande julkrubban" med kameler får, herdar, vise män och den heliga familjen. Alla (utom Jesusbarnet - en docka) levande gestaltade av riktiga djur och statister från Stadsmissionen i Göteborg.

Levande julkrubba i upplösning
framför porten till Kungsbacka kyrka

Vi kanske skall vara glada över att denna tradition efter 1000 år nådde oss från Mellanöstern och länder som idag heter Palestina, Jordanien, Libanon, Syrien och Israel. Josef och Maria tvangs iväg från sitt hem för att skattskriva sig och fann härbärge i ett stall som någon "snäll" värdshusägare anvisade dem och där födde de ett barn. Resten är, som man brukar säga, historia.

En av våra kända buskisförfattare Christer Claesson skrev för länge sedan en text om hur vi skulle reagera om Jesus plötsligt dök upp igen på någon av våra flyktingförläggningar, eller varför inte ett hem för ensamkommande barn. Tanken svindlar men är inte speciellt osannolik om man tänker på varifrån flyktingströmmarna är störst idag.

Idag presenterade Centerpartiets ideprogramsgrupp en del av det förslag som ska klubbas på stämman i Upplands Väsby i mars. Där vi står upp för principen att invandring skall vara fri, ungefär så som den varit under hela vår historia, med den skillnaden att det nu finns nationsgränser och tekniska möjligheter att ta sig över dessa relativt snabbt. Här en notis i DN. Men det är knappast enkelt och man kan fråga sig om det är restriktionerna i sig, skillnaden i lagstiftning mellan olika länder och höga murar kring de nationella gränserna som är orsaken till de svårigheter som kritikerna till en sådan politik pekar på. För Sveriges del handlar det om att sänka trösklarna, både till arbets- och till bostadsmarknaden. Skapa fler arbeten i växande företag och se till så byggföretagen kan bygga de bostäder som behövs för att ge människor tak över huvudet och renovera de bostäder som står inför förfall. Det är inte en politik specifikt för invandrare utan för alla som lever i Sverige.

Sverigedemokraternas framgång är det många som försöker ge sig i kast med att förklara. Jag avstår från det, men konstaterar att de haft tur och skicklighet när det gällt att ta vara på "traditionsdebatten" som förs i media och på nätet. I själva verket vill jag påstå att det är de som har skapat den. Vandringssägner av det här slaget är inget nytt. Ofta har de sin grund i någon verklig händelse med fullt legitim bakgrund - en batagell. Någon har tänkt och gjort rätt, men det har blivit fel. Jag hade tänkt gräva i och skriva om det istället fann jag via facebook en länk till denna utmärkta blogg. Läs den här och länka dig vidare till källorna. Rasister och främlingsfientliga har ett starkt grepp på nätet och det märks nu när kloka och goda vänner på sina facebooksidor ger spridning åt budskap som mejslats fram i organisationer som är motståndare till mångkultur, som vill dela upp människor efter ras och härkomst och som dessutom är stolta över det.

Är det ett stort problem att Disney tar bort stereotyper ur en film som producerades under en tid när organiserad rasåtskillnad förekom i USA, något decennium före gaskamrarna och Nazismens födelse? Minns att det blev ett herrans väsende när Tjuren Ferdinand togs bort ur tablån för att ge plats åt nyare Disneyproduktioner. Jag tror vi ska vara glada att vi inte ser på samma TV-program som för 30 år sedan och att vi låter vår nutid påverka hur vi ser på vår historia.

Jag tror också det är ett misstag att med ryggmärgsreflex ifrågasätta Skolverkets riktlinjer till rektorer om besök i kyrkan. Undervisningen i våra skolor är ickekonfessionell och det beror på att det finns många inriktningar inom kristendomen, många olika livsåskådningar och en stor andel barn som inte bett om att få böner lästa för sig, bli välsignade, eller ens vara en del av Svenska Kyrkans traditioner. Att rektorer har svårt att förhålla sig till detta förvånar mig inte alls, speciellt inte här i Västsverige där Henrik Shartau fortfarande har ett starkt grepp om förkunnelsen och där ambitionen begripligt nog hos många präster är större än vad som är lämpligt, med hänsyn taget till barnens integritet och föräldrarnas tro. Såvitt jag förstår är det inte många i skolans värld som reagerat, utan snarare kyrkans folk och en del som inte satt sig in i vad det egentligen handlar om, nämligen besked om vad som gäller för att skolan, utan att bryta mot lagar ska kunna vara delaktiga i de traditioner som hör julen och sommaren till. Det borde välkomnas, även av kyrkan.

Detta har Sverigedemokraterna inte varit sena att utnyttja och med sitt försprång på nätet är det en enkel match för dem att via mig och andra få ut sin förenklade bild och bifoga några av de mer eller mindre kända vandringssägnerna. Nu ser vi opinionssiffror som visar att det här är vad de behöver för att rikta blickarna bort från järnrör, kvinnoförakt, kränkningar och rasistiskt fyllesnack. Genom att tala om "traditioner" och Svenskhet får de oss att tro att det är skillnad på oss människor, att vissa traditioner är bättre än andra, att nyheter och förändring är av ondo. Så bygger vi inte ett mänskligt samhälle för framtiden.

Ola Johansson
Centerpartiet

Mörkad verklighet om bostäder åt unga

För en stund sedan damp ett pressmeddelande ner i min mailbox, med följande citat:

"- Regeringspartierna och Sverigedemokraterna sviker de unga idag och inför i princip en hyreshöjning för de många som bor i osäkra andrahandsboenden, säger Hanna Mörck, bostadspolitisk samordnare, jagvillhabostad.nu."

Det som slår mig är att den beskrivning jag läser stämmer bäst in med hur situationen är idag. Många ungdomar tvingas bo under otrygga former och betala hyror som är helt oreglerade och som dessutom betalas svart till en bostadsrättsägare som håller sin uthyrning hemlig för bostadsrättsföreningen.

Det stämmer att Riksdagens Civilutskott idag fattat beslut om de olika förslag som skall underlätta för fler att få tillgång till bostad, genom att även privatbostäder, som exempelvis bostadsrätter kommer ut på marknaden, med en hyressättningsmodell som är rättvis och reglerad. För det finns en majoritet i Sveriges Riksdag.

Vad som inte sägs i pressmeddelandet är att Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet förenat sig med Sverigedemokraterna i att det alltjämt skall vara möjligt för bostadsrättsföreningar att neka de bostadsrättsinnehavare som av olika anledningar inte kan använda sin bostad efter att ha bott i den under minst ett år, tillåtelse att hyra ut. Under den tiden skall hyran inte vara högre än att den täcker kostnaden för att äga lägehenten och en ersättning för den förväntade kapitalkostnaden. Det är givetvis möjligt att komma överens om en lägre hyra och att skriva kontrakt på den. Det viktigaste av allt är att vi nu vill ge en möjlighet för den som utsätts för det man brukar kalla för ockerhyror att kunna överklaga till hyresnämnden och hyran återbetald.

En bostadsrättförening kommer om Regeringens förslag inte röstas ner av SD och den övriga oppositionen, alltjämt att kunna tacka nej om det finns beaktansvärda skäl, som till exempel att föreningens verksamhet skulle bli lidande av att allt för få medlemmar är bostatta i fastigheten. Vi kommer att föreslå att en avgift ska kunna tas ut av föreningen som till viss del kompenserar för det. Skulle Regeringens förslag inte vinna gehör behöver inte föreningen ange något skäl alls till sitt nej och då kan man endast spekulera i vilka motiven är. Ett skulle till exempel kunna vara att den förväntade hyresgästen är invandrare.

Mer än 80 % av ungdomar i Stockholm och Uppsala uppger att de haft erfarenhet av missförhållanden i form av svarthandel med hyrekontrakt, eller på annat sätt blivit lurade. Mer än 40 % har erfarenhet av överhyror. Det är dagens situation som vi vill förändra med vårt förslag. Därmed skapar vi bara i Stockholmsområdet tillgång till mellan 20 000-40 000 tomma lägenheter. Givetvis utesluter inte det att vi gör vad vi kan för att få fart på bostadsbyggandet och det finns ingen motsättning mellan att bygga långsiktigt för unga och att ordna bostäder åt de som idag är bostadslösa.

Under diskussionen är det ingen som motsatt sig privatuthyrning som princip. Jagvillhabostad.nu och Socialdemokraterna med stöd av Mp och V har själva inte presenterat någon idé vad de vill göra för dem som är i akut behov av bostad. Det här handlar om att mörka, förvanska, skrämmas och att dra växlar på mångas utsatta situation. En reglerad privatuthyrning är något alla kommer att vinna på.

Ola Johansson
Centerpartiet

Centerkvinnor gratuleras till 80 års kamp för lika rättigheter, mot rasism och kvinnoförtryck

Centerpartiets kvinnoförbund - Centerkvinnorna har 80 år på nacken. I Halland bildades det första distriktet av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund 1932, fristående och likvärdigt som en systerorgansiation till Bondeförbundet. Det kan tyckas omodernt i ett politiskt parti att det finns ett kvinnoförbund och säkert finns det politiska partier som skulle kunna fundera över hur jämställda de är i det politiska arbetet. För Centerpartiet som i Karin Söder valde den första kvinnliga partiledaren och som helt naturligt och utan tal om kvotering och varannan damernas, låter en kvinnlig partiledare efterträdas av en annan kvinna, efter en valkampanj med två kvinnliga kandidater och en manlig, är det naturligt och viktigt att ha ett kvinnoförbund.

I historien finns mycket av klassiska jämstäldhetsfrågor och många exempel på verksamhet och praktisk politik som varit viktiga för kvinnors ställning och möjligheter utanför hemmet. En sådan sak är det semesterhem, Villa Terra i Falkenberg som köptes för insamlade pengar, dit husmödrar pressade av dubbelarbete och krav kunde komma ifrån, koppla av och kanske väckas till reflektioner kring poltik.

Folkdräktssömnad är en av de företeelser som funnits i Centerkvinnornas digra aktivitetskatalog genom åren. Detta att äga och bära en folkdräkt har för mig varit naturligt sedan den dag jag provade min sockedräkt. På 70-talet deltog min mamma Gunnel i sådana kurser och studecirklar. Hon såg då till att hon själv, jag och mina systrar fick en folkdräkt att bära vid speciella tillfällen. Sådana är naturligtvis alla CUF och Centerstämmor med rikstingståg och gröna fanor i täta led av tusentals deltagare, min äldste sons dop är ett annat och nu för tiden händer det att delar av folkdräkten används när jag ska vara tomte hos grannar och den egna släkten. De tre tillfällen då jag fått vara med vid Riksdagens öppnande har jag burit min Stafsinge-dräkt med stolthet.

Vid den första 2010 var det ett parti som uppmärksammades för att deras ledare bar en "Sverige-dräkt". Idag uppmärksammas de för att de beväpnar sig med järnrör och uppträder hotfullt och aggressivt, speciellt mot kvinnor och personer med utlänsk härkomst. Jag är stolt över min hembygdsdräkt och brukar vara noga med att berätta vem som sytt den. Till skillnad från Jimmie Åkesson som lär ha hyrt sin, har min en förankring i hembygden, en socken i Halland. När jag och riksdagskollegan Abir Al-sahlani bestämde oss för att bära hembygdsdräkt tillsammans var det för att visa upp det mångkulturella Sverige där vi har olika hembygder men samma framtid. Det står i bjärt kontrast till Sverigdemokraternas människosyn så som den återuppstått och välförtjänt visas upp i sin känslokalla och oförsonliga hårdhet.

Ett Centerpartiets kvinnoförbund behövs som står upp och försvarar alla människors lika värde och rättighet. Alla barn, oavsett härkomst och ursprung, ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Detta är en viktig kamp att fortsätta föra, speciellt som det oftast är i manliga kulturer som främlingsfientlighet och rasism gror. Där unga män samlas för att bekräfta varann reduceras kvinnor till något man kan kalla för "hora, fitta" och i fyllan uppträda hotfullt och nedsättande emot. Kampen för lika rättigheter för kvinnor och män måste föras varje dag och vi behöver fler förbundna kvinnor som upphäver sin röst tillsammans för att tränga igenom männens självgoda pladder.

Ola Johansson
Centerkvinna

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-toppar-kan-slangas-ut-ur-partiet_7680878.svd

SD:s vandringssägner måste bemötas

För några veckor sedan fick jag och säkert flera andra här, ett mail med följande lydelse:

"Hej
Fick en länk på facebook till http://avpixlat.info/2012/10/18/insandare-i-dt-med-summering-av-nyanlandas-bidrag/.
"Hur ser den ekonomiska ersättningen ut för en nyanländ invandrarkvinna som är arbetslös och har tre barn.
Kvinnor får:
6 510 kronor i etableringsersättning
4 500 kronor i etableringstillägg
4 500 kronor i bostadsbidrag
3 754 kronor i barnbidrag
2 546 kronor i underhållsstöd
= 21 810 kronor i månaden skattefritt.
Utöver detta har kvinnan rätt till:
259 200 kronor i retroaktiv föräldrapeng från det att barnet föddes, oavsett i vilket land det är fött. Hon kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. Exemplet är baserat på den lägsta ersättningsnivån om 180 kronor per dag under 480 dagar per barn.
Källa: www.statskontoret.se"
Stämmer de här uppgifterna, för jag fick jävligt ont i magen och hoppas verkligen inte att uppgifterna stämmer.
22000 i månaden är ungefär vad jag får ut i månaden utan skifttillägg och lägger man till utgifterna jag har för att ta mig till jobbet, studielån etc, så får jag ut betydligt mindre i månaden.
Jag pluggade 3 år och levde på en svält inkomst på 2500 i månaden resten är lån jag fortfarande betalar av.
Avpixlat är ingen sida jag direkt litar på, men har de fel???
Stämmer de här uppgifterna så är det något som är jävligt fel i det Svenska systemet och är som att spotta folk i ansiktet som går till jobbet varje dag.
MVH Xx Xx bekymrad skattebetalare i Halland"

Slut citat. Namnet ,som jag avidentiferat ovan, känner jag igen från en storbondesläkt i hemsocknen Stafsinge, från min barndom. På frågan "varifrån i Halland kommer du" fick jag så småningom ett svar: -Varberg (vad det nu har med saken att göra ungefär)! Är det en skattebetalare från Halland bör man ju svara, tänkte jag. Men efter att ha undersökt saken lite närmare visade det sig vara ytterligare en av alla de vandringsmyter som på nätet görs till "sanningar" via sajter som "avpixlat" och som slår rot i förnuftiga människor som inte har anledning att reflektera över varifrån de kommer. Det finns fler exempel, som att man inte längre får sjunga "Du gamla du fria" eller "den blomstertid" på skolavslutningar, eller att det skulle vara "tabu" att diskutera invandringspolitik, eller integration. Fel där också. Det finns undersökningar som visat att dessa ämen är mer vanligt förekommande i debatten än miljöfrågorna.

Det är ledsamt att behöva ägna så mycket tid åt att bemöta sådant och det är ännu mer ledsamt att se hur bilden bidrar till att stärka väljarstödet för ett främlingsfientligt parti i väljaropinionen. Den senaste undersökningen från United Minds visade på det, men det visade också en sak som är positivt. Det är att Centerpartiet är det Alliansparti som ökade mest (+0,9%). Centerpartiet är också det parti som står längst ifrån Sverigedemokraterna i sin syn på människor. Glädjade om det är det som belönas och självklart glädjande och välförtjänt oavsett vilket.

För er som är intresserade av svaret på frågorna ovan så rekommenderar jag att läsa Folkartiets Fredrik Malms utmärkta blogg - här!

För er som inte följer länken saxar jag ett citat:
"Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj."

Är ni mer intresserade så kan jag rekommendera Alex Bengtsson, Expos föreläsning i Varberg, om "Positiv Antirasism" i morgon, torsdagen den 15 november.

Dessutom finns en utmärkt sida som Regeringen skapat efter händelserna i Norge förra sommaren - här.

Ola Johansson
Centerpartiet

Sanningen måste fram SD

Idag läser vi Fredrik Hansson, Centerpartiets klarspråk och svar på Sverigedemokraternas tilltag att dela ut flygblad i Förlanda och Gällinge i syfte att misskreditera Centerpartiet och enskilda företrädare med ogrundad kritik och antydningar om egenintresse i vindkraften. Nu känner jag Förlänningar, Idala- och Gällingebor såpass väl (jag har ju levat halva mitt liv där) att jag utgår från att detta snarare undergräver förtroendet för Sverigedemokraterna, än strärker deras trovärdighet i dessa bygder. De må ha ett visst stöd hos vissa, men det betyder inte att de som bor där saknar förmåga till kritiskt tänkande och att de inte känner igen en lögn när de hör den. Ansvarsfulla, kritiska och kloka väljare är det som till slut kommer att mota bort det utvecklings- och främlingsfientliga partiet från såväl kommunfullmäktigeförsamling och Riksdag. Det kan komma att dröja ett tag, men till slut skall det lyckas. Men för säkerhets skull och för att ingen tvivel skall råda så är det på sin plats att Mattias From, Tord Brynielsson och Dag Windefjord lägger korten på bordet och presenterar bevisen. Vi är beredda att höra sanningen och se de anklagande i vitögat.

Ola Johansson
Centerpartiet

På C-möte i Stockholm med Frillesåskoppling

I kväll var jag på ett öppet möte med Centerpartiet i Stockholm city, på musikpuben Stampen i Gamla stan. Gäst var Frillesåssonen Alex Bengtsson som är utbildningschef på stiftelsen Expo och som belönats för sina folkbildningsinsatser av bl.a Studieförbundet Vuxenskolan.

Alex tema var "så knäcker vi SD-koden". Hans klarspråk om hur etablissemanget (vi) ska förhålla oss till partiets budskap och förklara det ormliga i partiets politiska budskap är självklart och enkelt, men ändå svårt. Vi har planer, Alex och jag, men det återkommer vi till.
Det var ett klassiskt välbesökt C-möte med en talare och ett 25-tal åhörare. Skillnaden var att det var på en musikpub och att talet hölls i pausen av jazzbandets gig, vid 19-tiden.



Ola Johansson
Centerpartiet

Komiskt Sd om vindandelar

I tisdagens Norra Halland valde vi, fyra framträdande Centerpartister, med lokal förankring i Gällinge, Idala och Förlanda att ge vår och partiets syn på vindkraften i allmänhet, investeringarna som görs i den egna kommunen i synnerhet och vad de kan betyda för bygden. Naturligtvis lät genmälena inte vänta på sig. Redan idag, fredag, fanns svar både från fyra kritiker med mer eller mindre lokal förankring och från de främlingsfientliga Sverigedemokraterna som vädrar morgonluft varje gång det går att skönja misstro mot sådant som är utvecklande, modernt och främmande.

Just i deras fall är det intressantare att notera vad de inte säger än vad de säger. Vi kallade dem främlingsfientliga. Detta valde de inte att bemöta. Således verkar de bekväma med att benämnas så. Tror inte det är i linje med den Socialkonservativa etiketten som nu ska klistras över den tidigare Nationalistiska Sd-politiken. Brynielsson kan nog räkna med att bli tagen i örat av den allseende partiledningen om det inte redan skett.

Åter till Ulf Lindblom, Frank Johansson, Johan Mestre och Birgitta Lundins insändare. Centerpartiet påstås inte ha närvarat på motståndarnas informationsmöten säger de. Nej, det kan så vara, men förutom Sd är det nog inget annat parti som varit där heller. I vart fall inte officiellt, såvida inte partimedlemskap hos mötesdeltagarna kontrollerats vid dörren. Annars kan ju någon Centermedlem ha råkat slinka in genom dörren oannonserad. Det är ju ganska troligt, eftersom vi är det enda parti som har organiserad verksamhet på orten. Kan trösta med att det även vid vindkraftsföretagets informationsmöte riktat till politiker var tunnsått med partiföreträdare, framförallt från Moderaterna.
Däremot vet jag bestämt att representanter för Centerpartiet har träffat motståndarna när de fått en riktad inbjudan och där lämnat samma besked som gavs i insändaren, nämligen att vi tar ställning först när frågan aktualiseras för beslut i kommunen. Det kunde Ulf Lindblom med flera ha talat om, men det var något de lämpligt nog glömde bort att nämna.

En annan glömsk person är jag, påstår Thord Brynielsson (Sd) och levererar sitt "scoop". "Ola Johansson talar i egen sak"! Han äger andelar i vindkraften och har såldedes ekonomiska intressen att försvara. Huvaligen! Nu är det ju visserligen inte i det aktuella projektet, utan i ett annat, som redan fått tillstånd och är under byggnad. Dessutom är det ju en ganska blygsam andel, 1/100 av ett verk av totalt fyra som upplåtits som andelsverk. Såldes 0,25 % av den totala investeringen vid Skärsjön om jag räknat rätt. Det har kostat mig motsvarande ungefär vad jag får över efter skatt av ett månadsarvode som Riksdagsledamot. Hur mycket det är kan han ju fråga sina egna partikamrater som sitter i Riksdagen (inte Åkesson, han tjänar mer), eller läsa i tidningen.

Vore det så att jag varit intresserad av att mörka detta så är det inte troligt att jag samtidigt "stoltserat" med detta på min blogg. Fullt så korkad är jag inte. Slutligen är Sd-Brynielssons resonemang helt orimligt i det att han antyder att det är "omoraliskt" att "investera privata pengar" i sådant som gynnas "genom politiska beslut". Brynielsson visste att det inte är fråga om samma anläggning, samt att jag inte längre hör till de som beslutar i Kungsbacka kommun. Det gör däremot de övriga tre som undertecknat insändaren tillsammans med mig. Fast å andra sidan är de inte andelsägare (såvitt jag känner till). Ändå påstår han att det är jag som talar i egen sak.

Som Riksdagsledamot stiftar jag lagar och sätter ekonomiska ramar som reglerar det mesta av det som försiggår i Konungariket Sverige. Skulle hans logik tilläpas fullt ut skulle ju skattebetalarna behöva stå för allting jag konsumerade privat, eftersom det varje gång jag köpte, eller investerade i något skulle uppfattas som det gynnas genom mina beslut som politiker. Visserligen har jag svårt med Sd:s ideologi, men det är väl inte den sortens socialism de önskar, utan en annan mer nationalistsk sådan.

Hur som helst har vi Centerpartister genom vår insändare bestämt oss för att ge en röst åt vad vi uppfattar som den breda allmänhetens syn på förnybar energi och de investeringar som görs lokalt i Kungsbacka. Vi ville också markera att det är huvudsakligen Västsvenska företag och att det precis som vid Skärsjön kommer att ges möjlighet för närboende att investera i andelar och få avkastning. Självfallet är det så att allting som produceras inom landet bidrar till vår energibalans, där vattenkraften är en viktig del och vindkraften är den snabbast växande.

Vi vill bli mindre beroende av kärnkraften, eftersom vi anser att den är osäker, farlig och lämnar efter sig ett radioaktivt avfall som hotar livet över tid som inte går att överblicka. Den bidrar till kärnvapenspridningen och ännu har inte ett helt årtionde passerat utan att allvarliga kärnkraftsolyckor skett som ödelagt liv och natur.

Motståndarna erkänner att nära hälften av de 120 personer som skrivit på protestlistor är vad Sd i sitt mångordiga flygblad kallar för "utsocknes". Det är tråkigt att se hur detta fåtal försöker skapa motsättningar mellan de bybor som ser en möjlighet att få intäkter bl.a. genom sitt markägande och deras grannar. Tråkigast är det ändå för motståndarna att det är just Sverigedemokraterna som för deras talan i politiken.

Ola Johansson
Centerpartiet

Mångfald manifesteras med folkdräkt

I morgon, torsdag, är det åter dags för upprop, Gudstjänst i Storkyrkan och Riksdagens högtidliga öppande. Under kvällen är det föreställning på Kungliga Operan.

Förra året var detta en uppmärksammad händelse på många sätt. Denna kväll, dagen före, var det stora demonstrationer på gator och torg emot Sverigedemokraternas inträde i de folkvaldas församling. Dessa togs upp av biskopen under Gudstjänsten i hennes tal till ledamöterna, Regeringen och Kungafamiljen. Detta föranledde stora delar av Sverigedemokraternas riksdagsgrupp, med tjänstemän och respektive att med buller och bång lämna kyrkan, före de kungliga, vilket de i efterhand behövde be honom om ursäkt för.

Senare samma dag var det högtidligt öppnande i plenisalen i närvaro av Kungen. Då var jag och ytterligare några ledamöter iklädda sockendräkt. Min partikamrat Abir al-Sahlani var för dagen iklädd sin egen familjs speciella högtidsdräkt, fullt jämförbar med de Svenska sockendräkterna. Vi hade ingått en pakt för att visa vad det egentligen handlade om, nämligen att man vid högtidliga tillfällen ska klä sig i det finaste man har. I mitt fall en sockendräkt från Stafsinge i Halland som min mamma, Gunnel sytt, på sent 70-tal, när jag själv ofta deltog i Rikstingståg med Centerpartiet och bar denna dräkt med stolthet. Dessutom att dessa inbördes är väldigt olika, beroende på varifrån de kommer och att kläder, mat, dans och högtider är en del av det mångkulturella samhälle vi har, där integration inte handlar om att alla ska vara och tycka lika, utan tillåtas att visa öppet vem man är och vad man står för, utan att behöva känna sig exkluderad.

En av de folkdräktsklädda var också SD-ledaren, Jimmie Åkesson. Han lär, enligt hörsägen, ha hyrt sin dräkt på Skansen. Om jag minns rätt var Jimmie och jag de enda manliga ledamöterna i sockendräkt. Det kan jag nog leva med. Även om jag fick en del kommentarer efteråt, är det väl ingen som skulle komma på tanken att koppla samman oss båda politiskt för det.

Vad jag tror de missade med sin "demonstration" är att visa upp just den mångfald av nationella kulturer som finns i floran av sockendräkter, som ju bara blir mer spännande om man ser till vad människor med ursprung och släktskap i andra länder kan tillföra till vår egen.

I morgon vet jag med säkerhet att vi kommer att få se fler ledamöter (även manliga?) i sockendräkt och det beror inte på att någon Sverigedemokrat visat vägen, utan på att många av oss tog illa vid sig förra gången och vill visa att sockendräkter och hembygdskänsla står för mångfald och stolthet över den bakgrund vi har, utan pekpinnar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Varbergspolitiker skapar fler SD-problem

Varberspolitikern Erik Hellsborn vecklar in sig i en förklaringsmodell som uppenbarligen krånglar till det ytterligare för Sverigedemokraternas ledning med Björn Söder i spetsen. Det är ju tydligt för alla som studerat det partiets historik att kopplingar funnits finns till våldsbejakande nynazistisk extremism. Partiet modern tappning är ju ett hopkok av nazister, nationalister, högerextremister och olika skånska småpartier. Hellsborns slutsatser tyder ju också på det. Samtidigt är det uppenbart att det moderna riksdagspartiet SD gör vad de kan för att kapa dessa band, åtminstone utåt. Jag tror att händelser som dessa kommer att leda till att de mer militianta krafterna i ren otålighet bryter sig loss från det mera "mainstreminriktade" Sverigedemokratiska partiet med Jimmie Åkesson i spetsen. Paritets förre ledare Mikael Jansson, som jag för övrigt delar riksdagsbänk med, var den som kastade ut uniformerna ur partiet. De rasister som ännu är kvar kastar kanske ut sig själva, eller gör sig omöjliga i den politiska debatten som Erik Hellsborn. Frågan är vad som då återstår.

Våld på fotbollsläktare brukar ibland ha sin orsak i spelarna och ledarnas sätt att bete sig på och runt planen. Så är det med dessa våldshandlingar också. Sättet att argumentera och hetsa mot folkgrupper "motståndarna" väcker lusten hos de som tittar på att också skada och kränka. Istället skyller man våldet på "motståndaren" utan att se det upppenbara sambandet med det egna främlingsfientliga budskapet.

http://hn.se/nyheter/varberg/1.1304131-hellsborn-skyller-norska-massakern-pa-mangkulturen

Sverigedemokraten i Varberg skyller Breiviks handlingar på mångkulturen och inget annat. Oavsett vad som triggat våldet och mördandet är det invandrarnas fel. Så talar en äkta rasist! Tankarna går till kristallnattens pogromer och förintelsen av Judar under kriget. Analogin lyder; "om inte det funnits några Judar i Europa, hade ju inte Hitler behövt utrota dem".

Jag läste för några år sedan romanen "Lasermannen" av Gellert Tamas. Läs den gärna. Den handlar dels om hur mördandet gick till och hur offren upplevde händelserna. Men till största delen beskriver den samhällsutvecklingen (Starkt präglad av Ny Demokratis inträde och argumentation på den politiska arenan) som ledde fram till våldshandlingar och skräck hos dem som Lasermannen, John Ausonius var ute efter att skada.

För övrigt skulle det vara intressant att höra vad Sverigedemokraterna i Kungsbacka har att säga om saken. Är deras förklaring densamma som i grannkommunen söder härom? I Radio Halland kan vi också höra att Sverigedemokraternas distriktsordförande i Halland backar upp Hellsborn, stämmer det kommer vi att få se en djup spricka i Sverigedemokraterna. Ska de utesluta medlemmar som uttrycker sig såhär? Eller accepterar de att hela distrikt anser att massakern i Oslo och på Utöya beror på det mångkulturella samhället och det de kallar "massinvandring"?

Ola Johansson, Centerpartiethttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4618709

När orden har svårt att räcka till

Vi sitter framför TV och följer nyhetsrapporteringen, samtidigt gör vi vad vi kan för att uttrycka sorg, vrede och förklaringar via Facebook och andra sociala medier. Samma medier sprider dagligen främlingsfientliga, rasistiska och hatfulla budskap. Anders Behring Breviks omtalade "manifest" skiljer sig troligen inte mycket från vad nynazistiska organisationer, enskilda rasister och för den delen även andra fundamentalister uttrycker. En "kristen krigare" kallar han sig. Den här sortens galenskap och förvirrade handlingar växer inte fram av sig själva. Sd-ledaren Jimmie Åkessons politiskt korrekta kommentarer i media och på partiets hemsida döljer inte det faktum att hans och andra nationalistiska partiers hårda retorik, triggar våldet och blåser upp de motsättningar som driver människor att hata.

Många betydligt klokare människor än jag har skrivit och sagt sin mening. Den Norska regeringen, de unga Arbeidepartiungdomarna, Socialdemokraterna, demokratin, öppenheten och det mångkulturella samhället har varit måltavlan för den här attacken. Maryam Yazdanfar, Socialdemokraternas tidigare bostadspolitiske talesperson, känner jag lite grann. Hon skrev såhär i sin Facebooklogg: "På lägerkvällarna sjöng vi, snackade oss fördärvade, smaskade konstigt godis och så hånglade vi tills läpparna värkte. Och så tänkte man att världen kommer bli så mycket bättre bara den får vår kärlek och vårt engagemang. Nu är allt borta..."

De här ungdomarna fick sätta livet till för att de hade något gemensamt och trodde på en bättre värld. Under min ungdom var läger, kurser, stämmor och debatter något vi älskade. Det var här jag formades som person och politiker. Det var här jag fick alla de färdigheter jag sedan haft nytta och glädje av i yrkeslivet. Det var här jag träffade de människor jag fortfarande umgås med och de jag återknutit kontakten med som rikspolitiker. Det var här jag träffade min fru, med vilken jag bildat familj och älskar. För mig är det inte borta. Det lever i mig och mina vänner. Jag hoppas det som hänt trots allt svetsar samman oss som kämpar mot främlingsfientlighet, homofobi, antiislamism, antisemitism, för det goda, medmänskliga och kärleksfulla.

Jens Stoltenberg har sagt såhär ""We will retaliate with more democracy" (Vi ska hämnas med mera demokrati). Det står i bjärt kontrat till George W Bush "We're gonna hunt you down." Båda dessa herrar anser sig väl vara goda Kristna. Det vilar ett tungt ansvar på oss som deltar i den allmänna debatten. Vårt ordval och vårt agerande hänger samman med hur människor handlar. Därför är det rätt att först förenas i sorg, för att sedan söka de orsaker som ligger bakom, både i sig själv och i andra.

Känner man för att göra något mer än tända ett ljus, eller delta i en tyst minut så kommer här ett tips: http://www.redcross.se/teman/torka-ostra-afrika/ge-en-gava/

Ola Johansson, Centerpartiet

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.682612-nagot-kan-vi-lara-av-terrorn






Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Sen reaktion på förödande torghandelsbeslut

Den 9 mars skrev jag här om farhågan för att Riksdagen skulle besluta om kontantautomater, något som skulle kunna leda till torghandelsdöd och stora konstnader för småföretag och butiker. Nu skriver Kungsbackapostens Per Qvarnström om riksdagsbeslutet, som ju är ett resultat av att SD, S, V och Mp hamant på samma sida i en votering och drivit igenom mot allianspartiernas vilja. Det händer ju då och då att regeringens politik inte får riksdagens majoritet med sig. Detta är ett sådant tillfälle. Nu ska vi inte vänta oss att regeringen kommer att införa detta med någon större beslutsamhet. Det handlar om en utredning och utredningar har regeringen ont om pengar att genomföra. Samma majoritet beslutade ju skära ner regeringskansliets budget med 300 miljoner kronor.

Ett liknande ekonomiskt lättsinne kan utläsas i att V, Mp och Sd gemensamt beslutat med 1/6-majoritet drivit igenom ett 12 månaders fördröjande av införandet av lag om datalagring. Det ändrar inte beslutet i sak. Datalagring kommer att genomföras. Alla andra partier står bakom det, men fördröjningen på ett år innebär att EU har rätt att utkräva ett vite av Sverige. Sura pengar! Miljöpartiets Agneta Börjesson, med flera applåderade entusiastiskt beslutet.

Idag spelade HK Aranäs en match mot topplaget GUIF. En seger med 30-27, som troligen betyder förnyat kontrakt i Elitserien. Märkligt återigen att inte hallen var full, men det förtar inte äran för den hängivna och kunniga handbollspubliken. Idag var både jag och Fredrik Hansson på plats, men jag undrar hur det är med övriga politikers intresse för Kungsbackas stolthet.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Sensationell enighet i Riksdagen kring invandringen

Rörande enighet råder i Riksdagen kring invandringen, samtliga riksdagspartier ställde under torsdagens debatt upp bakom en generös invandringspolitik, utan gränshinder och reglering. Tvärtom ville samtliga partier från Sverigedemokraterna på yttersta högerkanten, till Vänstern göra allt för att förbättra mottagningen och etableringen i landet av de som kommit hit från fjärran kuster, över djupa hav. Riksdagen hade ju redan förra mandatperioden uppmanat Regeringen att vidta åtgärder för att underlätta invandringen. Att Sverigedemokraterna nu ansluter sig till den linjen innebär att partierna kunde samlas kring ett tillkännagivande där vi ställer krav på regeringen att återredovisa vad man tänker göra. Det gäller framförallt åtgärder som ämnar åstadkomma en bättre rörlighet inom landet med möjlighet till etablering här. Särskild vikt lades vid att skapa goda förutsättningar för fortplantning och att de invandrade ges möjlighet att  i lugn och ro, utan hot om avvisning eller trakasserier, kunna vistas och röra sig fritt i landet. Sverigedemokraten i kammaren talade om vikten av att de som kommer från de mest avlägsna platserna får en ökad möjlighet att etablera sig här. Det är ju trots allt så att ålen vandrat till Sverige ända från Saragassohavet mitt i Atlanten. En riktig invandringsfisk!

Långsökt SD-attack mot EXPO i Kungsbacka

Sverigedemokraterna tog till slut tre mandat i Kungsbackas kommunfullmäktige. Ett av dessa, utan namn på valsedeln och dessutom berövade detta Centerpartiet kommunalrådsposten. Inte mycket att göra åt. Väljarna har sagt sitt.

Den "namnlöse" Sverigedemokraten skall på tisdag få svar på en interpellation av Kommunstyrelsens ordförande Per Ödman. Thord Brynielsson vill veta huruvida P Ö tycker det är lämpligt att man anlitar en organisation (EXPO) vars ansvariga chef (Alexander Bengtsson) har "extrema" åsikter. Om man tänker fortsätta anlita EXPO trots Alexanders uttalanden i ien intervju där han använt uttrycket "White trash" om sin ungdoms hembygd Frillesås. Bryngelsson undrar om kommunledningen anser att detta uttalande är en form av rasism och frågar hur de ställer sig till Bengtssons "vulgära och extrema" retorik riktad mot medborgarna i Frillesås.

Jag hade för avsikt att kommentera detta i akt och mening att få er läsare att inse hur fel de har när de; Ett, ställer en välrenommerad och viktig organisation till svars för vad en medarbetare sagt i en intervju, där han beskriver sin barndom i Kungsbacka. Två, reagerar på något som jag gissar att de flesta som har någon uppfattning om Kungsbacka kommun, dess historia och utveckling skulle skriva under på, fast möjligen med andra ord. Tre, tycker att det är en fråga som Kommunstyrelsens ordförande skall ägna sig åt att kommentera överhuvudtaget.

Det skulle vara roligt att lyssna på Per Ödmans svar. Han är vid det här laget ganska van vid att besvara den här typen av retoriska frågor. Intressant att höra hur han kommer att uttrycka sig. Frågan är ju mycket aggressiv i sin formulering och som jag vet att SD:s partitoppar noga följer vad som skrivs om deras parti (även i bloggar som denna), utgår jag från att det kommer att vidtas åtgärder. Rallarsvingar som dessa passar inte in i den bild de vill måla upp nu när de finns i Riksdagen.

Uppenbarligen har de retat upp sig på att det finns organisationer som EXPO, vilka arbetar emot främlingsfientligehet och rasism och gör det med viss framgång. Detta förvånar eftersom just dessa epitet är sådana som Sverigedemokraterna konsekvent tar avstånd ifrån numera.

Jag lämnar frågan vid detta och avstår från ytterligare kommmentarer då det torde vara uppenbart att interpellationen i sig är ett bevis på vilken nytta vi kommer att ha av dessa tre under den kommande perioden. Vid samma sammanträde skall för övrigt deras "paradmotion" om att hålla folkomröstning om flyktingmottagningen i Kungsbacka kommun läggas fram.

Med detta gjort så får väl deras gärning i Kungsbacka anses vara fullbordad.


Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net