”Nio nya städer” är inte lösningen

Nya städer föreslår en utredning som just överlämnats till bostadsministern Peter Eriksson (Mp). Det som ett svar på en av de 22 punkter som regeringen lade fram, sedan bostadssamtalen tagit slut, där över trettio förslag fanns på bordet för ställningstagande.

Det är fortfarande så att Sveriges bostadsmarknad lider av en dysfunktionalitet som kommer sig av en råg rörlighet och prisreglering på hyresmarknaden. Långa och oförutsägbara planprocesser fördröjer genomförandet, medan riksintressen, strandskyddsbestämmelser och lokala NIMBY-lobbyister hindrar de bostäder som behövs för att lösa bristen i de 255 kommuner av 290 som uppger att det saknas bostäder.

Centerpartiet hade hellre sett djupgående diskussioner under bostadssamtalen, senvintern 2016 som löst dessa problem, men är naturligtvis inte emot att kommuner och regioner samverkar med staten för att kunna utveckla platser som har en potential att bli attraktiva för inflyttning och kan dra till sig bygginvesteringar som sker på marknadsmässig grund, därför att de har en gynnsam placering i förhållande till redan utbyggda eller planerade kollektivtrafikstråk, eller likt Härryda utanför Göteborg råkar husera Sveriges näst största flygplats.

Kolla Parkstad i Kungsbacka = 1100 bostäder i olika upplåtelseformer.

Allianspolitik realiseras - subventionsfritt

Kan regeringen förmå kommunerna och branschen att ta sådana initiativ så är det betydelsefullt, men kraften måste komma underifrån. Just nu är konjunkturer och ränteläge gynnsamt, men det kan ändras snabbt. Kapaciteten i byggsektorn har nått taket, vilket kommer driva upp kostnaderna. Om det sammanfaller med sjunkande bopriser. Kommer ett byggstopp mycket snabbt som inga subventioner i världen kan förhindra.

Men, som vanligt när det gäller S-ledda regeringar glöms landsbygden och de norra delarna av landet bort. Platser där låga marknadsvärden på bostäder som alla vet behövs, hindrar byggföretag att nyinvestera.

Trafikverket presenterade sin plan för 2018-2029 och liksom här i Halland är det säkert många som dragit en lättnaden suck över att förväntade investeringar kommer kunna genomföras som planerat. Men där fanns brister och hål i planeringen.

• Det finmaskiga järnvägsnätet, vid sidan av de stora stambanorna, får inte de resurser som behövs. Det handlar om väldigt många mindre sträckor över hela landet som behöver rustas upp, men som regeringen nu åsidosätter. De är en viktig del för att hela järnvägsnätet ska hänga ihop och fungera. Det är oroväckande att regeringen inte inser det.

• Risken finns att många landsvägar i hela landet tillåts förfalla, eftersom de får alldeles för lite resurser i transportplanen. Effekten av det blir sämre säkerhet, sämre bärighet och lägre hastigheter. Allt detta kommer drabba landsbygden.

• Satsningen på höghastighetstågen är en halvmesyr, på grund av att regeringen inte har anvisat tillräckligt med pengar.

Sammanfattningsvis har jag som Centerpartiets bostadspolitiske talesperson ett ljumt intresse för ambitionerna att skapa nya städer. Vad utredaren presenterat för regeringen är sådant som redan är möjligt att realisera, utan att en idéfattig regering tar åt sig äran. Det som behövs är nya tag kring regelfrågor som fortfarande står i vägen för byggplaner på dessa nio platser och på hundratals andra orter, liksom små- och stora städer där bristen på bostäder för unga- och nyanlända är skriande.

Ola Johansson (C)

Vad hände i Sverige? – Sverige!!

Orden är Donald Trumps – fritt översatt från ett av många märkliga framträdanden sedan han för ett par månader efter att han besatte det i särklass mäktigaste ämbetet i världen. Även om vi helst vill undvika det så blir allt vi gör här hemma speglat i amerikansk politik. På ett sätt lite nyttigt för ett litet land att bli uppmärksammade på det sättet av någon som uppenbarligen inte har koll. Man kunde ju hoppas att vi alla stod upp som en och sade: ”Nej det är fel! Sverige är ett tryggt och säkert land att leva i! Vi har världens bästa levnadsstandard, låg kriminalitet och en folkligt förankrad demokrati. Det är förvisso förhållandevis många anmälningar av våldtäkter och sexuella trakasserier, men det beror på att det finns en sträng lagstiftning. Kvinnor som anmäler vet att det tas på allvar och att de får skydd. Och så vidare”

Istället visar det sig att ett riksdagsparti tar sig för att använda en av Amerikas mest ansedda debattsidor åt att bekräfta bilden. ”Trump har rätt! Alla Svenskar som läser tidningar, lyssnar på radio och ser på TV har fel!” Jag syftar då på Sverigedemokraterna och som det verkar finns det en direktlinje mellan deras partikansli här i Stockholm till Trumpadministrationen och alla hans anhängare, långt ut på högerkanten. Detta oroar mig – på riktigt!

Vad händer då i Sverige – egentligen? Vi har en regering som visserligen har fel politik och lägger skattepengar på helt fel saker. Nu verkar det som de själva börjar förstå hur fel det är, så de drar tillbaka förslaget på kilometerskatt, de riktar om förslaget på vinstbegränsning av privat utförda välfärdstjänster och de kommer inte genomför den hårt kritiserade bankskatten. Tidigare har de talat om att de inte längre kommer att införa kvotering på kön i bolagsstyrelser.

Det har föreslagits att Alliansen genom att lägga en gemensam budget nu skulle kunna fälla regeringen med stöd av SD. Det är fel väg att gå, menar Centerpartiet. Alliansen ska återta makten genom vinna val och 2018 samla fler anhängare än de rödgröna. Vi kan inte basera ett långsiktigt värdebaserat regeringsalternativ bestående av M, C, L och KD på aktivt stöd från ett främlingsfientligt parti som SD, vars ekonomiska politik är väsensskild från vår egen.

Begreppet ”jag delar din uppfattning” har fått en annan innebörd. Det betyder numera ”jag bryr mig inte om att ta reda på vad du tycker, varför och vart det eventuellt leder, utan delar på facebook, eftersom du tycks hata något, eller någon, jag inte känner eller ens vill förstå.” Så okritiska har vi blivit och jag inser nu att denna text vida överstiger vad folk vanligtvis orkar läsa. Så jag slutar här.

Nu ska barnäktenskap förhindras

Idag träffade jag, med de övriga allianspartierna regeringen med statsråden Morgan Johansson och Åsa Regner (S) ett möte om barnäktenskap. Deltog gjorde även regeringspartiernas representanter i Civilutskottet. SD var inte inbjudna. Bakgrunden är att Liberalerna genom ett s.k. utskottsinitiativ krävt att riksdagen stiftar lag som täpper igen de luckor som idag möjliggör att äktenskap med barn som ingåtts utomlands kan accepteras i Sverige.

Alliansen fick på mötet ett visst gehör för kravet på snabbare handling för att inga barn under 18 år ska kunna räknas som gifta i Sverige. Regeringen meddelande oss som deltog på mötet att de tänker tillsätta en utredning där detta uppdrag ingår som en del och att den ska behandlas i ett snabbspår. Det är oacceptabelt att det finns svagheter i regelverket som gör att vissa barnäktenskap fortfarande godkänns i Sverige även om de är ingångna utomlands.

 

Bra att Justitieministern nu reagerar snabbare nu efter våra gemensamma påtryckningar.

 

Centerpartiet har med övriga Alliansen på förslag från Liberalerna tagit initiativ till lagstiftning direkt i riksdagen. Efter dagens möte ser det ut som att regeringen nu skyndar sig och tillgodoser Alliansens förslag. Det var ett konstruktivt möte. Regeringen går på vår linje, vilket är bra fast regeringen hade kunnat göra någonting åt det här långt tidigare, när de såg hur situationen såg ut för många av de flickor som kommit till Sverige på senare tid. Det viktigaste för de berörda barnen är att Morgan Johansson och Åsa Regnér till slut agerar, nu när vi i Alliansen har satt press på dem.

För Centerpartiet har det varit centralt att stoppa att barn under 18 år kan räknas som gifta i Sverige. Alla barn ska ha rätt till sin egen frihet och sitt eget liv. Att exempelvis bli bortgift mot sin vilja är att få sin framtid fråntagen. Det kan vi aldrig acceptera!

Socialtjänsten har en roll i arbetet och och det får inte hända att barn rutinmässigt placeras hos män de anses gifta med, trots att äktenskapet inte är giltigt enligt svensk lag. Det kan därför behövas en översyn av LVU för att garantera att barn inte ska placeras med närstående på ett sätt som i praktiken innebär att vi tolererar dessa barnäktenskap. Här har Socialtjänsterna en uppgift att se över sina rutiner så att dessa barn kan komma till tals och att man in enlighet med vad FN:s barnkonvention, ser till så barnets bästa kommer främst.

Vi håller trycket uppe och kommer följa regeringens arbete noga. Om den inte levererar måste utskottet återta initiativet och se till så att Riksdagen beslutar om lagen vi kräver.

 

 

 

 

Nubbeförbud på midsommar skulle smälla högre

Nyårsfyrverkerierna orsakar mycket debatt, både i traditionella och framförallt sociala medier. Förekomsten av farliga kemikalier - gifter  har varit omdebatterat. Vi en snabb Googling finner jag att de flesta larmrapporter är från 2011 eller tidigare och att ett dokument från branschorganisationen SFB - Sveriges fyrverkeriers branschförbund med osäker datering förnekar förekomsten, bestämt.

Att smällare oavsett när och hur de används förgiftar naturen, torde vara skäl nog för ett förbud. Diskussionen nu handlar om hur och när de används och det är en annan sak. Självklart förekommer det att folk skadar sig och andra på smällare och raketer. Jag har själv många kompisar som i unga år brände fingrarna på en Kina-puff och att hålla i en ett-öres medan den small var en baggis för de tuffaste (inte mig vid den tiden). Unga pojkar har nog i alla tider burit sig dumt åt med sånt som smäller. Det var inte skäl till förbud då och borde inte vara det nu heller.

Det fanns heller ingen, vare sig vuxen eller barn, som brydde sig om när det pangades, så fort askarna köptes in till påsk och hela lovet small det i gathörn och på skolgårdar. Särskilt brevlådor var ett tacksamt offer. Ingen tog dock dessa som skäl att plädera för totalförbud.

Vad ingen egentligen heller brydde sig om då var hur djuren drabbas. Korna löpte amok om de var på bete så tidigt och rev ner taggtråd och elstängsel på vägen ut, oavsett vad det var som störde dem. Hundar om de fanns var ju jakthundar och förväntades ju tåla smällar. Nu är det annorlunda. Jag ömmar för de stackars djuren som måste hålla sig inomhus. Enligt min uppfattning vore detta (såvida inte gifter och tungmetaller förekommer) det starkaste skälet till att tidsbegränsa eller ransonera försäljningen att skydda hundarna.

Nu efter nyårsafton har diskussionen nästan uteslutande kommit att handla om det allmänfarliga bruket av raketer bland folk och då inte riktade vertikalt utan horisontellt, i avsikt att skrämma människor, eller ännu värre träffa dem och egendom. Förfärligt, javisst och i likhet med skadegörelsen på 60- och 70 talet (brevlådorna), något som i första hand de vuxna har ett ansvar att hålla efter och i andra hand polisen. I fyllan och villan är ju troligtvis de vuxna så kallade förebilderna lika aningslösa förövare som någon annan. Polisen har annat att syssla med och med de begränsade resurser som finns, tycker jag det är bra om de gör utryckningar där det förekommer lägenhetsbråk med misshandel och våld i nära relationer.

Det senare är ju som bekant vanligt förekommande under de storhelger då det köps och konsumeras mycket alkohol i Sverige. Det är vid dessa tillfällen som många barn misshandlas och kränks av sina fäder och andra män i deras närhet. Många kvinnor, sambor, hustrur, flickvänner eller tillfälliga bekanta våldtas och misshandlas av sina män då de är påverkade av alkohol och/eller andra droger. Det förekommer också att de ger sig på andra män med knivar, knytnävar, krossade flaskor och vad tillhyggen som finns i närheten. Det är heller inget som enbart är förbehållet socioekonomiskt svaga medborgare och områden, utan är vanligt också på orter som Särö, Billdal, Bellevue, Danderyd och Östermalm.

Dessa segregerade områden i Sverige där män dricker alkohol utgör ett stort problem och en säkerhetsrisk, speciellt under sådana storhelger som nyår och midsommar, men jag hör ingen höja röster för att vi ska sluta sälja sprit för det. Nubben blir kvar till midsommar och raketen till nyår. Det är vad jag tror.

Ola Johansson, Centerpartiet

Efter lång mörk kväll kommer en kristallnatt

Jag börjar med att klippa in tio förslag från en Riksdagsmotion av Sverigedemokraterna David Lång och Michael Jansson. Läs och säg vad du tycker. Argumentationen utelämnar jag det är vad de faktiskt vill göra som är intressant.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utländska medborgare inte ska ha rösträtt i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att endast den som innehaft svenskt medborgarskap i minst tio år ska kunna utses till statsråd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om attendast den som innehaft svenskt medborgarskap i minst tio år ska kunna vara valbar till riksdagen som ledamot eller ersättare till ledamot.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa möjligheten till dubbelt medborgarskap.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att enutländsk medborgare som önskar få ett svenskt medborgarskap ska avkrävas en ed om att han eller hon svär trohet och lojalitet mot Sveriges konung, svenska staten och den svenska nationen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om medborgarskapsutbildning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som vid födseln hade ett annat medborgarskap än svenskt ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om vederbörande erhållit det svenska medborgarskapet genom hot, muta, utpressning eller på annat ohederligt sätt.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som vid födseln hade ett annat medborgarskap än svenskt ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om vederbörande ägnat sig åt terrorbrott, annan grov brottslighet eller landsförrädisk verksamhet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra i regeringsformen att endast svenska medborgare ska kunna utses till överbefälhavare för den svenska försvarsmakten.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att endast den som fötts till svensk medborgare och innehaft sitt medborgarskap i hela sitt liv ska kunna utses till överbefälhavare för den svenska försvarsmakten.

Vilket av dessa tio förslag som ger de kallaste kårarna vet jag inte. Du som sympatiserar med det här partiet och kanske har röstat på det får gärna förklara hur du menar att ett samhälle blir när man tvingas svära trohet, mot kungen, svenska staten och den svenska nationen. Förklara också gärna hur mycket klokare beslut som kommer att fattas av Sveriges riksdag om ingen ledamot bott mindre än 10 år i landet, eller om de som bor i landet och betalar skatt till stat, kommun och landsting inte tillåts rösta i val.

Ett återkommande ord i argumenteringen är "assimilering" där blir likheterna med Nazisternas ideologi starkast, för är det en sak som man lär sig om man studerar historien så är det att det var just dessa ambitioner hos Hitler, Himmler, Goebbels och de andra, som ledde fram till förintelsen av 6 miljoner judar. Jag blir arg så jag gråter.

Motionen i sin helhet existerar och kan läsas här på Riksdagens hemsida.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Medborgarskapets-betydelse_H2022911/?text=true

Ola Johansson

Centerpartiet

PS. En sverigevän skulle kunna tillägga att vår nuvarande kungafamiljs anfader Carl-Johan Bernadotte blev överbefälhavare för arméerna i samma ögonblick som han anlände till Sverige där han tjänat som marschalk under Napoleon, men det är ju en helt annan historia.

Hela landet ska leva, eller..

Centerpartiet gick till val på tre huvudfrågor, jobben, miljön och hela landet. "Hela Sverige ska Leva" heter en organisation som är aktiv med lokala utvecklingsgrupper och en framstående lobbying. På landsbygdsriksdagen i Sandviken i våras upplevde jag själv hur ett massivt motstånd mot SD:s politik och företrädare demonstrerades. Själv är jag ordförande i en av den svenska landsbygdens mest spridda och stabila organisationer, Bygdegårdarnas Riksförbund, som genom sitt arbete med ungdomar, kultur och mat främjar mångfald och öppenhet i våra 1420 hus och samlingslokaler. 

Det nya landsbygdsprogrammet, delvis finasierat av EU, har tack vare Centerpartiet fått ett tillskott med 2,8 miljarder och är därför utökat för att kunna fortsätta bidra till att stärka miljöinsatser, jordbruk och landsbygdsutveckling. Bland annat satsas det 3,25 miljarder på bredband och 700 miljoner på kommersiell service på landsbygden. Vi har arbetat aktivt med livsmedel, villkoren för jordbruk, turism och annat landsbygdsföretagande, inte minst möjligheten också för de utanför städerna att välja vård, omsorg och skola.

Det finns idéer och förslag för fortsatt utveckling av Sveriges småorter, brukssamhällen, städer och regioner utanför storstäderna. Ett rättvist skatteutjämningssystem, satsningar på infrastruktur, att säga nej till förslag som hotar företagande och boende, exempelvis kilometerskatt, bensinskattehöjningar, skatter och pålagor för de som bor och verkar på landsbygden är Centerpartiets budskap till väljarna på landsbygden. Det har funnits åtskilliga skäl för dessa att välja Centerpartiet. Många har gjort så, men långt ifrån alla.

Istället har de valt att lägga sina röster på ett parti som vill begränsa asylinvandringen och är kritiska till arbetskraftsinvandring och den rörlighet som följer av vårt EU-medlemsskap. Det är påtagligt hur Sverigedemokraterna röstats på i områden där asylinvandrare är ovanliga, men där det lokala näringslivet inte sällan influeras av personer som invandrat tidigare. Man har lagt sin röst på ett parti som vill hindra en invandring de varken har upplevt eller rimligen kan veta något om konsekvenserna av. Detta till skillnad från orter och bygder där olika språk talas i skolorna, där människor av olika härkomst hör till vardagen och där grannen, arbetskamraten eller bästa vännen kommer från ett annat land än Sverige. 

Landsbygdens folk har i större utsträckning än storstadens valt att rösta emot en generös asylpolitik där vi tar ansvar för de mest utsatta och förföljda. Man måste fråga sig varför. Vad tjänar det till att driva tesen att hela landet ska leva om det inte efterfrågas av fler? Vi måste försöka förstå vad som sker och ha tålamod i kampen att övertyga fler om att det öppna och toleranta samhället både är vår historia och vår framtid.

Ola Johansson

Centerpartiet

Om att sko sig på bostadsbristen och ömma tår

En ohyggligt intensiv vår har just tagit sin början. Supervalåret med valdag redan den 25 maj blir mycket speciellt. Ännu har det inte märkts så mycket i riksdagsrutinerna. Regeringen som under hela mandatperioden arbetat med reformer och ändringar av lagstiftning presenterar under våren de propositioner som kan antas med hjälp av den nuvarande riksdagsmajoriteten. Vi har flera motioner att behandla om plan och bygglagen och om hyresrätt, med mera.

Inom byggande och bostadspolitiken kommer flera förslag som innebär kortare planprocesser och enklare regler. Det kommer att bli lättare för bostadsrättsinnehavare att hyra ut i andra hand och redan förut har nu möjlighet getts att ta ut i hyra vad det kostar att äga lägenheten.

Flera av de förenklingar som görs är åtgärder mot sådant som "skaver". Vissa saker, som överklagandetiden och bullerkraven är sådant som gett varaktigt obehag och gjort det svårt för den som vill bygga något att gå fram fortare. Annat, som förenklingarna i planprocessen och de tydligare bestämmelserna kring exploateringsavtalen är upplevd smärta, som ibland uppstår för att man försöker går för fort i trånga skor.

Regeringen har fått kritik för att riksintressen är otydliga och försvårar byggandet. Som att springa ett maratonlopp i högklackat för den som utmanar kulturminnen, naturvård eller kommunikationer, för att nämna några "riskintressen". Särkraven blev det ett himla liv om och nu när den frågan tycks gå mot en lösning där vi både får en stopplag och rejält skärpta energikrav vid nybyggen, borde ju byggbranschen slå klackarna i taket och börja bygga.

Det skaver här och där i bostadspolitiken och det pågår en ständig diskussion om var och varför skon klämmer. Framförallt frågar man sig varför vi inte kan gå snabbare fram och nå längre.

För ett par timmar sedan hade jag ett samtal med Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman. Samtalet var informellt och trevligt över en kopp kaffe med tilltugg. Ingen debatt och inget klander åt något håll. Vi är överens om att bostadsfrågan kommer att bli viktig i valet. Vi är också överens om att det behövs mer investeringar i bostadssektorn, däremot skiljer vi oss en del i hur det ska gå till.

Centerpartiet vill se en friare hyressättning med ökat inslag av marknadsanpassning som ett sätt att öka drivkrafterna. Vi har också tagit ställning för rättvisare skattevillkor mellan upplåtelseformer. En kombination av dessa förslag borde tillsammans med regelförenklingar vara grunden för en bred och hållbar överenskommelse om bostadspolitiken. Det borde i första hand vara parterna som tog ansvar för att skapa en fungerande marknad där rörligheten ökar och även de som står utanför bostadsmarknaden har en möjlighet att ta sig in. Några subventioner till bostäder vill vi inte ha och det uppfattade jag också var Barbros hållning, när hon säger att subventionerade bostäder till människor med låga inkomster inte borde vara aktuellt. Frågan man ställer sig är till vilka man annars skulle subventionera byggandet. Nej, Barbro, där måste vi vara överens. Inga mer subventioner och inga sociala bostäder. För Centerpartiet är värnandet om besittningsskyddet och skyddet mot plötsliga hyreshöjningar och ockerhyror odiskutabelt, precis som det är med investeringsstöd till bostäder.

Bruksvärdessystemet är ett i teorin väl fungerande sätt att nå överenskommelser om hur hyran ska sättas. Problemet när det bara finns ett par skor att tillgå och de är i storlek 40, är att de inte passar alla. Hos några är det gott om plats och i bästa fall funkar det med tredubbla sockar, medan de för andra inte ens går att få ner foten. Så är det med bostadsmarknaden, det finns olika sorters skor och olika sorters fötter.

Nästa valdag den 14 september blir en nagelbitare men mitt tips är att Alliansen kommer att kunna fortsätta bygga vidare på att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för bostadsbyggandet, där vi också med skattepolitikens hjälp kan stimulera och få fart på renoveringar med energieffektivisering av miljonprogrammet. 

Det behövs stora mjuka skor och mindre ömma tår i bostadsdebatten.

Ola Johansson

Centerpartiet

Hela landet skall leva och utvecklas!

Ja, menar vi med det HELA landet, eller menar vi det vi brukar kalla för landsbygd? Är det Sveriges samlade jordyta, inklusive vatten berg och mineraler under jord, luften som Svenskar andas inom de nationella gränserna. En strikt geografisk definition.

Handlar det inte istället om oss människor, vi som kommit att leva och verka i vårt land, -hela vårt land?
Den här bilden som är mer än 50 år gammal föreställer en lantgård, men det kunde också varit en bakgård på Söders höjder, statarlängorna vid godset, eller husen i brukssamhället.

Det är en bild av en svunnen tid.

-          Innan miljonprogrammen

-          Innan jordbruket rationaliserades

-          Innan vårt EU-inträde

-          Innan exportindustrin började växa och anställa

-          Innan flyttlassen till storstäderna började gå.

Men många tror fortfarande att detta är en bild av landsbygden idag.

• Idag förvärvsarbetar de flesta som bor på landsbygden, de driver företag eller både ock.
• Man har en fast, eller kanske rent ut av hög, inkomst som kan användas för konsumtion eller investeringar.
• Att bo på landsbygden är ett aktivt val, inte något man gör för att alternativ saknas. Därför vill man inte att det ska betyda några försakelser.
• Bor man på landsbygden vill man också kunna göra en yrkeskarriär, ha tillgång till kulturutbud och välfärdstjänster.
• Man är en världsmedborgare som ingår i globala nätverk och sammanhang, man reser i arbetet och när man är ledig.
• Då var klimatpåverkan liten (fast det var inget man tänkte på). Idag är det svårare att inte lämna ett klimatavtryck.

Bilden föreställer mitt hem. Dit jag kom som nyfödd i början av 60-talet. Den blev senare den största mjölkgården i närområdet (mitt i Halland), när den sålts vidare i slutet av 90-talet var den en av de minsta. Idag är det en konferensanläggning med bed & breakfast, där det föds upp alpackor för avel.

Vi talar här om landsbygden, det vill säga utanför storstäderna. Här kan man identifiera sig som landsbygdsbo, men inte enbart det. I första han är de flesta något annat. Mamma – pappa, entreprenör, en yrkesroll, motionär, konstnär…

Det är en väv av människor som vill ha fred i sitt närområde, en stabil ekonomi, fungerande vård och omsorg en bra skola som ger möjligheter för barnen. De vill att svenska företag, även de stora, ska växa exportera och anställa. De ser sambanden i samhället, mellan människor med olika ursprung, mellan stad och land.

Ola Johansson

Centerpartiet

Sagt som inledning på en workshop med rubriken ”Hela landet skall utvecklas” på Centerpartiets toppkandidatutbildning inför valen 2014, den 6 december 2013 i Solna.

 

 

Zlatanflaggan

Nyss kommen till sommartsugan i Olofsbo med barndomshemmet, gården i Agerör i synfältet och lärkans drill som enda ljudkuliss mår man fint. Hoppas att vi, på nationaldagen, kan glädjas åt allt som är fint och bra med vårt land, vår öppenhet, vår mångfald, vår frihet och demokrati. Lyssnade nyss på sången som inleds såhär:

"Sverige, Sverige, älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt"

..från Kents album "vapen och ammunition" (2002). Tänkvärt och bitvis vackert så det gör ont, när de fortsätter:

"Välkommen, välkommen hit
Vem du än är, var du än är

Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still"



Många Zlatanflaggor är det på Parque de Prince!

Det är ett i många delar faschinerande land vi lever i som lär sig genom att överskrida gränser. Ställa sig vid sidan av och se på sig själv. Barn är nog bäst på det. I onsdags, berättade min fru som jobbar i förskolan, skulle barnen göra flaggor till Nationaldagen. Några ville göra Svenska flaggan såklart, någon ville göra den spanska, finska eller den kinesiska. En kille ville göra "Zlatanflaggan". Så självklart! Har länder olika flaggor i fina färger så finns det såklart en Zlatanflagga.
Hur kan den se ut? Det fick ju "fröknarna" ta reda på. De läsplattor som används i pedagogiken för att skapa, forska upptäcka och visa upp, användes för att hitta klubbmärket till Paris-Saint Germain, den klubb vars märke fick dekorera flaggan. På det upptäcktes en märklig detalj. Märket innehåller något som liknar en barnvagn. Det visade vara just det, för att hedra kungen Ludvig XIV:s barndom, när hans mor tog honom som treåring över Engelska kanalen. Vill man veta mer om honom får man googla. Fast det hade nog inte blivit av om det inte vore för Zlatanflaggan.

Det går att hitta små och stora exempel på att mångfald och olikheter inte bara ska tolereras utan även uppmuntras och förstärkas. Normer måste ifrågasättas och utmanas, som att det bara är svenska flaggor som ska ritas i våra förskolor inför nationaldagen.

Länge leve Sverige och alla andra länder. I brist på Zlatanflaggan är det en blågul rackare som smattrar i vinden.

Ola Johansson

Centerpartiet

Rödbrun röra

Idag har Riksdagen debatterat och röstat om betalningsvillkor. Om det kan man läsa i dagens DI . Debatten går att följa på Riksdagens hemsida. Innan helgen så fick jag en debattartikel publicerad på SVT Debatt där jag jämför Socialdemokraternas, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och nu även Sverigedemokraternas linje med en absolut trettiodagarsregel som "Dambergs Döbelnsmedicin". Om det skrev jag ju i gårdagens inlägg. Läs gärna om Döbeln vid Jutas ur Runebergs dikt här.
Idag har vi som sagt haft en debatt och ett beslut som gick Alliansen emot, med siffrorna 161 -157. Sverigedemokraterna deklarerade att de inte hade för avsikt att stödja sitt eget förslag, utan rösta med rödgrön reservation. Återigen en Röd-brun-grön röra i Riksdagen med ett parti som agerar helt oförutsägbart och som dessutom grundar sina ställningstaganden på felaktiga antaganden.
SD-ledamoten Sven-Erik Sällström begärde replik på mig och försökte få mig att tro, tillkännagivandet om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag med 30 dagar, var samma sak som att det åter är öppet att förhandla och med Sverigedemokraternas förslag som ett av buden. Samma sak tror den kände företagare som lobbat mot mig och andra partiföreträdare som har fått för sig att regeringen kan återkomma med ett annat förslag än det Riksdagen har tillkännagivit. Tror inte det. Vad vi åsett idag är ett nytt rekord i oförutsägbarhet och kaos i kammaren. Den metoden har prövats förr - i Tyskland på 30-talet.
I mitt anförande hade jag många och i egen erfarenhet välgrundade argument, varför avtalsfriheten är viktigt. Jag tycker ni kan lyssna på det, eller ladda hem snabbprotokollet när det väl kommer upp. Jobben riskerar flytta utomlands och småföretag kan komma att hamna i likviditetskris om det är de som är köpare. Allt till följd av en överdriven tolkning av ett EU-direktiv som Sverigedemokraterna ansuter sig till. Lite roligt blir det när Sällström i debatten jämför Sverigedemokraterna med en blind höna. En hel hönsgård!
Nu ser vi fram emot vad som händer när Regeringen och Justitiedepartementet återkommer med besked om hur de ska hantera dagens beslut. Ska bli intressant att höra vilken domen kommer att bli över dagens majoritet bestående av S, V, Mp och SD.

Ola Johansson
Centerpartiet

P.S
Vad tycker du? Skall det vara 30 dagar utan undantag, eller är avtalsfriheten viktigare?

Kommentar den 24 januari:
Gårdagens beslut om tvingande 30-dagarsregel för betalningar skall effektueras, skriver Annie Lööf och Beatrice Ask i SvD-Brännpunkt idag. Men att inskränka avtalsrätten och ensidigt korta betalningstiderna när våra grannländer inte gjort det är ej oproblematiskt.

Centerkvinnor gratuleras till 80 års kamp för lika rättigheter, mot rasism och kvinnoförtryck

Centerpartiets kvinnoförbund - Centerkvinnorna har 80 år på nacken. I Halland bildades det första distriktet av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund 1932, fristående och likvärdigt som en systerorgansiation till Bondeförbundet. Det kan tyckas omodernt i ett politiskt parti att det finns ett kvinnoförbund och säkert finns det politiska partier som skulle kunna fundera över hur jämställda de är i det politiska arbetet. För Centerpartiet som i Karin Söder valde den första kvinnliga partiledaren och som helt naturligt och utan tal om kvotering och varannan damernas, låter en kvinnlig partiledare efterträdas av en annan kvinna, efter en valkampanj med två kvinnliga kandidater och en manlig, är det naturligt och viktigt att ha ett kvinnoförbund.

I historien finns mycket av klassiska jämstäldhetsfrågor och många exempel på verksamhet och praktisk politik som varit viktiga för kvinnors ställning och möjligheter utanför hemmet. En sådan sak är det semesterhem, Villa Terra i Falkenberg som köptes för insamlade pengar, dit husmödrar pressade av dubbelarbete och krav kunde komma ifrån, koppla av och kanske väckas till reflektioner kring poltik.

Folkdräktssömnad är en av de företeelser som funnits i Centerkvinnornas digra aktivitetskatalog genom åren. Detta att äga och bära en folkdräkt har för mig varit naturligt sedan den dag jag provade min sockedräkt. På 70-talet deltog min mamma Gunnel i sådana kurser och studecirklar. Hon såg då till att hon själv, jag och mina systrar fick en folkdräkt att bära vid speciella tillfällen. Sådana är naturligtvis alla CUF och Centerstämmor med rikstingståg och gröna fanor i täta led av tusentals deltagare, min äldste sons dop är ett annat och nu för tiden händer det att delar av folkdräkten används när jag ska vara tomte hos grannar och den egna släkten. De tre tillfällen då jag fått vara med vid Riksdagens öppnande har jag burit min Stafsinge-dräkt med stolthet.

Vid den första 2010 var det ett parti som uppmärksammades för att deras ledare bar en "Sverige-dräkt". Idag uppmärksammas de för att de beväpnar sig med järnrör och uppträder hotfullt och aggressivt, speciellt mot kvinnor och personer med utlänsk härkomst. Jag är stolt över min hembygdsdräkt och brukar vara noga med att berätta vem som sytt den. Till skillnad från Jimmie Åkesson som lär ha hyrt sin, har min en förankring i hembygden, en socken i Halland. När jag och riksdagskollegan Abir Al-sahlani bestämde oss för att bära hembygdsdräkt tillsammans var det för att visa upp det mångkulturella Sverige där vi har olika hembygder men samma framtid. Det står i bjärt kontrast till Sverigdemokraternas människosyn så som den återuppstått och välförtjänt visas upp i sin känslokalla och oförsonliga hårdhet.

Ett Centerpartiets kvinnoförbund behövs som står upp och försvarar alla människors lika värde och rättighet. Alla barn, oavsett härkomst och ursprung, ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Detta är en viktig kamp att fortsätta föra, speciellt som det oftast är i manliga kulturer som främlingsfientlighet och rasism gror. Där unga män samlas för att bekräfta varann reduceras kvinnor till något man kan kalla för "hora, fitta" och i fyllan uppträda hotfullt och nedsättande emot. Kampen för lika rättigheter för kvinnor och män måste föras varje dag och vi behöver fler förbundna kvinnor som upphäver sin röst tillsammans för att tränga igenom männens självgoda pladder.

Ola Johansson
Centerkvinna

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-toppar-kan-slangas-ut-ur-partiet_7680878.svd

Komplext och enkelt om vapenexport

Sedan jag förra veckan satt och såg Nya Aktuellts rapportering om den påstådda "vapenfabriken" i Saudiarabien på SVT:s internationella kanal "SVT World" och hörde Folkpartiledaren i TV göra en stor sak av sitt eget partis kamp mot "hökarna" inom Centerpartiet och Moderaterna har jag funderat på att skriva denna blogg. Man kan säga att han började som duva och slutade som pudel.

I dagens intervju (betydligt bättre) av Mats Knutsson gjorde Folkpartiledaren en halv reträtt och betonade likt den kloke och erfarne Jan Nygren (s-debattör) att det vore förödande om Sverige skulle säga upp avtalet med Saudiarabien i det här läget.

Man kan tänka och skriva mycket om detta. Jag kan kanske på senare tid uppfattas som partisk. Min arbetsgivare som jag är tjänstledig från tillhör sedan ett par månader Försvarsindustriföretaget SAAB AB genom att dotterbolaget Combitech köpt Sörman Information AB, som till hälften tidigare tillhört samma Försvarskoncern, samt varit en del av Celsius och under namnet Telub varit statligt och i blåsväder tidigare genom vissa affärer med Libyen på 70-talet.

Det har också gjort att jag i mitt arbete med att leda och genomföra arbete för Hägglunds, Bofors, Ericsson, SAAB och även Volvo, Scania, Kockums, Kvaerner, m.fl. fått någon insikt i vad det är som driver den framgångsrika Svenska försvarsindustrin, hur dess historik ser ut och vad den faktiskt betyder för övrig industri, jobben och kunskapsnivån i Sverige.

Den förträfflige partikamraten Staffan Danielsson har kommenterat detta både på sin blogg och på Centerpartiets hemsida. Det råder ingen tvivel om att Centerpartiet står bakom ingångna avtal och har för avsikt att säkra att de fullföljs. Jag tycker också det är på sin plats (utan att vara så naiv som Sven Tolgfors) att fundera över värdet av att det är just Sverige som exportera vapensystem till länder och regioner där osäkerheten och misstänksamheten är som störst, även om det är kombinerat med en, ur vår synpunkt, tveksam syn på demokrati och mänskliga rättigheter.

Det handlar ju också om så kallade sensorer, radarsystem som samverkar med ledning och verkan för att undvika stridshandlingar som orsakas av misstro och bristande information om den motstående parten. Och det går ju inte att slå i från sig det faktum att om inte vi gjorde det skulle någon annan träda in i vårt ställe. Utöver det tycker jag det kan vara väl värt att fundera över i vilken utsträckning det är vår sak att döma vad som är ett tillräckligt mått på demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi strålar av glädje över att Kina köper Volvo av Amerikanerna i Ford och att det förefaller som det är ett Kinesiskt företag som vill köpa SAAB Automobile av konkursboet - staten. Skulle vi då komma på tanken att sälja flygplan, luftvärnsrobotar och radarsystem till kommunisterna i Kina?

De som kritiserar vapenexporten kritiserar också i någon mån att vi i Sverige har framgångsrika försvarsindustrikoncerner som de nyss uppräknade. Dessa är på sina håll (Exempelvis i Örnsköldsvik) en stor arbetsgivare som också håller högskolorna sysselsatta med att förse unga med en högre teknisk utbildning. Ericsson Microwave Systems(numera SAAB) var de som räddade den civila verksamheten inom mobiltelefonisystemen under krisåren, bland annat med hjälp av pågående leveranser av radarsystem till Thailand och utsikten att i framtiden kunna göra affärer med Saudiarabien (Mjölby kallat internt).

Under sextio- och början av 70-talet påstods det att Sverige var den per capita räknat, näst starkaste försvarsmakten, efter Israel. Vi var det för att vi levde i en osäker värld, mitt i brinnande kallt krig som en neutral och alliansfri stat. Självklart måste vår försvarsmakt då vara baserad på egen materiel och vapen. Det är dessa som nu på ett framgångsrikt sätt lyckats bibehålla sin ledande position i världen, genom att fortsätta få beställningar av det Svenska försvaret och på så sätt bibehålla möjligheten att överleva på exportmarknaden.

Det är viktigt att vapenexporten ifrågasätts, men jag anser inte att den skall förenklas som den görs i nyhetsrapporteringen där man säger att 9 av 10 tycker att vi inte ska exportera vapen till diktaturer. Att ens antyda att religiositet skulle vara något som ställer till problem är tendentiöst. Varför ska man ifrågasätta att männiksor ber till Gud fem gånger om dagen?

En ökad insyn skulle förstås inte skada, tvärtom behövs det fortfarande "tvättas en del byk" som gamle Sten Andersson sade.

Ola Johansson
Centerpartiet

http://hn.se/nyheter/sverige/1.1556701-kundjakt-pa-foi-kan-ha-paverkat
http://www.gp.se/ekonomi/1.885319-di-saudierna-kopte-forsvarets-vapen