Släpp sargen - skaffa fram bostäder åt flyktingar

Hälften av de flyktingar som bor på olika asylboenden i Halland, 483 stycken, har redan fått permanent uppehållstillstånd. Skälet till att de bor kvar är att de inte ännu blivit kommunplacerade.

De har möjlighet att slå sig ner och bygga en framtid i Sverige, men har inte fått någonstans att börja den resan.

De kommunplacerade som hitills kommit till vår hemkommun under 2014 är 11 st. Det är en mer än till Laholm och 179 färre än till Hylte.

Det är inte min sak att rescensera Kungsbacka kommuns prestationer i avtalsskrivandet med Migrationsverk och överenskommelser med Länstyrelsen i Halland. Jag vet att det inte saknas ambitioner och jag tror mig veta att det finns en önskan att mottagningen ska ha kvalité och att den ska ske på ett sådant sätt att man kan få fram lägenheter i vårt bestånd av hyresrätter utan att allt för brutalt stöka runt i bostadskön. Kungsbackas arbete hittills med ensamkommande barn imponerar, t.o.m. på Länsstyrelsen.

Är det ambitonen om hög kvalité som blivit problemet? Man kan fundera över vad de 483 individer som sitter kvar på asylboenden tycker om att bo där, jämfört med att få en enkel bostad i någon av de sex fina hallandskommuneras mindre orter. Nu tror jag inte att det finns så många tillgängliga lägenheter centralt, eller i någon av Kungsbackas övriga orter. Möjligen kan det finnas hus och bostadsrätter till salu, men sällan till ett pris som är överkomligt för en person som inte ännu har fått en fast inkomst från ett arbete.

Hylte ligger på en nivå i sitt flyktingmottagande som är mer än 3 gånger högre än rikssnittet, medan Kungsbacka liksom de övriga Hallandskommunerna är under snittet, men även där är vi i en särställning med knappt 1/4 av riket. Det är inte en position att vara stolta över och det vet de flesta om.

Det är lovvärt med en hög ambitionsnivå när det gäller att ha kvalité i mottagandet, men det räcker inte och det duger inte om alla resonerar på samma sätt som vi hittills gjort i Kungsbacka. Då skulle situationen i landet varit ännu värre. Det finns för i år 700 platser att förhandla i Halland, men ännu är det bara avtalat om 330 med kommunerna.

Det är dags att släppa sargen i bostadsfrågan, erbjuda privata och kommunägda fastighetsägare samt byggföretag möjligheten att uppföra enklare bostäder på mark med tidsbegränsade bygglov. Det är säkert något som många i bostadskön skulle välkomna, inte minst alla ungdomar som behöver en billig hyresrätt. Det är min radikala idé, som väcktes idag efter en dragning hos Länsstyrelsen för riksdagsledamöterna och den nye landshövdingen Lena Sommestad.

Skrota de höga ambitionerna, tumma på kvalitén och ta ansvar för den kvantitét människor av kött och blod som befinner sig på flykt och vars högsta önskan är att lämna förläggningarna och bli bofasta i en kommun, där de kan inleda sitt nya liv och bygga sin framtid.

- Tänk på att vi ska vara tacksamma över att bo i ett land som ingen behöver fly ifrån, men ett som människor är beredda att fly till.

Ola Johansson
Centerpartiet

Dagens lilla film: http://bambuser.com/v/4573992

Tjugondedag Knut, flyktingen Yosef och hans son

En jultanke: På måndag är det tjugondedag Knut och enligt vår Romerska almanacka är det dags att kasta ut den tyska julgranen, som vi tog in för att fira och minnas en händelse i Mellanöstern för 2000 år sedan, någonstans i området mellan Palestina och Syrien, där Quirinus var ståthållare, då en familj beordrades av ockupationsmakten att infinna sig i Betlehem för skattskrivning. Idag skulle vi kalla Josef och Maria för internflyktingar och Betlehem ett fängelse, där dagens ockupationsmakt, Israel kontrollerar alla som vill dit, eller därifrån. När den av Rom kontrollerade marionettregimen, ledd av Kung Herodes sedan lät döda alla gossebarn i jakten på det barn de födde, skulle vi då hindra dem från att sätta sig i frihet, att ta sig över haven till tryggheten i Europa? Om Jesus dök upp på någon mottagningsenhet för ensamkommande barn, eller timmermannen Josef efter några års yrkesintroduktion i snickaryrket ansökte om att få ta hit sin familj, skulle vi neka dem då?

 

 

Det här är klippt från min Facebooksida. Inlägget skrev jag i går eftermiddag, sedan jag legat vaken på natten och funderat över vad som händer i vårt samhälle. Attityden mot främlingen hårdnar och benägenheten att sprida lögnaktiga påståenden ökar bland vänner och bekanta som borde veta bättre. Det enklaste är att hålla med eller tiga still. Jag använder blogginlägget från nyårsafton med rubriken "Sverigedemokraterna har fel!" för att säga emot och argumentera. Det är inte populärt och möjligen oväntat. Texten ovan är uppe i över 70 "gillningar" vilket är mycket i mitt fall. Många har gett mig uppskattande kommentarer och 12 vänner har delat det vidare. Smickrande!

 

Klappar på ryggen är alltid välkomna, men det viktigaste är att fortsätta kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Kan den Heliga familjens levnadsöde för 2000 år sedan, i ett område som präglats av konflikter och förtryck under 4000 år, skapa förståelse för dagens flyktingar är det bra. Ytterst är det väl ett bevis på att vår kultur, vårt kärleksbudskap och våra levnadsregler (allting som du vill att människor ska göra mot dig ska du göra mot dem), som formulerats på liknande sätt i alla religioner i högsta grad är aktuellt.

 

Ola Johansson

Centerpartiet

Pandoras ask måste öppnas två gånger - Centeridéer behöver inte leda mot Harmageddon

Det nuvarande idéprogrammet ”Där människor kan växa” har sedan 2001 legat till grund för Centerpartiets politik under ett helt decennium. Det krävs således lång hållbarhet på de idéer som skall bära fram till 2023, när det eventuellt är dags att flytta fram positionerna ytterligare några snäpp. Ytterligare två partier arbetar med sina respektive idéprogram, något som kommit helt i skymundan av den uppmärksamhet det fick när Per Ankersjö lättade på förlåten kring en av de delar som ingick som en del av helheten –förslaget om fri invandring.

Det ligger väl i linje med de nu gällande stämmobesluten från Åre och skiljer sig endast marginellt från vad Moderaterna säger i frågan (idéprogrammet från 2011), ändå blir det sådan uppståndelse. Man undrar varför. Jag har en teori och den är att det skett en positionsförflyttning i samhället sedan Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen, där även vi som utåt sett vill stå för en öppen och generös invandringspolitik, låtit oss ”marineras” av det främlingsfientliga och ibland rasistiska tankegods, som sprids via Internet och sociala medier. Vandringsmyter blandas med illa underbyggd medierapportering och skapar sedan ”sanningar” som du och jag aningslöst sprider vidare i vänkretsen. Det förstärker en bild som många redan oroar sig för av hur våra ”traditioner är ifrågasatta” om ”politiskt korrekthet” och ”islamiseringen av samhället”. Om detta har jag skrivit i ett tidigare inlägg. Något som vi också ofta hör är att ”vi har misslyckats med integrationen” och att vi därför borde göra mera för att integrera de som redan kommit hit. Det är ännu ett exempel på assimilering till Sverigedemokraters retorik att anta att något har misslyckats, trots att det finns hundratusentals levande exempel på lyckad integration i Sverige. Det man vill göra av den mångkultur som trots allt redan är här är att skapa ett samhälle där alla är lika och anpassade till någon diffus svensk norm, som bottnar i sådana traditioner som alla vet är resultatet av en blandning, där inte minst amerikansk populärkultur haft det starkaste genomslaget.

Det som skett sedan SD kommit in i riksdagen och därefter stärkt sitt väljarstöd, har i sin tur gjort att när ett förslag som för ett par år sedan hade varit helt följdriktigt och naturligt, skapar en sådan nervös stämning att man får en känsla av att Harmageddon närmar sig för Centerpartiets del. I eftervalsanalyserna visade det sig att vi är det parti som förlorat den minsta andelen väljare till Sverigedemokraterna. Den önskade slutsatsen är att det beror på att Centerpartiet är det parti som i sina grundläggande värderingar står längst ifrån det partiet. Jag tror dessvärre att den bilden är förenklad och att det även inom Centerpartiet slumrar starka inslag av främlingsfientliga värderingar, som grundar sig i att vi på många håll inte är vana vid att ingå i ett mångkulturellt samhälle. Därför har medlemmar och väljare lugnt kunnat känna sig förvissade om att Centerpartiet varit ”att lita på” i frågan om invandringspolitiken.

Det är välgörande för Centerpartiet att vi nu får den här debatten och att vi nu kan göra upp med delar av vår mörka historia. Presskonferensen veckan före jul var som att öppna Pandoras ask. Att en sådan diskussion leder till att medlemmar tackar för sig måste vi nog räkna med, å andra sidan är det många som stärks i sin tro på idéerna och många nya medlemmar som tillkommer. För som det står i berättelsen om Pandora: ”Efter att asken öppnats drabbades hela världen av en tid av tröstlöshet och förtvivlan. Denna tröstlöshet upphörde när Pandora åter öppnade asken och befriade även Hoppet, eller Elpis, som kom ut ur asken i form av en liten fågel.” (källa:Wikipedia). Således finns det hopp för Centerpartiet om vi klarar att fullfölja den öppna debatten och gå till ett beslut.

Jag tror det viktigaste med den här diskussionen är var våra värderingar landar, inte exakt vad som i slutändan kommer att stå skrivet i programmet. Om man menar något med alla människors lika värde och rättigheter behöver man då och då ha en genomgripande debatt om vad det faktiskt innebär för oss som parti och vad vi som individer är beredda att tolka in i det. Om man läser igenom programmet ordentligt så får man en bättre uppfattning om helheten och där finns något även för den som vill bevara en del av "vårt gamla fina bondeparti", men det räcker inte! Ska Centerpartiet ha något inflytande i framtiden så måste väljarbasen breddas och vi har ett fantastiskt utgångsläge med det programförslag som är framtaget - om vi vågar gå hela vägen.

Såhär långt är jag nöjd med det förslag till idéprogram som är resultatet av medlemmar och sympatisörers bidrag till den öppna process som lett fram till det här förslaget. Det finns brister. Bostadspolitiken saknas helt. Rent formellt är det ett brott emot det uppdrag som gavs av stämmorna i Åre förra hösten där bostadspolitiken var ett av de områden som idéprogramgruppen fick att utarbeta förslag inom. Jag är själv Centerpartiets talesperson i bostadspolitiska frågor och skrev därför ihop några rader på sådant som kunde funnits med och varför jag tycker det är viktigt. Var vi bor och hur vi skapar oss ett hem är helt avgörande för hur vi lyckas förverkliga våra drömmar och hur vi lever ett rikt och hälsosamt liv vid sidan om arbete och utbildning. Visionen om Nybyggarlandet ger starka associationer till dessa viktiga delar i människors liv, framförallt de nytillkommande uppväxande generationerna och de människor vi vill ska flytta till Sverige. Arbeten kan vi ordna med en politik som skapar tillväxt genom ett gott företagsklimat, där trösklarna in på arbetsmarknaden är låga, men innebär att man kommer in och kan ta sig vidare med hjälp av utbildning. Bostäder däremot, bygger inte sig själva. Vi har idag ett bostadsbyggande som är otillräckligt, med en illa fungerande bostadsmarknad och en snedfördelning mellan storstäder och landsbygd. Detta kunde PerAnkersjö och de övriga åtta medlemmarna i gruppen tänkt på. Jag hade varit nöjd med ett stycke eller två. Då hade visionen om en fri invandring också varit enklare att argumentera för lokalt, där just bostadsfrågan ofta är ett skäl till att även centerledda kommuner känner sig tveksamma till flyktingmottagning. Det och ytterligare ett par skönhetsfel hoppas jag extrastämman i mars ser till att åtgärda. Jag ska göra vad jag kan på vägen dit.

Ola Johansson
Centerpartiet