Samhalls nedläggning i Hyltebruk

Det är beklagligt att Samhall lägger ner i Hylte. En viss tröst i bedrövelsen är det att personalen inte förlorar sin anställning. Det är viktigt att skapa varaktiga jobb för dessa som i vissa fall har funktionsnedsättningar som begränsar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Samhall har historiskt sett spelat en viktig roll för dessa. Nu måste vi förlita oss på den ordinarie arbetsmarknaden säger riksdagsledamoten Ola Johansson (c) i en kommentar.

Centerpartiet tror på det sociala företagandet och vill göra det enklare att starta sådana.

Många vill starta upp verksamhet men saknar kapital. Därför vill vi öppna för att statligt riskkapital ska kunna användas i starten, genom att statliga kreditgarantier ställs ut. Pengarna ska komma både från statliga och privata fonder.

Vi vill också ge Myndigheten för delaktighet i uppdrag att utbilda chefer på medelstora och stora företag i hur de bättre kan ta tillvara på personer med funktionshinder i verksamheten.

4 av 5 jobb skapas i små och medelstora företag och det är genom att fler kommer i arbete som vi kan säkra kvalité i vård och omsorg. Riktiga jobb är bättre än åtgärder av olika slag och ofta handlar det om matchning. Matchning är ett viktigt inslag för att tillgång och efterfrågan ska mötas. Nyanlända svenskar, unga, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättningar möts av stängda dörrar, där företag som samhall spelat en viktig roll. Nu är det dags att dessa personer ges en möjlighet att etablera sig på en ordinarie arbetsmarknad.

Jag vill:

-          Göra om arbetsförmedlingen i grunden och införa en jobbfixarpeng. Ideella, privata och fackliga arbetsförmedlare ska i konkurrens med varann kunna få ersättning för att hjälpa arbetslösa att få ett jobb.

-          Stärka insatserna för att personer med funktionsnedsättning ska få jobb.

-          Införa matchningsanställningar som alternativ till den hårt kritiserade sysselsättningsfasen (Fas 3) och stegvis skrota ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder. Dem vill jag banta med en tiondel och använda pengarna till reformerna ovan.

-          Bredda YA-jobben till fler kategorier arbetssökande och fler branscher och företag.

-          Införa lärlingslön och satsa på lärlingsutbildningar.

-          Med mera..

Ola Johansson
Centerpartiet

Tågstrejken, vad handlar det om?!

Tågstrejken i södra och västra Sverige utvidgas, detta trots att medlarna kopplats in och parterna samtalat kring deras bud. Vi nås av väldigt lite information om vad konflikten egentligen handlar om och det ger utrymme för tolkningar. Det är väl inte min sak att ta ställning, men är man som jag, drabbad av att inte kunna resa i länet och dessutom riskerar inte kunna resa någonstans utan bil, kan man tycka att det borde ligga i mångas intresse att komma överens.

Jag har tagit del av SEKO:s argument och läst vad Almega säger och även om det inte sägs rent ut är min tolkning att det rör sig om en politisk strejk. Kommunal har tidigare strejkat för högre löner åt de många, främst kvinnor som arbetar med vård och omsorg. Dessa strejker handlar om att jämställa löner och hur arbete värderas. Här handlar det om anställningsvillkor och principer. Högre syften i en mansdominerad fackföreningsrörelse. Det är lätt att känna sympati för jämställda löner, men handlar det om lokförare som tjänar 35 000 kronor i månaden och som i snitt arbetar 28 timmar i veckan så krävs bättre förklaringar från fackens sida för att vi resenärer ska förstå varför vi inte ska kunna pendla till jobb, möten och semestrar i sommar.

Skulle SEKO-kraven bli verklighet blir den omedelbara konsekvensen att tågen börjar gå. Välkommet så klart! På längre sikt fördyras våra resor väsentligt, när schemaläggningen ska baseras på att 28 timmars effektivt arbete ska ersättas med en hög lön som motsvarar 40 timmar. Okej! De avtal som kommuner och regioner baserar sin kollektivtrafik på måste omförhandlas med operatörerna som redan idag har svårt att få ihop ekonomin på de linjer som berörs. Politiker och tjänstemän som vill hushålla med skattebetalarnas pengar söker förmånliga avtal, där offentlig driftsfinansiering kan användas till att förbättra servicen och utveckla utbudet, istället för att betala löner åt de som idag bemannar tågen. Tror den ambitionen är något alla partier kan ställa sig bakom, åtminstone principiellt.

Den ökade tillgänglighet som vi fått genom att trafiken avregleras ställs mot ökade kostnader och svårigheter att bemanna tågsätt. Satsningar på infrastruktur och bra service till allt fler jobbpendlare riskeras genom att Alliansens politik ska straffas ut, tre månader före valet. Att effektiviteten är en följd av att trafiken upphandlas i konkurrens är inte något alla kan begripa och troligen inte heller att fler kan få jobb när anställningsvillkoren medger tim- och tidsbegränsade anställningar. 

Om det kommer valdebatten att handla. Var sak har sin tid. Se nu till att komma överens så vi kan börja resa miljövänligt igen.

Ola Johansson

Centerpartiet

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/avtalsrorelsen/turerna-bakom-tagkonflikten_591097.html

http://www.dagensarena.se/innehall/tagkonflikt-vaxer/

(s) dubbelstöt mot bostadsbyggandet

Över en halv miljon unga drabbas av de rödgrönas höjning av arbetsgivaravgifterna om de skull vinna valet i höst. Byggindustrin hör till de som skulle drabbas hårdast. Uppsägningar och/eller ökade byggkostnader får också effekter på bostadsbyggandet. Inte nog med att jobben hotas. Unga riskerar att stå utan bostäder, när den ökning av byggandet vi nu ser bromsar in.

Med en ena handen ger Veronica Palm bort en miljard skattekronor för att öka vinsterna hos privata byggföretag och med den andra tar hon tillbaks 2,4 miljarder som de behöver för att slussa in unga i riktiga jobb. ”Så ser den Socialdemokratiska politiken ut, att ta med den ena handen och sedan slå med den andra”, säger Centerpartiets bostadspolitiske talesperson, Ola Johansson i en kommentar till VISITA:s rapport som presenterades nyligen.

Arbetsgivaravgiften för unga har mer än halverats sedan 2007. Vid sidan om att skapa arbetsmöjligheter för fler under 25 år har det gett de branscher där många unga är anställda, en möjlighet att investera och förbättra kvalitén. Detaljhandel, hotell och restaurang, samt byggindustrin är de vid sidan av stat, kommuner och landsting som har flest under 26 år anställda. I byggindustrin är andelen unga så hög som 20 %, antalet är nästan 50 000. Det är betydligt högre än genomsnittet för arbetsmarknaden som helhet, enligt Sveriges Byggindustrier.

Sedan 2001 har andelen unga i åldrarna 16-29 år i byggsektorn ökat med 33 %. Byggföretagen erbjuder jobbmöjligheter för unga med olika utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Låt dem då kunna fortsätta skapa jobb åt fler. Ett maktskifte skulle innebära ökade kostnader för byggföretagen på 2,4 miljarder kronor. Detta måste betalas av någon och oavsett hur, drabbar det bostadsbyggandet.

Ola Johansson
Centerpartiet

Att jobba, att skapa jobb och att bara vara jobbig

På bloggar, debattsidor och i högljudda TV-debatter träts det. Vill vi eller vill vi inte ha skattesänkningar? Var i den offentliga sektorn saknas det resurser och var slösas det? De Svenska företagarna, för att inte säga deras organisationer, vad är det för särintressen? Nyheten att Brasilien, ett av världens till ytan största länder har köpt 36 Svenska flygplan väcker indignerade känslor. Det kan väl aldrig vara bra!! Ett så fattigt land. Dom som ska arrangera fotbolls-VM kan väl inte ha råd att köpa krigsmateriel och vad ska dom ha det till? Kunde de inte ha köpt av någon annan, som brukar sälja vapen till vem som helst.

Det händer att Statsministern står i TV-rutan och säger att Sverige, jämfört med de flesta andra länder har en stark och stabil ekonomi. Det kan väl inte stämma, så eländigt som Gustaf Fridolin och Löfvén säger att det är. Se där! Var det inte någon undersökning där den svenska skolan var bland de sämsta. Jasså, var det elevernas kunskaper man mätte! Det ska väl jag som går i skolan, eller jag som förälder inte behöva ta ansvar för?

Så kverulerar vi hit och dit. Allting är alltid någons fel. Någon är det säkert skor sig på min bekostnad. Är det inte fastighetsägaren, eller arbetsgivaren så är det parkeringsvakten, fackpampen eller kommunalrådet.

Valet den 14 september 2014 står inte mellan dem som vill skära ner på välfärden och dem som vill satsa på skola vård och omsorg. Inte heller står det mellan dem som vill ha hög arbetslöshet istället för låg, mellan de som vill ha fortsatt brist på bostäder och dem som vill ha bostäder åt alla.

Det är jobbigt att inse, men jobb kan inte utföras om jobbet inte först skapas. Jobb kan inte skapas om det inte finns någon som efterfrågar att det utförs och någon som kan tänka sig att betala den som utför det. Om inte intäkterna för hyran täcker vad det kostat att bygga huset förblir det en brädhög.

Vi står inför enorma behov av arbeten som behöver utföras. Det saknas kanske bortemot 60 000 bostäder. Enorma utmaningar och det finns inte på kartan att vi misslyckas.

Till att börja med blir vi allt äldre, när vi blir äldre blir vi också sjukare och i mer behov av omsorg, samtidigt som det Gudbevars går att bota allt fler sjukdomar. Det blir mer och mer vi måste lära oss i skolan för att klara oss och misslyckas vi så är det endast för att skolan inte tillfört tillräckliga resurser. Barnen behöver omsorg och pedagogik medan vi är på jobbet, tar vägen förbi gymmet, frisören och ICA.

Innan vi hämtar den trötte telningen såhär dagen före julhelgen, har vi under dagen sett till att skapa arbeten, inte bara åt oss själva, utan kollegor, kunder och underleverantörer, till förskolepersonal och busschaufför, frisören och snabbköpskassörskan, plus några till. Alla i samma sits. Vi har jobb som skapats därför att de efterfrågas, så att någon är beredd att skapa det och ser till så den av oss som utför det får en del av det vi betalat för tjänsten utbetalt i lön.
Tillsammans med det vi alla betalar i kommunalskatt, betalas av jobbskaparen bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, moms och andra avgifter in till vår välfärd. Det som sedan återstår räcker till nya gym-maskiner, en ny buss, fler förskoleavdelningar och en ny produktionslinje i fabriken med fler anställda.

 Om vi gör experimentet att höja dessa skatter, både våra egna och företagarens. Vad är det då som får stryka på foten? Jo, det är jobbskapandet, det som ger oss möjlighet att också i framtiden vara solidariska och trygga, trots att vi är fler som blir allt sjukare.

 

God Jul till er alla!

Ola Johansson

Centerpartiet

 

Det är frågan om traditioner

I går eftermiddag passerade jag torget i Kungsbacka och fick då bevittna avslutningen av "den levande julkrubban" med kameler får, herdar, vise män och den heliga familjen. Alla (utom Jesusbarnet - en docka) levande gestaltade av riktiga djur och statister från Stadsmissionen i Göteborg.

Levande julkrubba i upplösning
framför porten till Kungsbacka kyrka

Vi kanske skall vara glada över att denna tradition efter 1000 år nådde oss från Mellanöstern och länder som idag heter Palestina, Jordanien, Libanon, Syrien och Israel. Josef och Maria tvangs iväg från sitt hem för att skattskriva sig och fann härbärge i ett stall som någon "snäll" värdshusägare anvisade dem och där födde de ett barn. Resten är, som man brukar säga, historia.

En av våra kända buskisförfattare Christer Claesson skrev för länge sedan en text om hur vi skulle reagera om Jesus plötsligt dök upp igen på någon av våra flyktingförläggningar, eller varför inte ett hem för ensamkommande barn. Tanken svindlar men är inte speciellt osannolik om man tänker på varifrån flyktingströmmarna är störst idag.

Idag presenterade Centerpartiets ideprogramsgrupp en del av det förslag som ska klubbas på stämman i Upplands Väsby i mars. Där vi står upp för principen att invandring skall vara fri, ungefär så som den varit under hela vår historia, med den skillnaden att det nu finns nationsgränser och tekniska möjligheter att ta sig över dessa relativt snabbt. Här en notis i DN. Men det är knappast enkelt och man kan fråga sig om det är restriktionerna i sig, skillnaden i lagstiftning mellan olika länder och höga murar kring de nationella gränserna som är orsaken till de svårigheter som kritikerna till en sådan politik pekar på. För Sveriges del handlar det om att sänka trösklarna, både till arbets- och till bostadsmarknaden. Skapa fler arbeten i växande företag och se till så byggföretagen kan bygga de bostäder som behövs för att ge människor tak över huvudet och renovera de bostäder som står inför förfall. Det är inte en politik specifikt för invandrare utan för alla som lever i Sverige.

Sverigedemokraternas framgång är det många som försöker ge sig i kast med att förklara. Jag avstår från det, men konstaterar att de haft tur och skicklighet när det gällt att ta vara på "traditionsdebatten" som förs i media och på nätet. I själva verket vill jag påstå att det är de som har skapat den. Vandringssägner av det här slaget är inget nytt. Ofta har de sin grund i någon verklig händelse med fullt legitim bakgrund - en batagell. Någon har tänkt och gjort rätt, men det har blivit fel. Jag hade tänkt gräva i och skriva om det istället fann jag via facebook en länk till denna utmärkta blogg. Läs den här och länka dig vidare till källorna. Rasister och främlingsfientliga har ett starkt grepp på nätet och det märks nu när kloka och goda vänner på sina facebooksidor ger spridning åt budskap som mejslats fram i organisationer som är motståndare till mångkultur, som vill dela upp människor efter ras och härkomst och som dessutom är stolta över det.

Är det ett stort problem att Disney tar bort stereotyper ur en film som producerades under en tid när organiserad rasåtskillnad förekom i USA, något decennium före gaskamrarna och Nazismens födelse? Minns att det blev ett herrans väsende när Tjuren Ferdinand togs bort ur tablån för att ge plats åt nyare Disneyproduktioner. Jag tror vi ska vara glada att vi inte ser på samma TV-program som för 30 år sedan och att vi låter vår nutid påverka hur vi ser på vår historia.

Jag tror också det är ett misstag att med ryggmärgsreflex ifrågasätta Skolverkets riktlinjer till rektorer om besök i kyrkan. Undervisningen i våra skolor är ickekonfessionell och det beror på att det finns många inriktningar inom kristendomen, många olika livsåskådningar och en stor andel barn som inte bett om att få böner lästa för sig, bli välsignade, eller ens vara en del av Svenska Kyrkans traditioner. Att rektorer har svårt att förhålla sig till detta förvånar mig inte alls, speciellt inte här i Västsverige där Henrik Shartau fortfarande har ett starkt grepp om förkunnelsen och där ambitionen begripligt nog hos många präster är större än vad som är lämpligt, med hänsyn taget till barnens integritet och föräldrarnas tro. Såvitt jag förstår är det inte många i skolans värld som reagerat, utan snarare kyrkans folk och en del som inte satt sig in i vad det egentligen handlar om, nämligen besked om vad som gäller för att skolan, utan att bryta mot lagar ska kunna vara delaktiga i de traditioner som hör julen och sommaren till. Det borde välkomnas, även av kyrkan.

Detta har Sverigedemokraterna inte varit sena att utnyttja och med sitt försprång på nätet är det en enkel match för dem att via mig och andra få ut sin förenklade bild och bifoga några av de mer eller mindre kända vandringssägnerna. Nu ser vi opinionssiffror som visar att det här är vad de behöver för att rikta blickarna bort från järnrör, kvinnoförakt, kränkningar och rasistiskt fyllesnack. Genom att tala om "traditioner" och Svenskhet får de oss att tro att det är skillnad på oss människor, att vissa traditioner är bättre än andra, att nyheter och förändring är av ondo. Så bygger vi inte ett mänskligt samhälle för framtiden.

Ola Johansson
Centerpartiet