Benskydd och hålfotsinlägg

Inhandlade på nytt ett par benskydd i dag. Fotbollskor lånades in av den ännu aktive sonen som hade ett par grusskor att avvara. De får duga den här gången. Benskydd krävs och det fick jag köpa i den stora sportbutiken på Kungsmässan för 79 kronor.

Ska Ola spela fotboll? Ja, faktiskt. För drygt ett år sedan var det kändismatch på Tingbergsvallen och det var inte utan stolthet man drog på sig landslagströjan, tillsammans med storheter som Niclas Alexandersson och Patrik Andersson (Långås) och fysiska praktexemplar som brottaren Eddy Bengtsson. I samma lag spelade simmerskan Emma Igelström, synnerligen trevlig tjej, men senare har jag förstått att då hade hon just gått igenom en tung period i livet. Det märktes inte. Skoj var det och min förhoppning är att idrottsprofilen Stefan Friberg i Kungsbacka håller sitt löfte från förra året och tar ut mig i kändislaget igen, trots att jag inte lyckats övertala Annie Lööf att ställa upp som målvakt. Det lär ske den 6 juni, samma dag som nationaldagen och invigningen av Kungsbackas nya fina torg.

Men det kommer en match innan dess. Den 22 maj spelar regeringspartiernas ledamöter emot oppositionen på gräsplan vid Kaknäs kl 19.00. Detta kan läsas på samma papper där det står att läsa att jag uttagits som vänsterytter i laget. En position i Alliansen som känns bekväm politiskt, efter åren i det "röda" CUF på 70-talets slut. Det gäller att skydda sig mot att bli sparkad på smalbenen ute på vänsterkanten och just benskydd anbefalles - bestämt!

Nu är ju mina insatser som fotbollspelare inte så framstående. Att det blev politik kan ju bero på att jag var sämre på fotboll och att det var tufft att ta en plats som 17-åring i Långås IF:s B-lag, efter de inledande åren i Stafsinge IF:s framgångsrika knattelag. Nåväl det är aldrig försent för en ordentlig revansch. Hoppas matchen uppmärksammas även här hemma och det kan blir en matchintervju även för spritsidorna i Kungsbackatidningarna.

Mer närliggande är Göteborgsvarvet i morgon. Jag har sällan känt mig så väl förberedd så tidigt för att därefter alltefter som tiden närmar sig känna mig sämre och sämre. Som om det inte vore nog med alla förkylningar så kom en ovälkommen bristning runt ett senfäste vid hälen så sent som i måndags när jag skulle göra det sista långpasset, 13 km runt Djurgården. Ett bortglömt hålfotsinlägg till träningsskorna på Friskispasset, söndags eftermiddag tror jag är orsaken till att det blev snedbelastning och värk som sitter i ännu.

Nu är min plan att springa ändå (trots att det ömmar). Jag hade ju glädjen att fullfölja Kungsbackaloppets halvmara och borde därför klara Göteborgsvarvet som går att springa på ren inspiration. Noterar när jag tittar på resultaten att jag åren -88, -90, -91 och -92 sprang som snabbast, under 1.40. I morgon springer jag för 14:e gången och det blir den fjärde i följd efter det längre uppehållet mellan -99 och -09. Mitt startnummer blir 40277 och startgruppen 12. Ni som är ute och hejar kan ju kika efter det och den gröna C-tröjan. Hoppas bara det går att komma till start och genomföra loppet nu bara.

När vi nu är inne på fotboll och glädje, så vill jag åter berätta om dagens (åter-)träff med den levande legenden Jan Eliasson. Inte nog med att jag fick möjlighet att inför en månghövdad Energipublik i Varberg tala om Förlanda och Kungsbacka igår. Idag kom jag tillbaka till Campus där han skulle tala med studenter. Med i bagaget hade jag den gedigna "Förlandaboken" som togs fram av en grupp Förlandabor, med Arne Ahlquist i spetsen. samme Arne lämnade en sådan bok till mig i morse, som jag kunde ta med mig och överräcka till Jan som vid den tiden kallades Kenneth och bodde på somrarna hos Nisse på Kullagården. Jan är själv omnämnd i boken och finns med på en bild, troligen tagen vid tiden för Suezkrisen, eller Koreakriget, tidigt 50-tal). Långt innan omvärlden och han själv skulle veta vilken roll han kom att spela på olika håll i världen.

Ola Johansson
Centerpartiet

Vindplaner för papperskorgen?

Vingmontering vid Skärsjön, ett av de fyra verk som pryder vår horisont.

Det sär svårt att finna orden för den besvikelse man känner inför dagens besked från Moderaternas Hans Forsberg i dagens GP, där han låter meddela att de enhälligt kommer att motsätta sig prövning av vindkraft i sydöstra Kungsbacka på gränsen mot Marks kommun. Området ligger på behörigt avstånd från Radioteleskopen vid Råö, är påverkat av en genomkorsande högspänningsledning från Ringhals och präglas av skogsodling, bedrivet av lokala bönder och markägare. Ett fåtal namnunderskrifter räckte för att få det ledande partiet att falla för populismen och glömma det ansvar det innebär att förhandla fram, samråda och besluta om en översiktsplan för vindkraft. Översiktsplanen klubbades av kommunfullmäktiges ordförande Hans Forsberg, så sent som i föregående vecka och den har dessförinnan varit föremål för ett grundligt beredningsarbete (sedan 4 år!!), med samråd och ett sedvanligt förhandlande, främst inom majoriteten (C, Fp och Kd), men också med oppositionen inom Socialdemokraterna. Planen säger att vindkraft kan utredas och prövas här och på andra ställen som inte berörs av restriktioner, som exempelvis närhet till bebyggelse, rekreationsområden, kulturmiljöer och Råö:s rymdforskning. Ulvås ligger utan tvekan inom ett område som enligt översiktsplanen inte föranleder några tvivel från kommunens sida och långt utanför den passarcirkel som ritats runt radioteleskopet på Onsala. Om det hade varit så att Moderaterna i Löftadalen, eller för den delen Folkpartiet, velat undanta den "sista tysta vildmarken" som man nyligen upptäckt, kunde de väl ha framfört detta under den osedvanligt långa beredningstiden och inte hitta på detta nya skäl redan en vecka efter antagandet. Tyder detta agerande på regeringsduglighet, eller  okunnighet, ansvarslöshet och maktfullkomlighet?
Av Forsbergs uttalanden till GP framgår det dessutom att de inte känner till vilken roll Kungsbacka kommun har i prövningen av vindkraft och vad det statligt finasierade översiktsplanearbetet ska användas till.

Vad Moderaterna inte har förstått är att Riksdagen har avskaffat dubbelprövningen, vilket innebär att någon kommunal prövning i den mening som Forsberg hänvisar till inte ska ske. Det är staten som genom Länsstyrelserna prövar vindkraftsanläggningar, över en viss volym och storlek, gentemot Miljöbalken. Kommunerna ska ge sitt tillstånd (ja, eller nej) och överlåta själva prövningen till länsstyrelsen i Halland. Ändå säger Hans Forsberg att "vi (moderaterna) prövat saken" och säger nej, trots att såväl kommunens Miljö & Hälsoskyddsnämnd och Kommunstyrelsens förvaltning säger ja. Det är inte likt Moderaterna att inte följa beslutade planer i sin lovgivning. Visserligen förekommer det att de uppträtt överlägset mot mindre partier inom Alliansen tidigare, men det har aldrig hänt förut att man sviker överenskommelser så snabbt efter de har träffats (mindre än en vecka). Inte likt Moderaterna heller att undergräva äganderätten och förvandla skogsfastigheter till naturreservat, sätta käppar i hjulet för företagsinvesteringar och näringlivsutveckling på landsbygden. Inte likt Moderaterna att hindra utbyggnaden av förnybar energi, motsvarande elförbrukningen för 12 000 villor, som kunde ha bidragit till att sänka elpriset i vår landsända, som lider av höga elkostnader till följd av elprisområdesindelningen.

Allt detta framgår om man tar del av den information som Rabbalshede kraft idag skickade via E-post till Kommunstyrelsens ledamöter, samt av den skrivelse som kommunstyrelsens förvaltning lägger på arbetsutskottets bord på tisdag, där de mot bakgrund av den ringa miljöpåverkan och översiktsplanen förestår Kommunstyrelsen besluta tillstyrka vindkraftsparken i Idala och Förlanda, om 11-12 verk.

Då är det mer glädjande att läsa vad Anna-Karin Hatt (c) och Anders Borg (m) skriver på SvD Brännpunkt om ökad inblandning av biodiesel och etanol i fordonsbränslet. Min erfarenhet av Allianssamarbetet på riksnivå är att man fortfarande lever efter devisen "alla ska delta - alla ska vinna". Det du, Per Ödman, är något att tänka på om du vill behålla det goda och utvecklande klimatet, där Centerpartiet i hög grad står för idéerna. På måndag besöker den moderata "hallandsbänken" Kungsbacka. Låt oss hoppas några av ledamöterna uppmärksammar partikamraterna här på vad som kännetecknar ett lyckat samarbete.

Det här inlägget innehåller en massa användbara länkar till bland annat, Regeringen, Energimyndigheten, Regeringsmedlemmar, Rabbalshede kraft och media, samt till mina egna bloggar i ärendet och Folkpartisten Tommy Rydfeldt och hans konspirationsteorier om min och andra Centerpartisters koppling till vindkraft och annan näringsverksamhet.

Ola Johansson
Centerpartiet

Komiskt Sd om vindandelar

I tisdagens Norra Halland valde vi, fyra framträdande Centerpartister, med lokal förankring i Gällinge, Idala och Förlanda att ge vår och partiets syn på vindkraften i allmänhet, investeringarna som görs i den egna kommunen i synnerhet och vad de kan betyda för bygden. Naturligtvis lät genmälena inte vänta på sig. Redan idag, fredag, fanns svar både från fyra kritiker med mer eller mindre lokal förankring och från de främlingsfientliga Sverigedemokraterna som vädrar morgonluft varje gång det går att skönja misstro mot sådant som är utvecklande, modernt och främmande.

Just i deras fall är det intressantare att notera vad de inte säger än vad de säger. Vi kallade dem främlingsfientliga. Detta valde de inte att bemöta. Således verkar de bekväma med att benämnas så. Tror inte det är i linje med den Socialkonservativa etiketten som nu ska klistras över den tidigare Nationalistiska Sd-politiken. Brynielsson kan nog räkna med att bli tagen i örat av den allseende partiledningen om det inte redan skett.

Åter till Ulf Lindblom, Frank Johansson, Johan Mestre och Birgitta Lundins insändare. Centerpartiet påstås inte ha närvarat på motståndarnas informationsmöten säger de. Nej, det kan så vara, men förutom Sd är det nog inget annat parti som varit där heller. I vart fall inte officiellt, såvida inte partimedlemskap hos mötesdeltagarna kontrollerats vid dörren. Annars kan ju någon Centermedlem ha råkat slinka in genom dörren oannonserad. Det är ju ganska troligt, eftersom vi är det enda parti som har organiserad verksamhet på orten. Kan trösta med att det även vid vindkraftsföretagets informationsmöte riktat till politiker var tunnsått med partiföreträdare, framförallt från Moderaterna.
Däremot vet jag bestämt att representanter för Centerpartiet har träffat motståndarna när de fått en riktad inbjudan och där lämnat samma besked som gavs i insändaren, nämligen att vi tar ställning först när frågan aktualiseras för beslut i kommunen. Det kunde Ulf Lindblom med flera ha talat om, men det var något de lämpligt nog glömde bort att nämna.

En annan glömsk person är jag, påstår Thord Brynielsson (Sd) och levererar sitt "scoop". "Ola Johansson talar i egen sak"! Han äger andelar i vindkraften och har såldedes ekonomiska intressen att försvara. Huvaligen! Nu är det ju visserligen inte i det aktuella projektet, utan i ett annat, som redan fått tillstånd och är under byggnad. Dessutom är det ju en ganska blygsam andel, 1/100 av ett verk av totalt fyra som upplåtits som andelsverk. Såldes 0,25 % av den totala investeringen vid Skärsjön om jag räknat rätt. Det har kostat mig motsvarande ungefär vad jag får över efter skatt av ett månadsarvode som Riksdagsledamot. Hur mycket det är kan han ju fråga sina egna partikamrater som sitter i Riksdagen (inte Åkesson, han tjänar mer), eller läsa i tidningen.

Vore det så att jag varit intresserad av att mörka detta så är det inte troligt att jag samtidigt "stoltserat" med detta på min blogg. Fullt så korkad är jag inte. Slutligen är Sd-Brynielssons resonemang helt orimligt i det att han antyder att det är "omoraliskt" att "investera privata pengar" i sådant som gynnas "genom politiska beslut". Brynielsson visste att det inte är fråga om samma anläggning, samt att jag inte längre hör till de som beslutar i Kungsbacka kommun. Det gör däremot de övriga tre som undertecknat insändaren tillsammans med mig. Fast å andra sidan är de inte andelsägare (såvitt jag känner till). Ändå påstår han att det är jag som talar i egen sak.

Som Riksdagsledamot stiftar jag lagar och sätter ekonomiska ramar som reglerar det mesta av det som försiggår i Konungariket Sverige. Skulle hans logik tilläpas fullt ut skulle ju skattebetalarna behöva stå för allting jag konsumerade privat, eftersom det varje gång jag köpte, eller investerade i något skulle uppfattas som det gynnas genom mina beslut som politiker. Visserligen har jag svårt med Sd:s ideologi, men det är väl inte den sortens socialism de önskar, utan en annan mer nationalistsk sådan.

Hur som helst har vi Centerpartister genom vår insändare bestämt oss för att ge en röst åt vad vi uppfattar som den breda allmänhetens syn på förnybar energi och de investeringar som görs lokalt i Kungsbacka. Vi ville också markera att det är huvudsakligen Västsvenska företag och att det precis som vid Skärsjön kommer att ges möjlighet för närboende att investera i andelar och få avkastning. Självfallet är det så att allting som produceras inom landet bidrar till vår energibalans, där vattenkraften är en viktig del och vindkraften är den snabbast växande.

Vi vill bli mindre beroende av kärnkraften, eftersom vi anser att den är osäker, farlig och lämnar efter sig ett radioaktivt avfall som hotar livet över tid som inte går att överblicka. Den bidrar till kärnvapenspridningen och ännu har inte ett helt årtionde passerat utan att allvarliga kärnkraftsolyckor skett som ödelagt liv och natur.

Motståndarna erkänner att nära hälften av de 120 personer som skrivit på protestlistor är vad Sd i sitt mångordiga flygblad kallar för "utsocknes". Det är tråkigt att se hur detta fåtal försöker skapa motsättningar mellan de bybor som ser en möjlighet att få intäkter bl.a. genom sitt markägande och deras grannar. Tråkigast är det ändå för motståndarna att det är just Sverigedemokraterna som för deras talan i politiken.

Ola Johansson
Centerpartiet