(s) dubbelstöt mot bostadsbyggandet

Över en halv miljon unga drabbas av de rödgrönas höjning av arbetsgivaravgifterna om de skull vinna valet i höst. Byggindustrin hör till de som skulle drabbas hårdast. Uppsägningar och/eller ökade byggkostnader får också effekter på bostadsbyggandet. Inte nog med att jobben hotas. Unga riskerar att stå utan bostäder, när den ökning av byggandet vi nu ser bromsar in.

Med en ena handen ger Veronica Palm bort en miljard skattekronor för att öka vinsterna hos privata byggföretag och med den andra tar hon tillbaks 2,4 miljarder som de behöver för att slussa in unga i riktiga jobb. ”Så ser den Socialdemokratiska politiken ut, att ta med den ena handen och sedan slå med den andra”, säger Centerpartiets bostadspolitiske talesperson, Ola Johansson i en kommentar till VISITA:s rapport som presenterades nyligen.

Arbetsgivaravgiften för unga har mer än halverats sedan 2007. Vid sidan om att skapa arbetsmöjligheter för fler under 25 år har det gett de branscher där många unga är anställda, en möjlighet att investera och förbättra kvalitén. Detaljhandel, hotell och restaurang, samt byggindustrin är de vid sidan av stat, kommuner och landsting som har flest under 26 år anställda. I byggindustrin är andelen unga så hög som 20 %, antalet är nästan 50 000. Det är betydligt högre än genomsnittet för arbetsmarknaden som helhet, enligt Sveriges Byggindustrier.

Sedan 2001 har andelen unga i åldrarna 16-29 år i byggsektorn ökat med 33 %. Byggföretagen erbjuder jobbmöjligheter för unga med olika utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Låt dem då kunna fortsätta skapa jobb åt fler. Ett maktskifte skulle innebära ökade kostnader för byggföretagen på 2,4 miljarder kronor. Detta måste betalas av någon och oavsett hur, drabbar det bostadsbyggandet.

Ola Johansson
Centerpartiet

Mörkad verklighet om bostäder åt unga

För en stund sedan damp ett pressmeddelande ner i min mailbox, med följande citat:

"- Regeringspartierna och Sverigedemokraterna sviker de unga idag och inför i princip en hyreshöjning för de många som bor i osäkra andrahandsboenden, säger Hanna Mörck, bostadspolitisk samordnare, jagvillhabostad.nu."

Det som slår mig är att den beskrivning jag läser stämmer bäst in med hur situationen är idag. Många ungdomar tvingas bo under otrygga former och betala hyror som är helt oreglerade och som dessutom betalas svart till en bostadsrättsägare som håller sin uthyrning hemlig för bostadsrättsföreningen.

Det stämmer att Riksdagens Civilutskott idag fattat beslut om de olika förslag som skall underlätta för fler att få tillgång till bostad, genom att även privatbostäder, som exempelvis bostadsrätter kommer ut på marknaden, med en hyressättningsmodell som är rättvis och reglerad. För det finns en majoritet i Sveriges Riksdag.

Vad som inte sägs i pressmeddelandet är att Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet förenat sig med Sverigedemokraterna i att det alltjämt skall vara möjligt för bostadsrättsföreningar att neka de bostadsrättsinnehavare som av olika anledningar inte kan använda sin bostad efter att ha bott i den under minst ett år, tillåtelse att hyra ut. Under den tiden skall hyran inte vara högre än att den täcker kostnaden för att äga lägehenten och en ersättning för den förväntade kapitalkostnaden. Det är givetvis möjligt att komma överens om en lägre hyra och att skriva kontrakt på den. Det viktigaste av allt är att vi nu vill ge en möjlighet för den som utsätts för det man brukar kalla för ockerhyror att kunna överklaga till hyresnämnden och hyran återbetald.

En bostadsrättförening kommer om Regeringens förslag inte röstas ner av SD och den övriga oppositionen, alltjämt att kunna tacka nej om det finns beaktansvärda skäl, som till exempel att föreningens verksamhet skulle bli lidande av att allt för få medlemmar är bostatta i fastigheten. Vi kommer att föreslå att en avgift ska kunna tas ut av föreningen som till viss del kompenserar för det. Skulle Regeringens förslag inte vinna gehör behöver inte föreningen ange något skäl alls till sitt nej och då kan man endast spekulera i vilka motiven är. Ett skulle till exempel kunna vara att den förväntade hyresgästen är invandrare.

Mer än 80 % av ungdomar i Stockholm och Uppsala uppger att de haft erfarenhet av missförhållanden i form av svarthandel med hyrekontrakt, eller på annat sätt blivit lurade. Mer än 40 % har erfarenhet av överhyror. Det är dagens situation som vi vill förändra med vårt förslag. Därmed skapar vi bara i Stockholmsområdet tillgång till mellan 20 000-40 000 tomma lägenheter. Givetvis utesluter inte det att vi gör vad vi kan för att få fart på bostadsbyggandet och det finns ingen motsättning mellan att bygga långsiktigt för unga och att ordna bostäder åt de som idag är bostadslösa.

Under diskussionen är det ingen som motsatt sig privatuthyrning som princip. Jagvillhabostad.nu och Socialdemokraterna med stöd av Mp och V har själva inte presenterat någon idé vad de vill göra för dem som är i akut behov av bostad. Det här handlar om att mörka, förvanska, skrämmas och att dra växlar på mångas utsatta situation. En reglerad privatuthyrning är något alla kommer att vinna på.

Ola Johansson
Centerpartiet

Släpp loss bolånetak, bostäder och byggande

I lördags uttalade jag mig i Dagens Industri om hur jag såg på det av Finansinspektionen 2010 införda bolånetaket och dess effekt på bostadsmarknaden. Många kritiserar Finansinspektionen för att detta hindrar människor med en god inkomst att köpa en bostad. Kravet är att 15 % av kostnaden att bygga/köpa skall finansieras med egen insats, något som är svårt om man saknar egen förmögenhet och vill köpa ett hus eller en lägenhet som är nyproducerat. Småhustillverkarna och fastighetsmäklarna klagar, medan många som är oroliga över hushållens skuldsättning och uppkomsten av en ny bostadsbubbla vill ha det kvar. Finansinspektionens GD Martin Andersson ser inte problemet, och har inga planer på att ändra beslutet från 2010.

Hur som helst skapar det ytterligare problem på en bostadsmarknad som tyngs av andra svårigheter. Sedan Stefan Attefall tagit initiativet diskuteras frågan öppet i partierna och så sent som i går även av Moderaternas bostadspolitiske talesperson, Anti Avsan. Fast han fick mothugg idag av sin egen gruppledare Anna Kinberg-Batra.

I går fick jag Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson:s tillåtelse att i Riksdagens frågestund ställa en fråga till Statsrådet Finansmarknadsministern Peter Norman om hur han ser på bolånetakets effekt på bostadsmarknaden och om han har några planer på alternativ som skulle förbättra möjligheten för unga att förverkliga sin bodröm. Svaret på frågorna har vi i morgon kl 15.00 och kanske även en uppföljning i Dagens Industri och andra media. Nyfiken på svaret är jag i alla fall.

Annie Lööf lanserade ett sparandeavdrag och lanserade begreppet "sparandelinjen" som en parafras på "arbetslinjen". Ett skattesubventionerat bosparande för unga efter Norsk modell vill Centerpartiet se som ett skarpt förslag för att underlätta för unga (under 35 år) att etablera sig på bostadsmarknaden och köpa sig en bostad, istället för att vara hänvisad till en hyresmarknad som kännetecknas av bristsituation, godtycklig kösituation och orättvis hyressättning. Det finns inte ett svar på frågan hur vi får fart på byggandet utan flera. Peter Norman har chansen att leverera ett i morgon.

Veronica Palm (s) och de övriga oppositionspartierna i Civilutskottet har i morgon bitti möjlighet att ge besked om hur de tänker sig frigöra de mellan 20 000 och 40 000 privat bostäder som idag står tomma till uthyrning åt bostadssökande ungdomar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Restaurangmomsens omedelbara effekt i Kungsbacka

Restaurangmomsen halverades som bekant vid årsskiftet. Det har knappt gått två veckor och både de som välkomnar och avvisar momssänkningen gör vad de kan för att leda i bevis att den andra sidan har fel. I Centerpartiet är det naturligtvis viktigt att visa att det som var vår största framgång i budgetförhandlingarna är något som på kort tid fått avsedd och förväntad effekt. Jag tror man misstar sig om man tror på snabba besked. Om två och ett halvt år är det val och det är först då våra gärningar sammantaget ska utvärderas. Det gäller att ha is i magen och samla plus och minus, argument och motargument tills valrörelsen hettar till ordentligt.

I varje kommun i Halland har Centerpartiet gått ut och ställt två frågor till vardera 2-3 restaurangägare, de lyder:
- Restaurangmomsen halverades vid årsskiftet, vad tycker du om det?

och

- Vad ska du göra nu när momsen sänkts till 12 %?

I vår medlemstidning, Hallandsbygdens nästa nummer som utkommer vecka 6, ska vi redovisa vilka vi har frågat och vad de svarat. Det hindrar inte mig från att att reflektera lite över vad jag fått reda på när jag varit på tre av våra populäraste och mest kända lunchrestauranger i Kungsbacka. En Thai Take Away- restaurang, en lunchrestaurang i innerstaden och en i stadens utkanter. Alla tre är kända etablerade och populära. Undersökningen är förstås helt ovetenskaplig och metoderna statistiskt tveksamma. Ändock ger det en bra nyanserad bild hur företagarna resonerar såhär knappt två veckor efter momssänkningen från 25 till 12 % trätt i kraft.

En har sänkt priset från första dagen, de övriga två ligger kvar på samma nivå som tidigare. Ingen har omedelbara planer på att anställa fast personal. Två funderar på att ta in extrapersonal vid behov. Två av tre funderar över hur de ska kunna använda den eventuellt ökande intäkten till att utveckla verksamheten och investera. Alla tre är överens om att momssänkningen förhindrat en planerad prisökning. Alla tre är (inte oväntat) positiva till momssänkningen.

Reflektion Kungsbacka

Alla verkar överens om att det är alldeles för tidigt att bestämma sig för vad man ska göra. De mindre restaurangerna kan inte ta ledningen i utvecklingen. Med något undantag väljer de att ligga kvar på samma pris som tidigare och ser inget behov att nyanställa. Personalutrymmen och kök räcker inte till och är restaurangen redan full har man ju dimensionerat personalstyrkan efter det.

Egentligen är det märkligt att de så snabbt, redan ett par veckor efter sänkningen, avkrävs besked på vad de tänker göra. Det naturliga är att vänta och se vilken effekt det får på ekonomin. De större restaurangkedjorna kan uttala sig positivt och berätta om sina planer att expandera och anställa. Det kan inte de mindre göra och dessutom kan det ju bli så att de storas expansion kan ta kunder från de mindre restaurangerna och tvinga dem lägga ner.

En intressant jämförelse vore att se på kostnadsindex för råvaror, arbetskraft och andra hänförliga kostnader och jämföra det med hur restaurangpriset utvecklas över åren. Då får vi en uppfattning om en bibehållen prisnivå på lunch och à la carte egentligen är en prissänkning, relativt sett.

Ola Johansson
Centerpartiet

Säkta arbetsgivaravgifter för ungdomar ger dubbelplus

Presskonferens i förra veckan om kommunens bokslut. Ett oväntat stort överskott som till större delen oraskats av olika bostadsprojekt som gett ett överskott som senare ska återinvesteras i ny infrastruktur. Verksamheterna ger plus, trots hårda besparingskrav som skulle verkställas 2009 för att få full effekt 2010.

Regeringe har sänkt arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre. Denna åtgärd syftar till att arbetsgivare, privata och offentliga i större utsträckning anställa och behålla ungdomar. Dessutom har denna enda åtgärd inneburit minskade kostnader med 22 miljoner och det är ungefär lika myclet som verksamheterna totalt har gett i överskott.

Alliansens insatser för kommunerna och jobben kan inte underskattas.