Industridebatt om betalningsvillkor med Damberg och Ask

Idag deltog jag i en interpellationsdebatt till stöd för Justitieminister Beatrice Ask mot bland andra Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg. I Interpellationen (frågan) till ministern efterlyste han besked om när Regeringen presenterar ett förslag på hur en absolut 30-dagarsregel för betalningar kan lämnas till Riksdagen, eftersom en majoritet med S, Mp, V och Sd röstat igenom ett tillkännagivande om det.

Länken till debatten finner du här och nedan mitt talmanus med några tillägg. Först ett 4 minuters anförande med ett inlägg på 2 minuter.

AB Volvo skär ner ytterligare 4400 anställda eftersom resultaten sammantaget 3:e och 4:e kvartalet tvingat dem till det.

”Tråkigt, men inte oväntat” är Unionens kommentar till det. De drar ner på den fast anställda personalen, medan facket accepterar att de fortsatt gör bruk av 15 000 konsulter och visstidsanställda. Också de är ju fackligt anslutna och anställda i de företag, vars intressen Socialdemokraterna och en majoritet påstår sig vilja värna med en absolut 30-dagarsregel.

Storföretagen använder långa kredittider för att stärka sin kassa. Detta gör att underleverantörer tvingas agera bank. Det är en bild som dessvärre ofta är sann. Men mot bakgrund av dagens besked som grundar sig i att även storföretaget Volvo kämpar med små marginaler på en ytterst konkurrensutsatt global lastbilsmarknad är det otur och dålig tajming av Mikael Damberg att fortsätta måla upp bilden av utnyttjande storföretag och lidande underleverantörer.

Snarare finns det, i de regioner där dessa verkar, ett ömsesidigt beroende, där de som har förmånen att vara leverantör är oerhört angelägna om att kunden, i det här fallet Volvo är fortsatt konkurrenskraftiga och konstandseffektiva, därför att det krävs för att överleva.

Det är just konkurrenskraften hos dessa underleverantörer och unga ingenjörers jobbmöjlighet som hotas om en fördubblad arbetsgivaravgift för unga införs. Centerpartiet är kritiska till den jobbfientliga politik gentemot unga som kännetecknar Socialdemokraterna.

Varför framhärdar de med att driva denna fråga när en överväldigande majoritet 65 % av de företagar- och branschorganisationer säger nej till förslaget att införa en absolut 30-dagarsregel? Det har troligen aldrig föresvävat dem att avtalsfriheten kring villkor som betalningstider kan vara en sätt för nystartade företag att klara kassaflödet i en expansionsfas när de löpande kostnaderna överskrider intäkterna.

Det råder en förbluffande okunskap om företagens och företagandets villkor hos Mikael Damberg.

Själv har jag under många år suttit vid förhandlingsbordet med AB Volvo och kommit överens om priser och andra villkor till ett årligt värde av 40 miljoner kronor, som kundansvarig säljare och konsultchef i ett av leverantörsbolagen, inom teknik- och designföretagen. Med 25 år i fordonsbranschen tror jag mig veta villkoren och värdet av samspel med storföretagen för att utveckla näringslivet i Göteborgsregionen.

För Mikael Damberg och Socialdemokraterna tycks detta synsätt vara okänt. Saknar man egen erfarenhet från industrin blir man lätt ett viljelöst offer för olika påtryckare med egna affärsintressen kopplade till en specifik sakfråga.

(I debatten kommenterade Damberg mitt första inlägg med ”Centerpartiets Liberala principer”. - Det handlar om yrkeserfarenhet, något han och många av hans kamrater saknar)

Centerpartiet värnar jobben och framförallt arbetsmarknaden för nyutexaminerade unga ingenjörer på konsultbolagen och därmed också svenska företags konkurrenskraft gentemot låglöneländer och de länder i vår omgivning som har andra betalningsvillkor. I detta område är det synnerligen viktigt att lika regler gäller åtminstone inom Europa. Risken är annars att företagen rundar reglerna och köper sina tjänster utanför Sverige.

Det bästa hade varit om vi kunde bli överens om att skärpa kraven på snabbare betalningar, utan att en tvingande regel införs.

Ola Johansson

Centerpartiet

Rödbrun röra

Idag har Riksdagen debatterat och röstat om betalningsvillkor. Om det kan man läsa i dagens DI . Debatten går att följa på Riksdagens hemsida. Innan helgen så fick jag en debattartikel publicerad på SVT Debatt där jag jämför Socialdemokraternas, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och nu även Sverigedemokraternas linje med en absolut trettiodagarsregel som "Dambergs Döbelnsmedicin". Om det skrev jag ju i gårdagens inlägg. Läs gärna om Döbeln vid Jutas ur Runebergs dikt här.
Idag har vi som sagt haft en debatt och ett beslut som gick Alliansen emot, med siffrorna 161 -157. Sverigedemokraterna deklarerade att de inte hade för avsikt att stödja sitt eget förslag, utan rösta med rödgrön reservation. Återigen en Röd-brun-grön röra i Riksdagen med ett parti som agerar helt oförutsägbart och som dessutom grundar sina ställningstaganden på felaktiga antaganden.
SD-ledamoten Sven-Erik Sällström begärde replik på mig och försökte få mig att tro, tillkännagivandet om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag med 30 dagar, var samma sak som att det åter är öppet att förhandla och med Sverigedemokraternas förslag som ett av buden. Samma sak tror den kände företagare som lobbat mot mig och andra partiföreträdare som har fått för sig att regeringen kan återkomma med ett annat förslag än det Riksdagen har tillkännagivit. Tror inte det. Vad vi åsett idag är ett nytt rekord i oförutsägbarhet och kaos i kammaren. Den metoden har prövats förr - i Tyskland på 30-talet.
I mitt anförande hade jag många och i egen erfarenhet välgrundade argument, varför avtalsfriheten är viktigt. Jag tycker ni kan lyssna på det, eller ladda hem snabbprotokollet när det väl kommer upp. Jobben riskerar flytta utomlands och småföretag kan komma att hamna i likviditetskris om det är de som är köpare. Allt till följd av en överdriven tolkning av ett EU-direktiv som Sverigedemokraterna ansuter sig till. Lite roligt blir det när Sällström i debatten jämför Sverigedemokraterna med en blind höna. En hel hönsgård!
Nu ser vi fram emot vad som händer när Regeringen och Justitiedepartementet återkommer med besked om hur de ska hantera dagens beslut. Ska bli intressant att höra vilken domen kommer att bli över dagens majoritet bestående av S, V, Mp och SD.

Ola Johansson
Centerpartiet

P.S
Vad tycker du? Skall det vara 30 dagar utan undantag, eller är avtalsfriheten viktigare?

Kommentar den 24 januari:
Gårdagens beslut om tvingande 30-dagarsregel för betalningar skall effektueras, skriver Annie Lööf och Beatrice Ask i SvD-Brännpunkt idag. Men att inskränka avtalsrätten och ensidigt korta betalningstiderna när våra grannländer inte gjort det är ej oproblematiskt.

Snabbare betalningar - ja tack (men med förnuft)

Redan tidigt i höstas började vi i kontakter med Justitiedepartementet diskutera utformningen av en lag om snabbare betalningar. Eftersom jag i min yrkesroll som säljare av konsulttjänster haft att förhålla mig till det faktum att våra kunder, storföretag i fordonsindustrin, pressar sina leverantörer till betalningstider på upp emot 120 dagar, vet jag hur angeläget det är att reglera betalningstiderna. Att dessa storföretag använder småföretagen som bank gör att dessa inte har ett utrymme att investera i personalens kompetensutveckling. De ligger ute med löner, sociala avgifter och moms, medan de väntar på betalning och riskerar konkurs när likviditeten urholkas.

När förslaget nu skall behandlas går regeringen långt i att lagstifta om betalningstider och förseningsavgifter etc. EU har i direktiv uppmanat medlemsstaterna att komma till rätta med problemet sena betalningar. Avtalsfriheten, för privata näringsidkare, finns kvar. Det kan göra mig orolig över att storföretagen alltjämt pressar mindre företag, i konkurrens om krympande volymer, till usla betalningsvillkor. Å andra sidan finns risken att storföretagen, om de tvingas till 30 dagar, lägger sina beställningar hos leverantörer i våra grannländer, som implementerat direktivet, men bibehåller möjligheten att komma överens om betalningstider på 60 dagar eller mer.

Svenska jobb riskerar flytta utomlands. Det finns också fall där det är det mindre nystartade företaget som köpare, med dålig likviditet, vill komma överens med det större om att få betala, först när deras egen kund betalat. Att binda dessa vid en betalningstid på 30 dagar är skadligt för nyföretagandet.

Ända tills förra veckan var detta en fråga där det endast var jag och några till som insåg sprängkraften i. Men när Socialdemokraterna plötsligt ändrade uppfattning och nu föreslår en tvingande lagstiftning om max 30 dagar, utan möjlighet att avtala om något annat, blev det plötsligt debatt. Inför onsdagens votering är det ännu osäkert hur majoriteten blir. Det finns en risk för tvingande lagstiftning, utan vare sig utredning eller analys. Detta kallar jag för Dambergs Döbelnsmedicin i en debattartikel på SVT Debatt, som ni kan läsa här.

Ola Johansson
Centerpartiet