Tjugondedag Knut, flyktingen Yosef och hans son

En jultanke: På måndag är det tjugondedag Knut och enligt vår Romerska almanacka är det dags att kasta ut den tyska julgranen, som vi tog in för att fira och minnas en händelse i Mellanöstern för 2000 år sedan, någonstans i området mellan Palestina och Syrien, där Quirinus var ståthållare, då en familj beordrades av ockupationsmakten att infinna sig i Betlehem för skattskrivning. Idag skulle vi kalla Josef och Maria för internflyktingar och Betlehem ett fängelse, där dagens ockupationsmakt, Israel kontrollerar alla som vill dit, eller därifrån. När den av Rom kontrollerade marionettregimen, ledd av Kung Herodes sedan lät döda alla gossebarn i jakten på det barn de födde, skulle vi då hindra dem från att sätta sig i frihet, att ta sig över haven till tryggheten i Europa? Om Jesus dök upp på någon mottagningsenhet för ensamkommande barn, eller timmermannen Josef efter några års yrkesintroduktion i snickaryrket ansökte om att få ta hit sin familj, skulle vi neka dem då?

 

 

Det här är klippt från min Facebooksida. Inlägget skrev jag i går eftermiddag, sedan jag legat vaken på natten och funderat över vad som händer i vårt samhälle. Attityden mot främlingen hårdnar och benägenheten att sprida lögnaktiga påståenden ökar bland vänner och bekanta som borde veta bättre. Det enklaste är att hålla med eller tiga still. Jag använder blogginlägget från nyårsafton med rubriken "Sverigedemokraterna har fel!" för att säga emot och argumentera. Det är inte populärt och möjligen oväntat. Texten ovan är uppe i över 70 "gillningar" vilket är mycket i mitt fall. Många har gett mig uppskattande kommentarer och 12 vänner har delat det vidare. Smickrande!

 

Klappar på ryggen är alltid välkomna, men det viktigaste är att fortsätta kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Kan den Heliga familjens levnadsöde för 2000 år sedan, i ett område som präglats av konflikter och förtryck under 4000 år, skapa förståelse för dagens flyktingar är det bra. Ytterst är det väl ett bevis på att vår kultur, vårt kärleksbudskap och våra levnadsregler (allting som du vill att människor ska göra mot dig ska du göra mot dem), som formulerats på liknande sätt i alla religioner i högsta grad är aktuellt.

 

Ola Johansson

Centerpartiet

Kulturfestival i full frihet



Ebbot Lundberg, Daniel Lemma och Magnus Carlsson

Med lördagens festival i gott minne ville jag bara skriva några rader om Kungsbacka och kulturen. Det är ju självklart svårt att i ett enda arrangemang under en dag få med alla aspekter på lokal kultur, ännu svårare att presentera den för innevånare i hela kommunen. Att Kungsbacka har ett varierat och levande kulturliv som inte bara är koncentrerat till centralorten - staden, tycker jag syntes i går, lördag. Sällan syns så många kamrater och bekanta från "hembygden i Förlanda, Idala och Gällinge" i stan som i lördags kväll. Säkert är det teatersällskapet Ebbe och musikgruppen Masur's medverkan som gör det. Jag kan såklart skriva om avslutningen med "stjärnorna" och affischnamnen, men lika gärna om de andra inslagen, av vilka jag missade flera, eftersom jag var ute och cyklade Bockstensturen i Varbergstrakten. Men det jag såg och hörde visar en imponerande bredd och kvalité. Medlemmarna i den Kulturella Byrån har ett kontaktnät som gör att de säkert kommer att kunna samla ett minst lika bra och mångsidigt program för alla åldrar och intressen om ett år igen.

Vill passa på att tacka kulturarbetare och eldsjälar som deltagit, den Kulturella Byrån och de som uppträtt i mer eller mindre framträdande roller. Nu är det säkert en del som efterlyser ett starkare engagemang från kommunens sida. Gärna ekonomiskt och moraliskt, men jag tror inte resultatet skulle bli lika bra om kommunen gick in för hårt. Däremot kan man undra var politiker och tjänstemän (med några lysande undantag) höll hus. Om man vill känna kulturlivet på pulsen och vara med där det händer något och där folk samlas så är det hit man ska komma. Det är ett rent nöje och inget som skall arvoderas och skickas särskilda kallelser till.

En festival som denna visar upp artister, skådespelare, dansare, filmare och bildkonstnärer för en publik. Att synas och bli känd gör så det går att komma ut till en större publik i kommundelarna och varför då inte i en av alla våra Bygdegårdar. Här finns både scener, plats och publik.

Ola Johansson
Centerpartiet


- Posted using BlogPress from my iPhone