För tre år sedan kom det stolta löftet från S om 10 000 nya lägenheter i Göteborg fram till 2015. När Socialdemokrater samlas för kongress har inte mycket mer skett än att Anna Johansson och Anneli Hulthén (båda S) skyller Regeringen för att de inte varit i närheten att nå målen, medan kranskommuner som exempelvis Kungsbacka bygger väl i nivå med de 500 bostäder som planeras årligen och dessutom en tredjedel hyresrätter.
Hur kommer det sig att Göteborg misslyckas där Alliansstyrda kommuner lyckas bättre? Svaret står att finna i den brist på fantasi och den dogmatiska bostadspolitik som kännetecknat Socialdemokratin sedan miljonprogrammets dagar. När dessa 600000 bostäder står inför ett omfattande renoveringsbehov och utmaningen är att få fram de 40 000 bostäder som behövs varje år, är det endast subventioner och ytterligare regleringar av byggandet som ombuden på kongressen har att ta ställning till.
Byggbonusar och bidrag har alla aktörer artigt tackat nej till, eftersom de vet att sådant kan försvinna när som helst och att de driver kostandsutvecklingen åt fel håll när effektiviteten istället borde öka. Socialdemokraterna vill återinföra kommunal förköpsrätt av mark i tron att det skulle ge fler bostäder. Göteborg är ett exempel på en kommun som trots ett stort markinnehav inte åstadkommer de bostäder som utlovas. Samtidigt klagar privata markägare och små byggherrar över svårigheten att komma till tals med kommunen.
I Riksdagen vill Veronica Palm (s) att kommuner ska ha rätt att bestämma upplåtelseform i detaljplan. Det skulle effektivt hindra privata planinitiativ och försvåra långsiktigt fastighetsägande om det för all framtid bestäms att ett område enbart får bestå av hyresrätter. Socialdemokraterna kräver att Plan- och Bygglagen ska göras om, utan att själva ha något annat att komma med än hårdare regler och mera krångel.
Centerparitet menar att det istället behövs reella ekonomiska drivkrafter, långsiktighet och en hållbar politik för fler bostäder i hela landet. Vi har varit med att ta fram den nya förenklade PBL. Det hindrar oss inte från att vilja hitta genvägar, räta ut kurvorna genom att ta bort steg i planprocessen och minska överklagandena. Statliga stöd ska inte vara bröd och smör åt byggföretagen, utan övervägas för särskilda ändamål som studentbostäder, stimulans till innovativt byggande, klimatsmarta lösningar och åt de som inte på egen hand kan skaffa och behålla en bostad.
Centerpartiet välkomnar mångfald och valfrihet. Vi säger bestämt nej till en stopplag som hindrar de kommuner som vill att bygga energieffektivt. Alla bostäder behövs, även de som hyrs ut i andra hand och de som köps med hjälp av sparade pengar och bolån. Allmännyttan ska bära sig ekonomiskt och samtidigt vara de som tar initiativ och driver på utvecklingen för hyresrätter utanför centrum. Privata byggföretag är de som skall förse bostadskonsumenterna med hållbara och prisvärda bostäder, förutsatt att de ges rätt förutsättningar och själva förmår utveckla ett mer industriellt byggande.
I Kungsbacka står byggföretagen i kö för att bygga åt en ökande befolkning. Det gör att vi kan använda planeringsinstrumentet för att få fram de upplåtelseformer som behövs. Här är det ingen som sörjer att förköpslagen avskaffades, tvärtom tas privata initiativ till planläggning väl om hand. Det har inte alltid varit så. I början av 70-talet var rollerna ombytta. Göteborg blomstrade medan kranskommunerna var på dekis. När Bostadsminister, Stefan Attefall (Kd) besöker oss i början av juni, kommer vi att visa honom ett exempel som andra borde ta efter.
Ola Johansson
Centerpartiet
Huvuddelen av detta inlägg fanns på GT:s ledarsida i går den 4 april.
Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg
fredag 5 april 2013
söndag 28 oktober 2012
Socialdemokraternas inre väsen - ett ljudligt gräl
Mycket medial uppmärksamhet riktas på Socialdemokraterna, LO, Stefan Löfvén, det Verkställande Utskottet och olika ledande S-företrädare och deras inställning till valfrihet inom välfärdssektorn och framförallt frågan om vinster i de företag som är verksamma.
Lite i skymundan håller Socialdemokraterna på att slita med olika bostadspolitiska frågor, med energifrågan, med jobbpolitiken och med andra för ett parti som gör anspråk på statsministerposten, helt avgörande områden att ha klockrena ställningstagande inom.
Mina Socialdemokratiska vänner brukar försvara sig med att de är "ett stort parti som rymmer många olika åsikter" och att "allting kommer att klarna efter kongressen". Det är möjligt, men vad händer på vägen dit och vilka konsekvenser kommer det att få efter det att kongressen fattat sitt beslut och viktiga partiföreträdare, kommunpolitiker, fackliga organisationer och riksdagsledamöter tillhör förlorarna, eller känner sig nödsakade att gå till val på en politik de inte känner sig hemma med.
Det slår mig att Socialdemokraterna idag är ett parti som många vill identifiera sig med, men som har svårt att forma en politik som i slutändan kan samla alla. Så fort det ska till att konkretiseras ställs intressen emot varann, pragmatism emot dogmer, höger emot vänster, företagandets intressen ställs emot fackliga, de som står utanför arbets- och bostadsmarknaden emot dem som är inne, o.s.v. Det är därför ledande Socialdemokrater oftare kritiserar den förda politiken och ibland även kritiserar resultatet av den politik de själva fört under tidigare regeringsinnehav än berättar om vad de själva vill göra.
Inte sällan är det Centerpartiet som blir föremålet för denna projicering av de egna interna problemen. Det påminner lite om hur vi brukar beskriva en mobbare som den osäkre men tuffe som för att dra till sig uppmärksamhet och samtidigt försöka dölja sina egna misslyckanden istället hackar på den som är mindre. Sedan är ju storlek någonting relativt. Från att ha varit ett parti med nära 50 % väljarstöd har Socialdemokraterna i stort sett halverats och under de värsta månaderna med Juholt var läget värre än så. Det är mångfalt fler väljare som lämnat Socialdemokraterna under de senaste 30 åren än som lämnat Centerpartiet, men så vill man inte få det att verka. Inget parti har som Socialdemokraterna ett sådant intresse att skada Centerpartiet och även de båda övriga mindre Allianspartierna. Att något av dessa hamnar utanför Riksdagen är i själva verket deras enda chans att komma åt regeringsmakten. Väl där har de att försöka skapa en majoritet tillsammans med något eller några av de partier som nu ägnar all sin kraft och energi åt att själva dra iväg mot allt mer extrema positioner.
"It ain't over till the fat lady sings!"
Ola Johansson
Centerpartiet
Lite i skymundan håller Socialdemokraterna på att slita med olika bostadspolitiska frågor, med energifrågan, med jobbpolitiken och med andra för ett parti som gör anspråk på statsministerposten, helt avgörande områden att ha klockrena ställningstagande inom.
Mina Socialdemokratiska vänner brukar försvara sig med att de är "ett stort parti som rymmer många olika åsikter" och att "allting kommer att klarna efter kongressen". Det är möjligt, men vad händer på vägen dit och vilka konsekvenser kommer det att få efter det att kongressen fattat sitt beslut och viktiga partiföreträdare, kommunpolitiker, fackliga organisationer och riksdagsledamöter tillhör förlorarna, eller känner sig nödsakade att gå till val på en politik de inte känner sig hemma med.
Det slår mig att Socialdemokraterna idag är ett parti som många vill identifiera sig med, men som har svårt att forma en politik som i slutändan kan samla alla. Så fort det ska till att konkretiseras ställs intressen emot varann, pragmatism emot dogmer, höger emot vänster, företagandets intressen ställs emot fackliga, de som står utanför arbets- och bostadsmarknaden emot dem som är inne, o.s.v. Det är därför ledande Socialdemokrater oftare kritiserar den förda politiken och ibland även kritiserar resultatet av den politik de själva fört under tidigare regeringsinnehav än berättar om vad de själva vill göra.
Inte sällan är det Centerpartiet som blir föremålet för denna projicering av de egna interna problemen. Det påminner lite om hur vi brukar beskriva en mobbare som den osäkre men tuffe som för att dra till sig uppmärksamhet och samtidigt försöka dölja sina egna misslyckanden istället hackar på den som är mindre. Sedan är ju storlek någonting relativt. Från att ha varit ett parti med nära 50 % väljarstöd har Socialdemokraterna i stort sett halverats och under de värsta månaderna med Juholt var läget värre än så. Det är mångfalt fler väljare som lämnat Socialdemokraterna under de senaste 30 åren än som lämnat Centerpartiet, men så vill man inte få det att verka. Inget parti har som Socialdemokraterna ett sådant intresse att skada Centerpartiet och även de båda övriga mindre Allianspartierna. Att något av dessa hamnar utanför Riksdagen är i själva verket deras enda chans att komma åt regeringsmakten. Väl där har de att försöka skapa en majoritet tillsammans med något eller några av de partier som nu ägnar all sin kraft och energi åt att själva dra iväg mot allt mer extrema positioner.
"It ain't over till the fat lady sings!"
Ola Johansson
Centerpartiet
söndag 22 januari 2012
Politiken och Juholt enligt Lukas 6:27-42
Jag för min del börjar tröttna på att läsa om "Juholt ditten och Juholt datten". Jag förstår att det är spännande och intressant att gotta sig i andras misslyckande, men ska man vara lite allvarlig så är det inte bara Socialdemokraterna som har anledning att oroas av svagt väljarstöd nu. Centerpartiet kan inte vila på lagrarna av ett lyckat ledarval. Det gäller att inteckna det politiska utrymmet som en vacklande Socialdemokrati lämnar efter sig. Här är ett varmt, tryggt och grönt budskap att föredra framför en kall och marknadsinriktad låt-gåpolitik.
Såväl Anna-Karin Hatt som Annie Lööf har betonat medkänslan för personen Håkan och önskat sig en vass och stark opposition. Mycket förståndigt! Själv har jag varit inne på den linjen, redan långt före de sista dagarnas dramatiska händelser. Socialdemokraterna behövs som en motvikt och saklig kritiker så att sittande regering tvingas vara på tå.
Jag är ingen bibelkännare, men på senare tid har jag återupptäckt en del klockrena beskrivningar som legat i bakhuvudet. Här kommer några rader ur Lukasevangeliet kap 6 och rubrikerna "Älska era fiender" samt "Döm inte" 27-42.
"Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er" (27). "Så som ni vill att människor ska göra mot er, så skall ni gör mot dem" (31).
- Jag har ingen annan erfarenhet av politiken än just denna. Vi har i Sverige ingen anledning att inte älska våra fiender, trots att vi har olika uppfattningar i sakfrågor. I olika utsträckning kanske vi dessutom ska tillåta oss att influeras av våra fiender. Därför känns följande fortsättning logisk:
"Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen?" (39). Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men han är fullärd när han blir som sin lärare (40).
- Reklammannen David Ogilvy (1911-1999) skrev något liknande. "Den (chef) som aldrig anställer någon som är större än en själv får till slut en organisation som består av pygméer" (fritt ur minnet). Centerpartiet ska vara Sveriges mest öppna parti. Det betyder också att vi mer än något annat parti låter sådana komma till tals som ifrågasätter, kan tillföra nya dimensioner och kraft. Gäller inte också det intryck och influenser som har sitt ursprung utanför Alliansens ídékrets?
Slutligen ett av de bättre:
"Varför ser du flisan i ditt eget öga, när du inte märker bjälken i ditt eget?" (41). Hur kan du säga till din broder; -Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först ur bjälken ur ditt öga, så ser du klart och och ta bort flisan ur in broders".
- Det är lätt att kritisera andra och raljera över deras politik och sätt att kommunicera den. Bäst vore ändå om denna kraft främst riktades åt de egna idéerna och den egna kommunikationen med väljarna.
Ola Johansson
Centerpartiet
Såväl Anna-Karin Hatt som Annie Lööf har betonat medkänslan för personen Håkan och önskat sig en vass och stark opposition. Mycket förståndigt! Själv har jag varit inne på den linjen, redan långt före de sista dagarnas dramatiska händelser. Socialdemokraterna behövs som en motvikt och saklig kritiker så att sittande regering tvingas vara på tå.
Jag är ingen bibelkännare, men på senare tid har jag återupptäckt en del klockrena beskrivningar som legat i bakhuvudet. Här kommer några rader ur Lukasevangeliet kap 6 och rubrikerna "Älska era fiender" samt "Döm inte" 27-42.
"Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er" (27). "Så som ni vill att människor ska göra mot er, så skall ni gör mot dem" (31).
- Jag har ingen annan erfarenhet av politiken än just denna. Vi har i Sverige ingen anledning att inte älska våra fiender, trots att vi har olika uppfattningar i sakfrågor. I olika utsträckning kanske vi dessutom ska tillåta oss att influeras av våra fiender. Därför känns följande fortsättning logisk:
"Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen?" (39). Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men han är fullärd när han blir som sin lärare (40).
- Reklammannen David Ogilvy (1911-1999) skrev något liknande. "Den (chef) som aldrig anställer någon som är större än en själv får till slut en organisation som består av pygméer" (fritt ur minnet). Centerpartiet ska vara Sveriges mest öppna parti. Det betyder också att vi mer än något annat parti låter sådana komma till tals som ifrågasätter, kan tillföra nya dimensioner och kraft. Gäller inte också det intryck och influenser som har sitt ursprung utanför Alliansens ídékrets?
Slutligen ett av de bättre:
"Varför ser du flisan i ditt eget öga, när du inte märker bjälken i ditt eget?" (41). Hur kan du säga till din broder; -Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först ur bjälken ur ditt öga, så ser du klart och och ta bort flisan ur in broders".
- Det är lätt att kritisera andra och raljera över deras politik och sätt att kommunicera den. Bäst vore ändå om denna kraft främst riktades åt de egna idéerna och den egna kommunikationen med väljarna.
Ola Johansson
Centerpartiet
söndag 15 januari 2012
El och energi engagerar alltjämt
Folkpartiledaren oroas över att Energiminister Anna-Karin Hatt på DN debatt drar igen dörren för en bred energiöverenskommelse som inkluderar, S, V och Mp. Vi har inget att vinna på det säger hon. I vart fall har vi inget att vinna på att göra en överenskommelse med Håkan Juholt. Det är väl dithän den kärnkraftsvänlige Björklund sneglar kan tro. Om jag skulle snegla åt något håll vore det åt något av-, eller åt båda de andra (V, Mp). Det finns en styrka i energiöverenskommelsen och det är att den faktiskt ger resultat. Något vi saknat i energifrågan ända sedan folkomröstningsbeslutet för mer än 30 år sedan som i sig var en följd av att Olof Palme greps av panik efter Harrisburgolyckan. I hans värld var ju något sådant så osannolikt att det var meningslöst att spekulera det.
Det är först nu vi lyckats ge långsiktiga och stabila spelregler för aktörerna. Utsikten att dessa eventuellt skulle kunna förändras, oavsett i vilken riktning, skulle föra tillbaka Sverige i ett läge där vi både har en osäkerhet kring energiförsörjningen och en vinglig väg mot de klimatmål som vi måste ställa upp för att rädda planeten.
En överenskommelse med Juholt skulle inte vara något värd, eftersom det partiet i nuläget inte ens har förmågan att göra upp internt, än mindre med trovärdighet diskutera med någon annan. (Tyckte ni inte förresten han såg väldigt solbränd ut idag, efter att ha varit ute och träffat folk i nästan en månad.) Sydsvenskans artikel jämför Björklunds vilja till uppgörelser med S om energipolitiken med den han har för sitt eget område, skolpolitiken. Träffsäkert!
Då är det mer glädjande att se flaggor med "solmärke" vaja över Umeå och andra städer längs Östersjökusten. Att tala om Bottniska viken som ett kärnkraftsfritt innanhav låter som en dröm. Finland bygger nytt i Oukolokto (20 km från Sverige) och som det påstås, säker kärnkraft, men att det skulle vara en lönsam investering är en myt. De nya finska reaktorerna har sprängt kostnadsramarna flera gånger om.
Sverige visar att det finns en annan väg, med ett tredje ben i energiförsörjningen som består av vind- och bioenergi. Vindkraften har på 5 år vuxit från 1 Twh till nästan 6 Twh idag, utan en krona i subvention men med en fungerande stimulans i elcertifikatssystemet.
Nu ligger istället fokus på elpriser och konsumenters rättigheter. Inte heller för dessa frågor backar Anna-Karin från. På tisdag den 17 januari 12.45 - 16.00 ska jag vara med på ett allmänt möte om Elområdena som Centerpartiet i Halland ordnar i Falkenberg, Falkhallen, med representanter från Svenska kraftnät, E-on, Regeringen och Svensk Energi. Det blir en bra förberedelse för de Elprismöten jag själv ska delta i senare i februari, det första i Järfälla den 2 februari och nästa i Halmstad den 20 februari. Jag kommer vid båda tillfällen att debattera med tongivande Socialdemokrater och det ska verkligen bli spännande.
Själv förundras jag varje gång jag beger mig söderut från Kungsbacka och ser de fyra turbinerna snurra (ännu så länge bara två) från höjderna väster om Skärsjön mellan Fjärås och Gällinge. Det är ett bevis på att allting är möjligt.
Ola Johansson
Centerpartiet
Det är först nu vi lyckats ge långsiktiga och stabila spelregler för aktörerna. Utsikten att dessa eventuellt skulle kunna förändras, oavsett i vilken riktning, skulle föra tillbaka Sverige i ett läge där vi både har en osäkerhet kring energiförsörjningen och en vinglig väg mot de klimatmål som vi måste ställa upp för att rädda planeten.
En överenskommelse med Juholt skulle inte vara något värd, eftersom det partiet i nuläget inte ens har förmågan att göra upp internt, än mindre med trovärdighet diskutera med någon annan. (Tyckte ni inte förresten han såg väldigt solbränd ut idag, efter att ha varit ute och träffat folk i nästan en månad.) Sydsvenskans artikel jämför Björklunds vilja till uppgörelser med S om energipolitiken med den han har för sitt eget område, skolpolitiken. Träffsäkert!
Då är det mer glädjande att se flaggor med "solmärke" vaja över Umeå och andra städer längs Östersjökusten. Att tala om Bottniska viken som ett kärnkraftsfritt innanhav låter som en dröm. Finland bygger nytt i Oukolokto (20 km från Sverige) och som det påstås, säker kärnkraft, men att det skulle vara en lönsam investering är en myt. De nya finska reaktorerna har sprängt kostnadsramarna flera gånger om.
Sverige visar att det finns en annan väg, med ett tredje ben i energiförsörjningen som består av vind- och bioenergi. Vindkraften har på 5 år vuxit från 1 Twh till nästan 6 Twh idag, utan en krona i subvention men med en fungerande stimulans i elcertifikatssystemet.
Nu ligger istället fokus på elpriser och konsumenters rättigheter. Inte heller för dessa frågor backar Anna-Karin från. På tisdag den 17 januari 12.45 - 16.00 ska jag vara med på ett allmänt möte om Elområdena som Centerpartiet i Halland ordnar i Falkenberg, Falkhallen, med representanter från Svenska kraftnät, E-on, Regeringen och Svensk Energi. Det blir en bra förberedelse för de Elprismöten jag själv ska delta i senare i februari, det första i Järfälla den 2 februari och nästa i Halmstad den 20 februari. Jag kommer vid båda tillfällen att debattera med tongivande Socialdemokrater och det ska verkligen bli spännande.
Själv förundras jag varje gång jag beger mig söderut från Kungsbacka och ser de fyra turbinerna snurra (ännu så länge bara två) från höjderna väster om Skärsjön mellan Fjärås och Gällinge. Det är ett bevis på att allting är möjligt.
Ola Johansson
Centerpartiet
torsdag 13 oktober 2011
Juholt-affären, moralisk och politisk kompass saknas!
Annars är det mest turerna kring Juholt som det snackas om. Socialdemokratiska ledamöter springer ut från möten med mobiltelefonen och samlas i grupper för att diskutera. Personen som står i centrum (Håkan själv) och hans handlande, vill jag inte ha några synpunkter på. Jag tycker mest synd om alla hårt arbetande, ambitiösa och engagerade Socialdemokrater i landet, vilka liksom oss Centerpartister är präglade av en folkrörelsetradition, där det ideella samhällsengagemanget utgör grunden, även för oss som upphöjts till en position, där vi kan livnära oss på våra uppdrag, åtminstone så länge vi har dem. Visst finns det många förmåner. Tillgången till en övernattningsbostad för oss som har mer än 50 km till Riksdagen är en. Bostadsbidraget till dem som har lyckats ordna en egen bostad och får kostnadstäckning för den är en annan. Detta och möjligheten till reseersättning, fria tåg- eller flygresor till och från riksdagsuppdrag måste användas med stor försiktighet. Man kan utgå att det kollas upp, speciellt i samband med sådana här händelser. Tyvärr leder det till att förtroendet för politiker urholkas och vi skuldbeläggs kollektivt för att vara ett gäng fifflare. På facebook stack jag ut hakan inför mina 1000-talet vänner med att påstå att politiker nog fuskar mindre än genomsnittet. Vad tror ni?
När det gäller ledarkrisen som sådan så är det ju fler saker som påverkar. Det började väl i tveksamheten kring var S egentligen stod när det gällde Libyeninsatsen och nu senast gäller det vem som sanktionerat Morgan Johanssons utspel om medborgarskapet, något som Håkan Juholt tog kraftigt avstånd ifrån och lämnade ytterligare en partikamrat med ”rumpan bar”. Oredan kring budgeten och beslutet att inte ställa upp i Agendas partiledardebatt är exempel däremellan. Vad beror då allt detta på?
Ytterst handlar det nog om att Socialdemokraterna förlorat två val i rad. I partiet finns det fortfarande många som suttit i Regeringen och som, trots att de sitter kvar i Riksdagen, hamnat i kylan. Det finns åter flera som före Juholt valdes till partiledare varit påläggskalvar som satts på svältkur, medan andra fått komma in som kultingar under värmelampan. Dessa ledamöter som med stor bitterhet, kombinerat med låg arbetsbelastning, anser sig ha tid att läcka som durkslag, medan de slipar knivarna, redo att använda dem när tiden är mogen.
Ett annat resultat av valförlusten är att de länge befunnit sig vid ett politiskt vägskäl. Ska man förhålla sig till Regeringens politik, acceptera den ekonomiska verkligheten vi befinner oss i och likt man gjorde under Göran Perssons tid ta ansvar för utgiftstak och budgetdisciplin, eller ska man lova vitt och brett utan finansiering? Ska man bli ett parti som höjer bidrag och skatter i lika takt, eller ska man acceptera den jobbpolitik som Alliansen gjort till sitt signum? Ska man flirta med främlingsfientliga krafter och ta avstånd från arbetskraftsinvandring eller ska man följa Mona Sahlins mer liberala syn på det, på jämställdhet och HBT-frågor? Hur är inställningen till miljöpolitiken? Följer man metall- och industrifackens kärnkraftsvänliga linje, eller faller man in i Miljöpartiets mer fundamentalistiska hållning med årtalsexcersis? De har ingen aning, allra minst partiledaren. Hur skall då sossar ute i landet, eller i partistyrelse och riksdagsgrupp förhålla sig?
Socialdemokraterna vet, efter två raka valförluster, utanför regeringsmakten, inte vilket ben de skall stå på. Mona Sahlin förstod detta, men fick aldrig det mandat hon hade behövt för att föra sitt parti bestämt i någondera riktningen. Håkan Juholt har inte förstått att det är detta som är hans uppdrag. Den politiska kompassen är heller inte den enda han tycks sakna. Därför har han inte lyckats greppa styråran i tid. Med den utveckling vi ser nu kommer han aldrig att kunna göra det heller. Om han inte har avgått medan jag skriver detta, kommer han att göra det mycket snart.
Med revade segel driver nu (S)kutan mot fjärran klippiga stränder där de endera slås i spillror eller likt Robinson-deltagare ställs inför hårda prövningar, svältkost och successiv utslagning.
Ola Johansson
Centerpartiet
När det gäller ledarkrisen som sådan så är det ju fler saker som påverkar. Det började väl i tveksamheten kring var S egentligen stod när det gällde Libyeninsatsen och nu senast gäller det vem som sanktionerat Morgan Johanssons utspel om medborgarskapet, något som Håkan Juholt tog kraftigt avstånd ifrån och lämnade ytterligare en partikamrat med ”rumpan bar”. Oredan kring budgeten och beslutet att inte ställa upp i Agendas partiledardebatt är exempel däremellan. Vad beror då allt detta på?
Ytterst handlar det nog om att Socialdemokraterna förlorat två val i rad. I partiet finns det fortfarande många som suttit i Regeringen och som, trots att de sitter kvar i Riksdagen, hamnat i kylan. Det finns åter flera som före Juholt valdes till partiledare varit påläggskalvar som satts på svältkur, medan andra fått komma in som kultingar under värmelampan. Dessa ledamöter som med stor bitterhet, kombinerat med låg arbetsbelastning, anser sig ha tid att läcka som durkslag, medan de slipar knivarna, redo att använda dem när tiden är mogen.
Ett annat resultat av valförlusten är att de länge befunnit sig vid ett politiskt vägskäl. Ska man förhålla sig till Regeringens politik, acceptera den ekonomiska verkligheten vi befinner oss i och likt man gjorde under Göran Perssons tid ta ansvar för utgiftstak och budgetdisciplin, eller ska man lova vitt och brett utan finansiering? Ska man bli ett parti som höjer bidrag och skatter i lika takt, eller ska man acceptera den jobbpolitik som Alliansen gjort till sitt signum? Ska man flirta med främlingsfientliga krafter och ta avstånd från arbetskraftsinvandring eller ska man följa Mona Sahlins mer liberala syn på det, på jämställdhet och HBT-frågor? Hur är inställningen till miljöpolitiken? Följer man metall- och industrifackens kärnkraftsvänliga linje, eller faller man in i Miljöpartiets mer fundamentalistiska hållning med årtalsexcersis? De har ingen aning, allra minst partiledaren. Hur skall då sossar ute i landet, eller i partistyrelse och riksdagsgrupp förhålla sig?
Socialdemokraterna vet, efter två raka valförluster, utanför regeringsmakten, inte vilket ben de skall stå på. Mona Sahlin förstod detta, men fick aldrig det mandat hon hade behövt för att föra sitt parti bestämt i någondera riktningen. Håkan Juholt har inte förstått att det är detta som är hans uppdrag. Den politiska kompassen är heller inte den enda han tycks sakna. Därför har han inte lyckats greppa styråran i tid. Med den utveckling vi ser nu kommer han aldrig att kunna göra det heller. Om han inte har avgått medan jag skriver detta, kommer han att göra det mycket snart.
Med revade segel driver nu (S)kutan mot fjärran klippiga stränder där de endera slås i spillror eller likt Robinson-deltagare ställs inför hårda prövningar, svältkost och successiv utslagning.
Ola Johansson
Centerpartiet
söndag 24 juli 2011
När orden har svårt att räcka till
Vi sitter framför TV och följer nyhetsrapporteringen, samtidigt gör vi vad vi kan för att uttrycka sorg, vrede och förklaringar via Facebook och andra sociala medier. Samma medier sprider dagligen främlingsfientliga, rasistiska och hatfulla budskap. Anders Behring Breviks omtalade "manifest" skiljer sig troligen inte mycket från vad nynazistiska organisationer, enskilda rasister och för den delen även andra fundamentalister uttrycker. En "kristen krigare" kallar han sig. Den här sortens galenskap och förvirrade handlingar växer inte fram av sig själva. Sd-ledaren Jimmie Åkessons politiskt korrekta kommentarer i media och på partiets hemsida döljer inte det faktum att hans och andra nationalistiska partiers hårda retorik, triggar våldet och blåser upp de motsättningar som driver människor att hata.
Många betydligt klokare människor än jag har skrivit och sagt sin mening. Den Norska regeringen, de unga Arbeidepartiungdomarna, Socialdemokraterna, demokratin, öppenheten och det mångkulturella samhället har varit måltavlan för den här attacken. Maryam Yazdanfar, Socialdemokraternas tidigare bostadspolitiske talesperson, känner jag lite grann. Hon skrev såhär i sin Facebooklogg: "På lägerkvällarna sjöng vi, snackade oss fördärvade, smaskade konstigt godis och så hånglade vi tills läpparna värkte. Och så tänkte man att världen kommer bli så mycket bättre bara den får vår kärlek och vårt engagemang. Nu är allt borta..."
De här ungdomarna fick sätta livet till för att de hade något gemensamt och trodde på en bättre värld. Under min ungdom var läger, kurser, stämmor och debatter något vi älskade. Det var här jag formades som person och politiker. Det var här jag fick alla de färdigheter jag sedan haft nytta och glädje av i yrkeslivet. Det var här jag träffade de människor jag fortfarande umgås med och de jag återknutit kontakten med som rikspolitiker. Det var här jag träffade min fru, med vilken jag bildat familj och älskar. För mig är det inte borta. Det lever i mig och mina vänner. Jag hoppas det som hänt trots allt svetsar samman oss som kämpar mot främlingsfientlighet, homofobi, antiislamism, antisemitism, för det goda, medmänskliga och kärleksfulla.
Jens Stoltenberg har sagt såhär ""We will retaliate with more democracy" (Vi ska hämnas med mera demokrati). Det står i bjärt kontrat till George W Bush "We're gonna hunt you down." Båda dessa herrar anser sig väl vara goda Kristna. Det vilar ett tungt ansvar på oss som deltar i den allmänna debatten. Vårt ordval och vårt agerande hänger samman med hur människor handlar. Därför är det rätt att först förenas i sorg, för att sedan söka de orsaker som ligger bakom, både i sig själv och i andra.
Känner man för att göra något mer än tända ett ljus, eller delta i en tyst minut så kommer här ett tips: http://www.redcross.se/teman/torka-ostra-afrika/ge-en-gava/
Ola Johansson, Centerpartiet
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.682612-nagot-kan-vi-lara-av-terrorn
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Många betydligt klokare människor än jag har skrivit och sagt sin mening. Den Norska regeringen, de unga Arbeidepartiungdomarna, Socialdemokraterna, demokratin, öppenheten och det mångkulturella samhället har varit måltavlan för den här attacken. Maryam Yazdanfar, Socialdemokraternas tidigare bostadspolitiske talesperson, känner jag lite grann. Hon skrev såhär i sin Facebooklogg: "På lägerkvällarna sjöng vi, snackade oss fördärvade, smaskade konstigt godis och så hånglade vi tills läpparna värkte. Och så tänkte man att världen kommer bli så mycket bättre bara den får vår kärlek och vårt engagemang. Nu är allt borta..."
De här ungdomarna fick sätta livet till för att de hade något gemensamt och trodde på en bättre värld. Under min ungdom var läger, kurser, stämmor och debatter något vi älskade. Det var här jag formades som person och politiker. Det var här jag fick alla de färdigheter jag sedan haft nytta och glädje av i yrkeslivet. Det var här jag träffade de människor jag fortfarande umgås med och de jag återknutit kontakten med som rikspolitiker. Det var här jag träffade min fru, med vilken jag bildat familj och älskar. För mig är det inte borta. Det lever i mig och mina vänner. Jag hoppas det som hänt trots allt svetsar samman oss som kämpar mot främlingsfientlighet, homofobi, antiislamism, antisemitism, för det goda, medmänskliga och kärleksfulla.
Jens Stoltenberg har sagt såhär ""We will retaliate with more democracy" (Vi ska hämnas med mera demokrati). Det står i bjärt kontrat till George W Bush "We're gonna hunt you down." Båda dessa herrar anser sig väl vara goda Kristna. Det vilar ett tungt ansvar på oss som deltar i den allmänna debatten. Vårt ordval och vårt agerande hänger samman med hur människor handlar. Därför är det rätt att först förenas i sorg, för att sedan söka de orsaker som ligger bakom, både i sig själv och i andra.
Känner man för att göra något mer än tända ett ljus, eller delta i en tyst minut så kommer här ett tips: http://www.redcross.se/teman/torka-ostra-afrika/ge-en-gava/
Ola Johansson, Centerpartiet
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.682612-nagot-kan-vi-lara-av-terrorn
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
tisdag 5 april 2011
Juholt lägger pussel med dunkelt motiv
När det nu läggs ett pussel så är alla utomstående nyfikna på den slutliga bilden. Man undrar om de inblandade bitarna, de personer som lyfts bort och sätts in, vet vad pusslandet syftar till och hur det hela kommer att se ut när det blir färdigt.
Tuschpennan är inköpt och nu är den använd en gång. Om det blir fler gånger får vi se. Det beror på tid, idéer och efterfrågan. Kul var det i alla fall att få bli publicerad i dagens Hallands Nyheter.
http://hn.se/asikter/kronikor/1.1172693-juholt-pusslar
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
fredag 25 mars 2011
Paraplyhållarens dilemma
Håkan Juholt vald till Socialdemokraternas ledare och det är inte en dag för tidigt som detta förut så stora parti får en förgrundsgestalt. Det enda politiska som yttrats idag är följande tes: "den som står i solsken har ett ansvar för den som står i ösregn - och ska hålla uppe paraplyet". Den stora utmaningen ligger i att konfrontera stora Socialdemokratiska väljargrupper med det faktum att det är de själva som står med paraplyet i sin hand.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/skongressen/article12785973.ab
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.584252-juholt-vald-till-ny-s-ledare
http://hn.se/nyheter/sverige/1.1163089-juholt-vald-till-ny-s-ledare
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
http://www.aftonbladet.se/nyheter/skongressen/article12785973.ab
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.584252-juholt-vald-till-ny-s-ledare
http://hn.se/nyheter/sverige/1.1163089-juholt-vald-till-ny-s-ledare
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
onsdag 19 januari 2011
Out- och insiders i politiken
Idag startade Riksdagsåret 2011 på allvar med en partiledadebatt. Det var Mona Sahlin och Maria Wetterstrands sista som partiledare/språkrör. Maria och Peter Eriksson skall ju bytas ut i vår. De kommer att få nya roller i Miljöpartiet. Mona fick höra många uppskattande ord från åtminstone 6 av de övriga partiledarna. Den siste och senast inkomne fick som vanligt kamerahusen att "rassla" på vägen till talarstolen, men hade av förklarliga skäl ingen anledning att stämma in i hyllningskören. Något annat hade ju kanske kunnat uppfattas som hyckleri.
Det är ändå ett glädjande besked till det svenska folket att partiledarna, trots att de i debattens vågor uppfattas som de argaste motståndare, ändå delar de grundläggande värderingarna och drivs av en gemensam önskan att verka för alla människor i Sverige och i världen. Därför var det rörande att höra Frerdrik Freinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund tala om vad Mona Sahlin betytt för sitt parti, dess förnyelse och för många Svenskar. Maud var noga med att betona att det varit och är viktigt för klimatfrågan att det finns två partier som driver dessa frågor och som "konkurrerar". Miljöfrågorna står därför högt på agendan oavsett vilka det är som styr Sverige.
Sverigedemokraterna visade på nytt sin begränsade intellektuella, empatiska och allmänpolitiska kapacitet i Jimmie Åkessons repliker och inlägg. Det kan inte vara lätt att vara nya och helt sakna en allmänpolitisk grund. Diskussionen och förslagen utgår från en starkt begränsad världsbild med en snäv bild av vad som kännetecknar Sverige och svenskhet.
Det är synd att de inte på något sätt förstår att uppskatta det arbete, de goda ambitioner och det ansvarstagande och den dynamik som finns i samspelet mellan en majoritet och en aktiv och samlad opposition. Så långt har de inte kommit i sin skolningsprocess och sin studie av det svenska. Att dela upp människor i grupper och ställa dessa mot varann tillhör inte den värdegrund som Svensk demokrati vilat på sedan 30-talet.
Sverigedemokraterna är och förblir ett främmande inslag i den svenska politiken och den demokratiska traditionen. Låt deras uppträdande på scenen med kamerarassel och allt, bli en parentes i historien. I debatten varnades för den danska situationen. Det som hänt i Danmanrk är att partier ur hela den politiska skalan tagit efter den främlingsfientliga retoriken och lagt förslag som åtgärdar problem som inte finns och därmed placerat Danmark och danskarna själva i ett slags globalt utanförskap.
De använder ett språkbruk som är hämtat från den egna retoriken och som inte beskriver en verklighet som existerar. det främsta av dessa är begreppet "massinvandring". De talar om muslimer på ett sådant sätt att man skall tro att det är själva religionen som är orsaken till att ett lite antal fundamentalister strå för ett hot och en typ av brottslighet som lika väl kan orsakas av någon annan i ett annat syfte. Brott skall betraktas för vad det är och inte vara föremål för kollektiv bestraffning och skuldbeläggelse.
samtliga 7 demokratiska partier i Sveriges Riksdag (6,5 om man skall räkna bort den del av V som ännu kallar sig kommunister) har en likartad syn på Sverige och dess innevånare, samt våra utmaningar. Ofta är vi oense om vilka åtgärder som är bäst. Det åttonde ägnar sig åt att skapa problem istället för att lösa dem.
http://hn.se/asikter/ledare/1.1092663-skillnad-pa-sak-och-person-i-riksdagen
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.533267-i-vantan-pa-opposition
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/sahlins-testamente
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mer-av-ett-kramkalas-an-en-partiledardebatt_5878563.svd
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Det är ändå ett glädjande besked till det svenska folket att partiledarna, trots att de i debattens vågor uppfattas som de argaste motståndare, ändå delar de grundläggande värderingarna och drivs av en gemensam önskan att verka för alla människor i Sverige och i världen. Därför var det rörande att höra Frerdrik Freinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund tala om vad Mona Sahlin betytt för sitt parti, dess förnyelse och för många Svenskar. Maud var noga med att betona att det varit och är viktigt för klimatfrågan att det finns två partier som driver dessa frågor och som "konkurrerar". Miljöfrågorna står därför högt på agendan oavsett vilka det är som styr Sverige.
Sverigedemokraterna visade på nytt sin begränsade intellektuella, empatiska och allmänpolitiska kapacitet i Jimmie Åkessons repliker och inlägg. Det kan inte vara lätt att vara nya och helt sakna en allmänpolitisk grund. Diskussionen och förslagen utgår från en starkt begränsad världsbild med en snäv bild av vad som kännetecknar Sverige och svenskhet.
Det är synd att de inte på något sätt förstår att uppskatta det arbete, de goda ambitioner och det ansvarstagande och den dynamik som finns i samspelet mellan en majoritet och en aktiv och samlad opposition. Så långt har de inte kommit i sin skolningsprocess och sin studie av det svenska. Att dela upp människor i grupper och ställa dessa mot varann tillhör inte den värdegrund som Svensk demokrati vilat på sedan 30-talet.
Sverigedemokraterna är och förblir ett främmande inslag i den svenska politiken och den demokratiska traditionen. Låt deras uppträdande på scenen med kamerarassel och allt, bli en parentes i historien. I debatten varnades för den danska situationen. Det som hänt i Danmanrk är att partier ur hela den politiska skalan tagit efter den främlingsfientliga retoriken och lagt förslag som åtgärdar problem som inte finns och därmed placerat Danmark och danskarna själva i ett slags globalt utanförskap.
De använder ett språkbruk som är hämtat från den egna retoriken och som inte beskriver en verklighet som existerar. det främsta av dessa är begreppet "massinvandring". De talar om muslimer på ett sådant sätt att man skall tro att det är själva religionen som är orsaken till att ett lite antal fundamentalister strå för ett hot och en typ av brottslighet som lika väl kan orsakas av någon annan i ett annat syfte. Brott skall betraktas för vad det är och inte vara föremål för kollektiv bestraffning och skuldbeläggelse.
samtliga 7 demokratiska partier i Sveriges Riksdag (6,5 om man skall räkna bort den del av V som ännu kallar sig kommunister) har en likartad syn på Sverige och dess innevånare, samt våra utmaningar. Ofta är vi oense om vilka åtgärder som är bäst. Det åttonde ägnar sig åt att skapa problem istället för att lösa dem.
http://hn.se/asikter/ledare/1.1092663-skillnad-pa-sak-och-person-i-riksdagen
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.533267-i-vantan-pa-opposition
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/sahlins-testamente
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mer-av-ett-kramkalas-an-en-partiledardebatt_5878563.svd
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
lördag 4 december 2010
En Grön Humanliberal 100-åring
Vi Centerpartister bör fundera över vår egen uteckling satt i förhållande till Moderaternas och Socialdemokraternas omorienering. Idag firar Centerpartiet att våra idéer burit fram ett parti under 100 år. Grundiden är "alla männiksors fri och rättighet, endast avgränsad av andra mäniksors fri oc rättighet, nu och i framtiden". En grön och "humanliberal" idé.
Jag hade vlat uttrycka något klokt om Socialdemokraternas avgående partiledare, Mona Sahlins ord idag, men det finns kloka människor som uttrycker sig bättre än mig. Detta skriver Maria Abrahamsson (m) idag på sin blogg.
När Bo Lundgren kunde bli omvald som partiledare…
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Jag hade vlat uttrycka något klokt om Socialdemokraternas avgående partiledare, Mona Sahlins ord idag, men det finns kloka människor som uttrycker sig bättre än mig. Detta skriver Maria Abrahamsson (m) idag på sin blogg.
När Bo Lundgren kunde bli omvald som partiledare…
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
onsdag 1 september 2010
De Rödgrönas valmanifest besvaras genom Maj-Britt Rane Andersson
Socialdemokraternas Maj-Britt Rane Andersson, är en av de som på insändarplats kommenterar intervjun i Norra Halland i tisdags, där jag gavs utrymme att berätta om vad Centerpartiet åstadkommit och vill göra framöver. Hon önskar besked och här får hon det, tillsammans med lite besked om vad hennes eget parti (och hela den Rödgröna sidan) står i begrepp att göra om det skulle gå så illa att de får något inflytande i Kungsbacka, Halland och Riket.
Besked från Ola Johansson:
Vi har halverat arbetsgivareavgiften för de under 26 år för att unga ska få jobb. Maj-Britt Rane-Andersson (s) vill återinföra ungdomsskatten så unga förlorar jobben. Vi vill ha en flexibel arbetsmarknad med ökad rörlighet och en mångfald av anställningsformer. Maj-Britt vill lagstifta om heltider, förbjuda visstidsanställningar och försvåra för bemanningsföretag. Vi vill satsa på nystartsjobb för de som hamnat i utanförskap. Maj-Britt vill ha skattefinansierade och påhittade praktikplatser.
Vi har fått igenom flera stora byggprojekt med 30 % hyresrätt. I år färdigställs bland annat 80 av totalt 175 hyresrätter i Björkris. Maj-Britts förslag hade inneburit att inga bostäder byggts. Vi vill sänka skatter och förenkla för företagen så byggkostnaderna minskar. Maj-Britt vill höja skatten på arbete, arbetsgivareavgifterna, förmögenhetsskatten och återinföra fastighetsskatten så det blir dyrare att bygga och bo. Vi har stärkt Eksta med ökat aktiekapital. Det var väl bra Maj-Britt!
Vi satsar på att planlägga 15 nya områden för verksamheter, som skapar 500 – 1000 nya arbeten, efterhand som företag etablerar sig. Maj-Britts inställning är att vi skall köpa upp all mark som finns och betala med pengar som behövs bättre i skola och omsorg. Vi vill göra det enklare och billigare för alla att åka kollektivt, istället för att gynna en grupp. Maj-Britt vill föra över medel motsvarande all kulturverksamhet i Kungsbacka för att alla ska åka buss gratis.
Besked från Ola Johansson:
Vi har halverat arbetsgivareavgiften för de under 26 år för att unga ska få jobb. Maj-Britt Rane-Andersson (s) vill återinföra ungdomsskatten så unga förlorar jobben. Vi vill ha en flexibel arbetsmarknad med ökad rörlighet och en mångfald av anställningsformer. Maj-Britt vill lagstifta om heltider, förbjuda visstidsanställningar och försvåra för bemanningsföretag. Vi vill satsa på nystartsjobb för de som hamnat i utanförskap. Maj-Britt vill ha skattefinansierade och påhittade praktikplatser.
Vi har fått igenom flera stora byggprojekt med 30 % hyresrätt. I år färdigställs bland annat 80 av totalt 175 hyresrätter i Björkris. Maj-Britts förslag hade inneburit att inga bostäder byggts. Vi vill sänka skatter och förenkla för företagen så byggkostnaderna minskar. Maj-Britt vill höja skatten på arbete, arbetsgivareavgifterna, förmögenhetsskatten och återinföra fastighetsskatten så det blir dyrare att bygga och bo. Vi har stärkt Eksta med ökat aktiekapital. Det var väl bra Maj-Britt!
Vi satsar på att planlägga 15 nya områden för verksamheter, som skapar 500 – 1000 nya arbeten, efterhand som företag etablerar sig. Maj-Britts inställning är att vi skall köpa upp all mark som finns och betala med pengar som behövs bättre i skola och omsorg. Vi vill göra det enklare och billigare för alla att åka kollektivt, istället för att gynna en grupp. Maj-Britt vill föra över medel motsvarande all kulturverksamhet i Kungsbacka för att alla ska åka buss gratis.
tisdag 20 april 2010
Ofinansierad S-budget - ett oväntat stöd för Alliansen
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Kungsbacka har presenterat sitt budgetförslag kan vi läsa om i dagens tidning. De har inte presenterat någon finansiering av sina förslag, utan räknar med att "skatteintäkterna framöver kommer att utvecklas positivt". Det är glädjande att läsa att de tror på en positiv utveckling och en sjunkande arbetslöshet med Alliansregeringen kvar vid makten. Det gör självklart vi också. Siffrorna över arbetslösheten har avstannat och kommer att börja sjunka under 2011, förutsatt att jobbpolitiken kan fortsätta och Vänsterpartierna stannar kvar i opposition.
Det är oansvarigt av dem att använda pengar som inte finns. Den budget vi lägger fram som beslutas idag innehåller satsningar på bland annat skolan fullt i nivå med vad S och V föreslår. Skillnaden är att vi baserar vårt förslag på de skatteintäktsprognoser som finns. Våra satsningar är fullt ut finasierade till skillnad från Vänsterpartiernas. Dessutom anser vi att det är skolorna själva som måste besluta vad deras pengar ska användas till. Om barngrupperna ska minskas är det upp till skolan att besluta. Vi tycker det är viktigast att de elever som behöver särskilt stöd ska få det genom hela skolgången och att alla kan nå målen, för att kunna komma in på gymnasiet.
Efter dagens kommunstyrelse kommer vi att presentera heleheten och alla de övriga satsningarna vid en särskild preskonferens i samband med den ordinarie presskonferensen efter Kommunstyrelsen.
Det är oansvarigt av dem att använda pengar som inte finns. Den budget vi lägger fram som beslutas idag innehåller satsningar på bland annat skolan fullt i nivå med vad S och V föreslår. Skillnaden är att vi baserar vårt förslag på de skatteintäktsprognoser som finns. Våra satsningar är fullt ut finasierade till skillnad från Vänsterpartiernas. Dessutom anser vi att det är skolorna själva som måste besluta vad deras pengar ska användas till. Om barngrupperna ska minskas är det upp till skolan att besluta. Vi tycker det är viktigast att de elever som behöver särskilt stöd ska få det genom hela skolgången och att alla kan nå målen, för att kunna komma in på gymnasiet.
Efter dagens kommunstyrelse kommer vi att presentera heleheten och alla de övriga satsningarna vid en särskild preskonferens i samband med den ordinarie presskonferensen efter Kommunstyrelsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)