Vi säger som det är om jobben....

Det är i små företag jobben skapas och det är med hjälp av dessa jobb som utanförskapet bryts och alla får möjlighet att vara med och bidra till välfärd och skola. Det är i korthet budskapet från chefsekonomen Martin Ådahl i den film som ligger ute på YouTube och som nås från Centerpartiets hemsida.

Min egen erfarenhet av jobb är lång och varierad. Med kort och målinriktad skolgång (jag är utbildad till verktygsmakare) har jag varit anställd i det största exporföretaget och som chef i ett konsultbolag haft dem som kund.

Min personliga reflexion kring detta med företag och arbetsmarknad är att det är ofrånkomligt att industrin alltjämt är en viktig motor och en möjliggörare för jobb i små företag. Särskilt tydligt blir det här i Västsverige där bemannings- och konsultföretag, städfirmor, transportföretag å ena sidan och å andra sidan forskning & utveckling, högre utbildning och olika former av fristående skolor med olika inriktning bidrar till att hela vår arbetsmarknadsregion kan växa hållbart.

Unnaryds modell ligger i Hallands allra östligaste utpost på gränsen till Småland. Familjeföretaget är bäst i Europa på skräddarsydda modeller av komponenter till de största fordonstillverkarna. Viktigt för dem är att kommunikationerna är goda och att det finns ett stabilt och snabbt bredband. Allra viktigast är att de lyckas attrahera utbildad personal som kan köra maskinerna (verktygsmakare som jag) och göra beräkningarna som krävs för att kunderna ska fortsätta betrakta dem som ledande, trots att de sitter i Unnaryd.

För oss i Centerpartiet är villkoren för att kunna driva företag i hela landet avgörande för hur vi ska lyckas fortsätta vara ett framgångsrikt exportland.

Arbetsförmedlingen behöver reformeras och förbättra sin matchning. Det som gynnar företagen är bäst för de som söker anställning. Denna insikt är stark hos konsultbranschen där det ständigt handlar om att finna exakt den personliga profil och erfarehet som kunden letar efter, gärna till ett konkurrenskraftigt pris. Att unga nyutexaminerade ingenjörer, tack vare halverade arbetsgivareavgifter är konkurrenskraftiga och mer efterfrågade idag talas det allt för sällan om. Industrin väljer hellre en 25-åring från Borås högskolas maskiningenjörsprogram än att lägga ut utvecklingsuppdraget till Polen.

Den berättelsen borde komma fram oftare, Martin Ådahl!

Ola Johansson
Centerpartiet

Centerpartiet har äntligen en bostadspolitik

Jag sitter kvar på Centerpartiets stämma i Karlstad och följer en intressant debatt om hur vi bygger ett hållbart samhälle, utvecklar välfärden, skapar tillväxt och attraktionskraft i hela landet. Många viktiga delbeslut på vägen mot en politisk plattform att driva valrörelse från, supervalåret 2014.

Idag klockan 09.30 fattades beslut om att anta ett bostadspolitiskt yttrande och 29 bygg- och bostadspolitiska motioner besvarades.

I tio punkter slår stämman fast de viktigaste förslagen och huvudinriktningarna. Centerpartiet kommer att verka för att öka inslagen av marknadsanpassning av hyrorna. En balanserad och försiktig linje som kontrasterade mot de som drev linjen om en helt fri hyressättning. Hyresregleringen är en kvarleva från tiden efter andra världskriget som varit på väg att avskaffas många gånger. Den är det enskilt största skälet till att det produceras så få hyresrätter idag. Det är en viktig markering från Centerpartiet att vi inte önskar en utveckling mot social bostäder, otrygghet och segregering. En marknadsanpassning innebär inte med automatik fri hyressättning. Debatten var viktig och ingen förespråkade en linje där bruksvärdessystemet bibehålls i sin nuvarande utformning. 

Det behöver skapas drivkrafter att investera i bostäder, även hos privatpersoner. Bosparande för unga enligt norsk modell är värt att pröva och anpassas för svenska förhållanden. Det föreslogs att bosparandet skulle vara allmänt och inte inriktat särskilt till unga bostadskonsumenter. Den tydliga linje som jag drev vann gehör. Vi kan nu förvänta oss att Centerpartiet driver frågan om ett skattesubventionerat bosparande.

Stämman markerade också mycket tydligt sitt ogillande till förslag att begränsa kommuners möjlighet att ställa tekniska krav på bostäder som byggs på kommunägd mark. Vi betonande också att energikraven behöver skärpas. Med nya skarpa krav på energieffektivitet och med enhetliga nivåer som är anpassade till regionala skillnader, olika bostadsmarknader och nära-nollenergibyggnader kommer behovet av kommunala krav utöver dessa regler med naturlighet att minska. Främst för att det kommer att finnas krav som motsvarar de mest ambitiösa nivåerna.

Centerpartiet vill se ett hållbart byggande, ett hållbart fastighetsunderhåll och renovering. Det borde vara självklart att ansvarsfulla fastighetsägare gör sådana investeringar utan subventioner eller bonusar. Det borde vara långsiktiga besparingar och hushållning ur ett livscykelperspektiv som borde råda. Miljöbonus borde prövas som metod att premiera ett hållbart byggande beslutade stämman. Jag har inget emot det, men är tveksam till bonus som begrepp. Det är lätt att det tolkas som subvention till sådana som inte gjort vad de borde. Men rätt utformat som en vass satsning som hjälper till att kommersialisera forskning och innovationer som är i framkant. Eller utformad som en "supermiljöbyggpremie" till de som vågar satsa på den bästa tillgängliga tekniken och metoderna för att bygga bostäder med minimal klimatpåverkan, plusenergihus etc skulle hjälpa till att driva på mot ett hållbart byggande. Låt oss fundera och återkomma med ett skarpt förslag.

Ola Johansson

Centerpartiet

Kärt återseende hos gammal arbetsgivare och kund

På den sista av "arbetsdagarna" innan sommarledigheten träffade tre Riksdagsledamöter och ett regionråd från Centerpartiet ledande personer inom AB Volvo för att diskutera kring fordonsindustrins betydelse i Västsverige, dess betydelse för omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta, det etiska och sociala ansvaret hos ett globalt företag som inom kort kommer att vara världens största lastbilstillverkare. Mötet kommer att följas upp med ytterligare aktiviteter för att belysa den starka kopplingen mellan industri och tjänstesektor och villkoren för konsultverksamheten som är en bransch jag fortfarande genom min anställning på Combitech har starka kopplingar till. 

Mötet med Jörgen Gustafsson och Nicklas Gustafsson (de är inte släkt, men båda från Skaraborg) som är ledande personer i koncernledning och fabriker, globalt, handlade om framtiden för hyttmonteringen i Umeå som är en av de delar som utreds när AB Volvo skall konstnadseffektivisera. En del besked gavs och argument framfördes, men inga beslut är fattade.

Erik A Eriksson, Helena Lindahl, Jörgen Gustafsson, Kristina Jonäng och Nicklas Gustafsson. Fotograf: Jag.

Någon Almedalsvecka blir det inte frågan om för min del i år. I morgon åker jag och hustrun till Puerto del Soller på Mallorca för semester, sol, bad, vila och vandring en vecka. Det senare passar bra eftersom bilkörning inte kommer att vara aktuellt för min del på två månader, på grund av en förseelse i april med en ofrivillig fotografering som följd.

Ola Johansson

Centerpartiet

Kungsbacka bygger bättre än statistiken

De siffror från Länsstyrelsen som Regeringen förlitar sig på och som ger underlag för beslutsfattandet kan vara missvisande. Under bostadsminister Stefan Attefalls resa till Kungsbacka i går visade det sig skilja mellan kommunens beräkningar och Länsstyrelsens svar på bostadsenkäten. Det är allvarligt om det finns systemfel i rapporteringen som innebär att den officiella bilden av bostadsbyggandet är sämre än vad som i verkligheten sker, speciellt när det handlar om expansiva och ambitiösa kommuner som Kungsbacka där det planeras och färdigställs över 500 bostäder om året.

Stefan Attefall och jag lyssnar till Christer Kilersjö

Stefan Attfall (kd) var verkligen imponerad över vad som åstadkoms. Att kostnaderna för att nyproducera är höga är väl känt, men både Eksta och Aranäs, de bägge bostadsföretag som visade upp sig gör vad de kan för att hålla kostnaderna nere. I Aranäs fall handlar det om industriellt byggande med färdiga hus från Lindbäcks husfabrik i Piteå, som tranporteras i moduler hela vägen hit från Norrbotten. Så färdiga är husen att det i lampkroken hänger en påse med de elkontakter och strömbrytare som elektrikern behöver för att koppla på strömmen. På det sättet säkerställs kvalité redan i fabriken, menade Jonas Håkansson, Aranäs VD.

Trevliga gårdar i inflyttade kvarter

Eksta å andra sidan jobbar med partnering och delar ansvaret med entreprenörerna, menar VD:n för det kommunägda företaget, Christer Kilersjö. Eksta har lång erfarenhet av att bygga energieffektivt och menar att noggranheten som följer av att hålla energiförbrukningen nere i det färdga huset genomsyrar bygget. Eksta menar att Boverkets Enenergikrav är helt ointressant och inget de förhåller sig till. Redan 1988 byggde Eksta i Särö mer energieffektivt än dagens byggregler, som Boverkets "experter" fortfarande 25 år senare, med emfas påstår inte är kostnadseffektivt. Det finns mängder med exempel i landet på att de har fel.

 

Investeringskostnaden i ett passivhus är 5-10 % högre och det ger en återbetalning redan efter 7-8 år i lägre driftskostnader, menar Eksta som har väl dokumenterad erfarenhet. Det ges olika budkskap till vår minister och om vi ska gå på vad Stefan Attefall säger till media efter Kungsbackabesöket är detta en nyhet för honom. Jag hoppas den insikten från verkligheten också styr hans sätt att handla gentemot myndigheten - Boverket och hans sätt förhålla sig till nära-nollenergihus framöver.

Det är också glädjande att fenomenet "parkeringsnorm" uppmärksammades. Det är tydligt att Kungsbacka kommun tagit till när de satt normen i Kolla till 2,0 bilar per hushåll. Den borde vara under 1,0! Då skulle vi haft ännu fler bostäder och framförallt lägre byggkostnader i Kolla. Det är dags för Kungsbacka som haft ambitionen att vara mera stadslikt, att bli en stad, men då behöver vi stadsbor, som lever på det sätt som stadsbor gör och cyklar, går, åker kollektivt, istället för att parkera två bilar utanför förstukvisten.



Emma Hellström och Fredrik Hansson med utsikt

Den mångårigt erfarne Planeringsstrategen Hasse Andersson underströk att Kungsbacka föredrar det sätt att ta fram planer för bostadsbyggande som utredaren Lars Magnusson föreslår, framför dagens nya Plan- och Bygglag. I den nu gällande lagen har kravet på planprogram tagits bort. I den föreslagna lagen är det istället detaljplanen, eller bygglovet som kan tas bort om områdesplanen, översiktsplanen, planprogrammet, eller vad vi väljer att kalla det är tillräckligt bra. "I Kungsbacka har vi aldrig på 20 år behövt dra tillbaka en detaljplan och vi får väldigt få överklaganden när vi förtätar och bygger ut staden, just för att vi lägger tonvikten på den tidiga fasen i processen".

 

Slutligen tycker jag att Hasses ord "Bostadsförsörjningprogrammet är vår bibel" passar bra när vi har Kristdemokraternas bostadsminister på plats.

 

Hyresfrågan aktualiseras allt oftare som ett hinder mot både bostadsbyggande och upprustning. Handlar det om hus byggda på tidigt 60-tal är behoven så omfattande att det handlar om ett nybygge i praktiken, även om husen står kvar. Samtliga nya krav i PBL måste tillämpas och det skapar konstnader som måste bakas in i hyran, annars måste husen stå orörda och förslummas. De nyproducerade hyreshusen i Kolla Parkstad får en kostnad på mellan 1650 kr/kvm (Aranäs i förhandlade hyror) och 1620 kr/kvm (Eksta i presumtionshyra). Genom att kräva lägre hyror undergräver Hyresgästföreningen sin auktoritet, menar bostadsföretagen. Samtidigt är man glad över att det i Kolla redan finns hyresrätter som är inflyttningsklara (2 maj), eftersom det skapar efterfrågan på de bostadsrätter som ännu bara finns på pappret.

 

Ett väldigt trevligt område som när det är klart 2020 kommer att ha 3500 nya invånare. Jag tror att även ministern och hans sakkunnige Anders Josephsson fick värdefulla erfarenheter med sig. Om inte annat att Regeringen är på rätt väg och att det lönar sig att ställa krav på energieffektivitet. Kanske bättre det än att ställa (sär-)krav på parkeringsplatser.

 

Ola Johansson
Centerpartiet

Sollentuna överdäckar fysiska och sociala barriärer

Bort med gångpassagen
- Öppnare, ljusare

Sverige behöver mer av gränsöverskridande samarbete för att lösa aktuella problem och satsa långsiktigt på hållbar tillväxt. Veckan började med händelserna i Husby och andra Stockholmsförorter. Jag är definitivt inte rätt person att spekulera i orsakerna till dessa och därmed är det meningslöst att försöka sig på att föreslå åtgärder. I det akuta läget får vi lita på att polisen och räddningstjänst gör sitt jobb, att de som bor i de drabbade förorterna sluter sig samman för att i handling visa att skadegörelse inte är acceptabelt och att det finns alternativ.

Under torsdagen efter voteringen besökte jag Sollentuna kommun på bostadsturné och träffade Centerpartisterna Anna Myrhed, Bo Hansson och Johan Fälldin. Intrycket är att Sollentuna lossat byggbromsen på egen hand. Det ger till resultat ett offensivt byggande av hyresrätter genom Sollentunahem och ett framgångsrikt renoveringsarbete av deras äldre bostäder.



Grunden är ett solitt bolag som vågat använda det egna beståndet för att fylla på kassan. Där andra beklagar sig över att buller hindrar bostadsbyggande tar de fram lösningar som gör att moderna bostads- och hyresrätter kan uppföras bara ett stenkast från Arlanda-express och stambanan, med ett oräkneligt antal tågpassager dag som natt. Vid Edsbergs sportfält (skidbacken) och runt Väsjön planeras hela 2800 bostäder, varav några är strandnära.

Det här området i Kista töms på kvällarna och är otryggt

Med ett starkare fokus på planprogrammet och friare villkor i detlajplanen kan man hoppas att en sådan satsning kan ge utrymme att prova den sorts byggemenskaper som förekommer i Tyskland, där de människor som ska bo i området själva får bestämma hur området och husen utformas. Det var en av de idéer som kom fram under vårt möte hos kommunens stadsarkitiekt Jan Enfors. Där runt plankartor och utställningar blev det tydligt för mig hur nära samhällsplaneringen i de olika förortskommunerna befinner sig varann och värdet av att vara överens mellan partierna och i den regionala planeringen om vad som måste göras för att lösa gemensamma utmaningar, bestående av trafik- bostäder, verksamheter och arbetsplaster, samt inte minst rekreation och grönområden. Att, som Centerpartiet i Sollentuna föreslagit, överdäcka E4 skulle förena Kistas norra utmarker med villabebygelsen i Sollentuna. Det skulle öppna stråk för möten mellan människor från olika stadsdelar. Det främjar integration och motverkar utanförskap när de barriärer som byggts upp i form av kommungränser, trafikleder och industriområden överbryggas och genomskärs. Se, där är kopplingen till Husbykravallerna och det gemensamma ansvaret för samhället och alla de människor som är en del av det.

Ola Johansson
Centerpartiet

Ingen trängsel när ansvar ska utkrävas

Sverige behöver mer av gränsöverskridande samarbete för att lösa aktuella problem och satsa långsiktigt på hållbar tillväxt. Veckan började med händelserna i Husby och andra Stockholmsförorter. Jag är definitivt inte rätt person att spekulera i orsakerna till dessa och därmed är det meningslöst att försöka sig på att föreslå åtgärder. I det akuta läget får vi lita på att polisen och räddningstjänst gör sitt jobb, att de som bor i de drabbade förorterna sluter sig samman för att i handling visa att skadegörelse inte är acceptabelt och att det finns alternativ.

Tillbaka till Göteborg och den skam vi känner inför ett ledarskap som agerar kortsiktigt och populistiskt i ett läge där långsiktgihet och ansvar skulle behövas bättre. Mycket är sagt och skrivet om det Västsvenska paketet och den finansieringsöverenskommelse där trängselskatter ingår som en del. Varför ska man lura i Göteborgarna att de kan besluta om att avkaffa en lag som Riksdagen stiftat? Vad skickar det för signaler till Göteborgarna och vi som bor i kranskommunerna, när man spelar rysk roulette med våra möjligheter att skapa en hållbar och uthållig tillväxt där alla ges chansen att vinna, även vi som bor i förorterna. När ska det gå upp för Göteborgarna att ett nej till trängselskatter i folkoröstningen (om det mot all förmodan skulle vinna och ännu mer oväntat, påverka riksdagsbeslutet) innebär att kranskommunernas bilpendlare ges chansen att smita från notan, medan Göteborgs skattebetalare, även de som aldrig passerar en tullstation, sitter kvar vid bordet.

Aldrig förr har det varit så tydligt att det krävs ledarskap och samverkan för att bygga ett hållbart Sverige där människor kan närma sig varann. Är det nödvändigt att Riksdag och Regering ska kliva in när detta ledarskap går och gömmer sig? Hoppas inte det, utan att Göteborgarna tar sitt ansvar nu när det lämpats i deras knä. Vi andra har förvisats till läktarplats av Göteborgs kommunfullmäktige.

Ola Johansson
Centerpartiet

Bostaden, byggbromsar, björkar och buller

Maja, Åsa och jag (fotograf Heléna)
kampanjar på Umeå Univeristet.

Det är inte svårt att få förslag på vad som borde göras för att skapa fler studentbostäder. Två timmar i korridoren på Umeå Universitet gav många post-it-lappar att gå igenom senare under mötet med det allmännyttiga bostadsföretaget Bostaden i Umeå kommun. De som var där var jag, Maja Westling, Centerstudenter, Åsa Nyberg, politisk sekreterare för C i Umeå och partikollegan i Riksdagen Heléna Lindahl.

Mötet med studenterna följdes av studiebesök i området Ålidhem, eller "Hållbara Ålidhem" som det kallas, de fyra byggnader som återuppbyggdes efter den stora branden 2008, tillsammans med Vinterträdgården. Här berättar VD:n Ann-Sofi Tapani om det ger den traditionella företagspresentationen av ett kommunägt bolag som förefaller välskött, med stor omsorg om sina hyresgäster och med höga ambitioner, bland annat på miljöområdet. Det syns förstås extra tydligt i de nya bostäderna.

Förslagen från studenterna var det självklara samtalsämnet med bostadsbolaget, Bostaden i Umeå.

Bullerkraven gör det svårt för Bostaden att bygga små lägenheter. Eftersom de inte byggs genomgående, går det inte att skapa den tysta sida som krävs och man kan förresten fråga sig varför buller måste mätas med öppet fönster. Skulle det sedan byggas med inglasade balkonger är det balkongljudet och inte inomhusljudet som mäts. Sådana tokigheter behöver rättas till när byggreglerna blir möjliggörare för bostäder och inte en uppsättning hinder.

Kring orden "bör" och "skall" går diskussionen mellan ambitiösa byggföretag, kommun och länsstyrelse kring hur bullerkraven är formulerade.

Välbesökt i Vännäs

Kvällen i Västerbotten kröntes med ett synnerligen välbesökt centermöte i Missionshuset i Vännäs. Kommunen är attraktiv och ökar befolkningen. Med Norrlandsmått mätt är pendlingsavstånden rimliga, med mindre är en timmas färd till Umeå. Här ställs inga särkrav överhuvudtaget, vare sig på energi eller tillgänglighet. Ändå lyser byggjättarna med sin frånvaro. Den insikten slog mig i Vännäs! För vems skull vill man införa en stopplag?

Den krassa sanningen är ändå att det är först när bostadsbristen byggts bort i tillväxtområdena som bygjättarna kommer att vända sig till småkommunerna. Annars är det småkommunerna som måste vara duktigare och samverka med de mindre byggföretagen. Här menar Centerpartisterna med Ulf Eriksson i spetsen att någon form av statligt stöd skulle behövas. Ändå är Vännäs en kommun med den högsta andelen unga och ett stort tryck utifrån på gymnasieskolorna. 1200 Elever är inskrivna i en kommun med 8　500 invånare. Det imponerar! Framtidstro saknas inte men investeringsviljan är låg, samtidigt som byggkonstandrna här är lika höga som någon annan stans. För den bostadsmarkand som finns i Vännäs borde kostnaden per kvadratmeter vara runt 17　000 kronor. Nu ligger den på närmare 20　000, även om man skulle välja ett av de så kallade kombohusen.

Min medverkan tillsammans med Mattias Larsson, distriktsordförande i Västerbotten och gruppledare för C i Umeå och Heléna Lindahl, riksdagskollega var synnerligen uppskattat, liksom väserbottensosten som avnjöts hemma på valborgsmässoaftons kväll, efter vårtal och sångarinsats i Fjärås.

Ola Johansson, Centerpartiet

Trästadskombo till möbelmecka



Trästomme??

Växjös historia är andra bättre på att berätta, men staden har jag främst en jobbrelation till, eftersom min arbetsgivare Combitech har ett kontor här där flera av mina arbetskamrater sitter kvar. Nu är jag tillbaka som besökare på bostadsturnén. Här i kommunhusets sammanträdesrum får jag en förklaring till varför Växjö lyckas så väl med att leva upp till devisen "Europas grönaste stad", konsekvent har de lyckats med trähusbyggnation i det offentliga byggandet av bostäder, lokaler och anläggningar och samtidigt vara den kommun som uppmärksammas för att ha lägst byggkostnader.

Europas grönaste stad

Den gamla rutnätsstaden har anor från 1600-talet, då var staden redan ett biskopssäte sedan 600 år. Hans Andrén, processledare för Växjö trästad beskriver utvecklingen från de gamla stavkyrkorna från medeltiden fram till den nya fotbollsarenan vid Värendsvallen med sin enorma limträbalkar och den produktutveckling som fortfarande sker. Det mest fantastiska av de praktiska exemplen är kanske det som sker inom sågverkindustrin med att förädla mer av det sågade virket för bärande konstruktioner. Minnena av stadsbränderna (exempelvis Kungsbackas 1846) lever och det finns fortfarande långlivade myter att övervinna. Modern trähusbyggnation har en kort historia. Det tilläts först i början av 90-talet att åter uppföra hus med mer än två våningar med bärande delar och stommar i trä. Idag är det fullt möjligt med sådana byggnader och önskvärt att bygga hus som det som syns på bild på en trästomme.
Apropå spännande teknik så berättade Hans att vår ende Svenske astronaut, Christer Fugelsangs rymdpromenaddräkt som består av 19 olika skikt hindrar -200 graders kyla att tränga igenom med hjälp av fiber från skogen.

Skakande lite forskning om boendet

Det forskas mycket om väggar, tak och konstruktioner, men väldigt lite om det de omsluter - människorna. Hur vill de som bor använda sina bostäder och hur kopplar vi det med människors livsstilar. Det finns ingen säker siffra på hur många bostäder som befolkas av enpersonershushåll. Det kan vara så många som 45 % och det är för flera av dem en nulägesbild som snabbt kan förändras. Hur skapar vi bostäder som är överkomliga för den som har en (låg?) inkomst och hur gör vi när behovet av yta ökar, för att man får någon att dela kostnaden med, eller från tid till annan skall bo med sina barn. Det finns ett behov att tänka nytt, tänka smått och tänka stort. Samtidigt som vi behöver nya typer av bostäder, måste vi se till att det överhuvudtaget byggs och att det byggs för att möta behovet vi ser idag.

Visst ska lägenheter vara små men att på allvar tänka sig att människor ska kunna leva på 8,5 kvm och betala 5000 kronor i månaden (AF - Lund) känns som en bit över gränsen. Vi vill inte ha något Warehouse living som vi ser i megastäder, där människor bor i hönsburar. Idealet borde vara 40-45 kvm, med flexibel planlösning och det mesta av inredningen i form av ”platta paket”, med klara associationer till IKEA och med en möjlighet att ta angränsande utrymmen i anspråk för att utvidga bostaden. Det måste forskas kring bra bostäder för små hushåll.

Skakande kort byggtid

Många argument finns för träbyggnation. Det är en växande råvara som skapar livskraftigt företagande i hela landet. Det är helt klimatneutralt under in livscykel. Det främjar energieffektivisering. Det är lika kostnadseffektivt som andra byggmaterial. Framförallt går det väldigt snabbt att bygga och om man gör rätt så håller man den förhatliga fukten borta från bygget. Ännu snabbare hade det gått om byggfacken tillåtit skiftarbete nattetid. Nu hade det varit bättre om den industriellt producerande delen av byggindustrin tecknat avtal med industrifacken, avslutar Hans Andrén och får medhåll av Jan Pyrell, vice ordförande (C) i det allmännyttiga Växjöhem.

”Älmhult är vårt hem och vårt hjärta”

Orden är officiell IKEA retorik och ett klargörande och långsiktigt besked om var koncernen hör hemma med sina investeringar i utveckling och ledningsfunktioner. Den stora arbetsgivaren för över 4000 personer står för huvudparten av den inpendling som sker från närliggande kommuner från Lund och Malmö i söder och Växjö i norr. Av de närmare 3000 som pendlar in är det mellan 500-1000 som kan tänka sig att bosätta sig permanent i Älmhult och även om det är en stor rörlighet så betyder det att det borde finnas uthyrningsbara lägenheter att bygga för vem som helst av de stora byggföretagen. IKEA är bekymrade över att det inte byggs tillräckligt med bostäder. De liksom andra stora företag vill ha anställda som etablerar sig bildar familj, rotar sig i närsamhället och bygger nätverk. Här har Älmhult kommun och Kommunrådet Elizabeth Peltola (c) en utmaning tillsammans med bostadsbolaget ÄBO (Älmhultsbostäder), vars VD Tore Vestergård jag träffade tillsammans med styrelseledamoten Peter Niklasson (c) i rummet ”Böcklingen” i Älmhults kommunhus (det före detta rökrummet i anslutning till fiket). Gudmund Volbrcht från IKEA var ganska tydlig med vad han hoppades på och det stora problemet tycks vara att det är få av de stora aktörerna i byggbranschen som ser möjligheterna med att bygga hyresrätter i Älmhult, trots de goda och varaktiga förutsättningarna. IKEA brukar stå för stabilitet och trygghet. Det tänkte jag på när jag fick höra att de öppnat varuhus i Belfast för många år sedan, att det är när tryggheten återvänder som det långsiktiga tänkandet slår rot och man börjar tänka på bostad, hem och möbler.

Kombohuset klarar inte bilen, inte biffen, men bostaden

Nu klarar nog ÄBO detta i samarbete med byggföretaget JSB – John Svensson Byggnadsfirma AB som skapat konceptet ”Trygga boendet” och har vunnit SABO – de allmännyttiga bostadsföretagens tävling och levererar sina ”Kombohus” på avrop till de av SABO:s medlemmar som kan presentera en antagen plan, äger mark och kan tänka sig att investera i flerfamiljshus i två, tre eller fyra våningar. Kostnaden är mellan 12.000 – 12.618 tkr per kvm/BOA, vilket är mycket lågt, med tanke på kvalitén för mellan 8-16 lägenheter i varje huskropp. Här är det betong som gäller och självklart är det så att den kommun och det bostadsbolag som vill bygga i annat material, eller har en detaljplan som inte tillåter Kombohuset måste gå ut på en egen offentlig upphandling, eller välja ett av de båda andra alternativen från Skanska – Bo Klok, eller Lindbäcks Bygg.

VD:n Pether Fredholm var väldigt tydlig i mycket, framförallt på den punkten som gäller det industriella byggandet och att kommunerna måste vara öppnare och flexiblare för att kunna möjliggöra koncept, men att det säkert är så att Boverket kunde ställa hårdare krav, åtminstone på energieffektiviteten. Byggkostnaderna går att sänka, men det är inte givet att det är byggbranschens motiv. Det är inte kostnaden som jagas primärt utan det är det höga priset. Man vill verka på de marknader där man får bäst betalt och det är inte säkert att det är byggkostnaden som skapar priset, utan oftast är det marknadsvärdet. Därför menar Pether att man ska ta byggkostnadens utveckling jämfört med KPI med en skopa salt.

Blandade typer och flexibel bostadsmarknad

Det behövs olika typer av lägenheter och överallt är man överens om att små och enkla lägenheter behövs, men det är inte det enda. Det behövs lägenheter att växa i och det behövs en rörlighet som skapar möjligheter för den bostadskarriär som kulminerar i en ägd villa och som kanske slutar i en bostadsrätt, eller en hyresbostad där man kan tillbringa de bekväma åren som äldre och kanske sluta sin tid med möjlighet till det stöd och den hjälp som behövs. Det är olyckligt med höga flyttskatter, särskilt i Älmhult, där värdet på en villa ligger på nivåer som jag är van vid från Västkusten, en bit över två miljoner.

Detta är ingen svag bostadsmarknad. Den har en potential som fler byggföretag och fastighetsägare än det kommunägda borde se.

Ola Johansson

Centerpartiet

Under tiden jag var i Växjö nåddes jag av rapporter om Moderaternas besked i bostadsfrågan. Intressant att ledande personer i Skatteutskottet och Finansministern går ut i bostadspolitiken, men utan något egentligt nytt att komma med. Allt det och lite till kan ni läsa om här på bloggen, i mina tidningsartiklar och på Newsmill.

 

 

 



I Boverksstaden på turné

Bostadsturnén är igång på allvar och efter mjukstarten i Västsverige blev det vackra Blekinge, Ronneby och Karlskrona.

Med utsikt över Långasjö skulle tre
50 kvm stora semesterstugor ligga

På Tore och Ulla Hellbergs fastighet i Backaryd, en ort som man kommer till efter att ha passerat Stockholm, vill paret bygga tre semesterstugor invid Långasjön. Området kring sjön ingår i ett LIS-område som Ronneby kommun föreslagit men ännu inte antagit. Naturskönt invid Ullas barndomshem med vacker 1800-tals snickarglädje på mangårdsbyggnaden, ändå är det sällan man ser någon gå här. Det är värnandet av allmänhetens tillgång till stränderna som är Länsstyrelsens motiv till att fortsatt neka paret att få bygga mer än den ena stugan som ligger utanför 100-metersgränsen. När länsstyrelsens tjänsteman var på plats för inspektion vid Långasjön ville ”hen” inte ens gå ur bilen berättar Rolf för mig, Centerpartisterna, Knut Svensson och Jan Olofsson, Leif Johansson, Ronny Henriksson och journalisten med fotograf från BLT.

Strandskyddsdispenser för landsbygdsutveckling

Myndigheterna måste inse att företagandet på landsbygden inte enbart består av jord- och skogsbruk. Attraktionskraft och tillväxt förutsätter en kombination, där turism och upplevelser kan locka människor att starta företag, anställa och skapa efterfrågan på service året om.

Nu har Lena Ek och Stefan Attefall tagit ett gemensamt initiativ att se över vad som gör att intentionerna med den nya lagen, att göra det enklare att få dispens inte fungerar i praktiken.

Grundprincipen menar jag borde vara att det är tillåtet att bygga strandnära, såvida inte särskilda skäl föreligger, allmänhetens tillträde, skydd av biotoper, eller ett redan högt exploateringstryck.

Till Karlskrona kom jag efter en god lunch med sällskapet på krogen Viktoria i Backaryd, där det hör och häpna erbjuds maltwhiskyprovning till en målgrupp som sträcker sig över hela sydöstra Götaland. Duktig krögare  från Hillerstorp, den där Peter Gustavsson.

Till Karlskrona

Karlskrona är litet på kartan men har hela 65 000 invånare. Efter en presentation av det allmännyttiga Karlskronahem med 4000 bostäder och ansvaret de har efter att ha ”fått husen av kommunen – dess invånare” Med det menar Per Myrbäck, VD (med förflutet i många branscher, bl.a. LRF) att det är ett ansvar att hållbart förvalta gåvan och göra den tillgänglig åt dem som en gång givits Karlskronahem.

Kooperativ hyresrätt i praktiken

Vedebylund 1:1 – ett seniorboende som upplåts som kooperativ hyresrätt i ett 7-våningshus innehåller 28 lägenheter och en gemensamhetslokal, kommer att kosta 1400 kr/m2, vilket är en låg kostnad. 15 000 Kronor/m2, anses vara en billig byggkostnad. Skälet till det är att byggföretagen i Karlskrona verkar lokalt och har lärt sig hålla kostnaderna nere. Här finns inte jättarna och det gäller även det närliggande Växjö som också prisas för låga byggkostnader. Till Växjö kommer jag redan den 11 mars.

För de som står längst från bostadsmarknaden erbjuder man 3 månaders kontrakt med hyresgästen direkt, inte med socialtjänsten, för då tar man inte ansvaret som hyresgäst för att betala hyra och sköta sig. Det kan vara tufft med korta kontrakt, men det är bättre än inget alls.

Varför tillgänglighet endast för bilar?

Detaljplaner får inte vara så detaljerade att de hindrar koncepthus. Tillgänglighetskraven är inte sådana att de fördyrar speciellt mycket, däremot är en för hög parkeringsnorm ett problem. Är det viktigare med tillgänglighet för bilar än för människor, kan man fråga sig.
Under kvällen träffades sju intresserade för bostadsdiskussion på Studieförbundet Vuxenskolan under rubriken SV Arena.

Var ska vi göra av 40-talisterna?

Byggemenskap i Seniorhusföreningen, eller vart ska vi göra av 40-talisterna? Fredrik von Platen företräder en så kallad bygg-gemenskap. Han var för några år sedan generaldirektör (eller motsvarande) för Boverket och har en massa erfarenhet som han frispråkigt delar med sig till mig och min följeslagare Lars Karlsson. Tillsammans med föreningskamraten Else-marie Furevall var de dagen innan i Mönsterås hos Roland Åkesson, C och talade inför 65 personer om sin förening, som går ut på att förse medlemmarna med nya och ändamålsenliga bostäder för personer som uppnått pensionsåldern. Hela 200 medlemmar deltar sedan 2004 i verksamheten som innehåller både arbetsmöten, studiecirklar, kultur och nöjen. Några medlemmar har valt att stiga av därför att de känner att de med ålderns rätt inte vill planera för nästa boende, andra har redan fått bostäder i de redan färdigställda bostadsrättsföreningarna.

Om man vet vad man vill ha så kan man pressa storföretagen, som annars gör vad de kan för att lura bostadsrättsföreningarna. Det är en av erfarenheterna de fått efter att ha jobbat med Växthuset, som är namnet på de bostadsrättsföreningar som bildats som en avknoppning från bygg-gemenskapen. Detta är första gången jag stöter på en sådan, men säkert inte den enda. Mig veterligen finns det ingenstans någon förening som denna med uppgift att åstadkomma seniorbostäder.

"om kostnadsutvecklingen i bilindustrin varit
samma som i byggindustrin, skulle en ny Volvo
idag kostat 800 000 kronor"

Hjälpmedelsinstitutet startade projektet ”Bo bra på äldre da´r”. Projektet är avslutat, men arkitekt-tävlingen som ledde till Vedebylund – huset i Karlskrona som ägs av Karlskronabostäder, men blockförhyrs av ett kooperativ är resultatet av en tävling som utlystes för att entreprenörer och arkitekter skulle samverka för bra bostäder åt äldre.

Trist bemötande hos Boverket

Som avslutning uppvaktades Boverkets nuvarande Generaldirektör Janna Valic, av mig, Carlos Andersson från passivhuscentrum i Alingsås och kommunalrådet Karolina Skog, Mp i Malmö. Mötet skulle handla om Nära-nollenergihus och byggkrav, mot bakgrund av Boverkets byggregler. Nu inleddes det med att jag kritiserades av direktören för att jag klagat på Boverket och kallar dem slappa och otidsenliga i ett pressmeddelande som citerats i branschtidningar. Kritiken mot myndigheten tycker jag att jag det finns fog för, så det rör mig inte. Samtalet med Janna och senare hennes kollegor var bra, men det är tydligt att erfarenheten hos Boverkets experter inte vill se samhälls- och miljönyttan med hållbart bostadsbyggande, på samma sätt som vi. Politiskt måste vi med gemensamma krafter se till så Byggkravutredningens förslag om en stopplag mot kommunala särkrav inte genomförs, samt verka för en skärpning av Boverkets byggregler vad avser tillförd energi i byggnader.

Boverket menar att det här med passivhus är något nytt som vi inte har kunnat utvärdera ännu. Ändå skriver Fredrik von Platen om behovet av att utveckla passivhus redan i skriften ”skärpning på gång i byggsektorn”från 2009. Denne frispråkige senior bör jag fortsätta ha god kontakt med och kanske bjuda till Kungsbacka.

Ola Johansson

Centerpartiet

Bostadsturne i Södra Bohuslän, tre goda exempel

Fredag den 22 februari, kallt, klart och tidigt. I alla fall för mig som spenderat veckan förkyld i Stockholm. Passade på att boka in två GR-kommuner på min turné. Kungälv och Stenungsund präglas båda av en hög inflyttning till många attraktiva boendemiljöer, framförallt kustnära, men också inom bekvämt tågpendlingsavstånd till Göteborg.

Första anhalten blev Ytterby utanför Kungälv, på vägen mot Marstrand. Där ligger järnvägsstationen eftersom Kungälvsborna på den tiden tyckte att järnvägen drog synden till staden, därför borde den förläggas i Ytterby. Detta enligt samhällbyggnadsberedningens ordförande den jordnära och praktiske Ove Wictorsson, C. Ove har koll på läget och såg till att jag i Ytterby fick träffa de två jättarna NCC och SKANSKA och bevittna skillnader och likheter i två näraliggande projekt med hyresrätter.

Extremt tajta processer med hos NCC

NCC väljer att arbeta med strikta produktkoncept och extremt tajta processer. P3.03 heter byggnadstypen i Ytterby och den första som byggdes finns i Vallda, Kungsbacka. Avvikelserna från byggnadsspecifikationen inskränker sig till någon färgsättning efter önskemål från kommunerna. Enda undantaget finns just i Vallda där Kungsbackas bygglovshandläggare krävde ytterligare förändringar för att inte föreslå nämnden avslag. Den sortens godtycklig tillämpning av detaljplaner gör att byggföretag med färdiga bostadsprodukter väljer bort vissa kommuner. Den som får betala för det är de som lämnas utan bostäder och de som betalar merkostnaderna för särkrav av den typen.

Energikrav, menar jag, är något annat. Där tycks alla vara överens om att det är de låga ambitionsnivåerna i Boverkets byggregler som borde skärpas, så kommuner med ett ambitiöst ledarskap och en plan för hållbarhet kan ägna sin kraft åt annat än att styra valet av bostadsprodukter. Om detta ska jag tala med Boverkets GD, Janna Valic som jag uppvaktar på onsdag med Carlos Andersson från Passivhuscentrum i Alingsås och kommunalrådet Karolina Ström, Mp, Malmö nere i Karlskrona. Om kommuner med de högsta ambitionerna på tillgänglighet och liten mängd tillförd energi kan enas om standards kommer byggföretagen att ta fram produkter.

På granntomten står 28 av SKANSKA:s hyresrätter klara åt Kungälvsbostäders hyresgäster att flytta in. Även de bygger industriellt men med en annan teknik och inte samma strikta disciplin på arbetsplatsen. Mängden fimpar på marken avslöjar sådant.

Att rökning inte är tillåtet på NCC:s byggarbetsplats kan ju bero på att cellplast (frigolit) är den huvudsakliga beståndsdelen i grund och väggar. Dessa lyfts enkelt på plats, därefter fylls formarna med platsgjuten betong berättar arbetsledaren Emelie.


Arbetsledaren på bygget Emelie i mitten. Den stora mängden frigolit förvånar. Väggarna gjuts inuti skalet av cellplast.

SKANSKA får sina bostäder levererade som byggsatser, med färdigkaklade badrum, väggar, installationer, väggelement inklusive fönster, etc. Olika metoder med en sak gemensamt. De är exempel på en utveckling i byggbranschen som kommer att göra byggandet med effektivt, men som också ställer nya krav på kommunernas sätt att skriva detaljplaner med utrymme för koncept och för bygglovshandläggare att sätta egna ambitioner åt sidan och lita på den sökande.

Det tredje exemplet såg jag i grannkommunen Stenungsund, där en lokal byggare, Adesso bygg, gör exakt samma sak som NCC men i det lilla lokala formatet. Byggkostnaden för dessa välutrustade trähus i vacker miljö är bara 14000 kr/kvm och hyrorna blir därefter, överkomliga. De prefabricerade elementen byggs i Ödsmål och ännu så länge monteras de bara i samma kommun, Stenungsund. Lokalkännedom, förtroende och kvalitetstänk gör att bostadsrätterna går åt utan marknadsföring och till skillnad mot jättarna väntar inte ägaren Roger Andersen med att bygga tills de är sålda.

Slutligen stort tack till Ove Victorsson och Arne Ohlsson, C, i Kungälv respektive Stenungsund, Henrik Levin, Henrik Haglund och Mirsad Radoncic på Kungälvs kommun som gav ovärderlig kunskap om nya och gamla PBL, samt konkreta tips på vad som kan bli bättre. Dag Röine, platschef på SKANSKA, Henrik Lindblad, NCC och Lennart Kristiansson, C, ordförande i Kungälvsbostäder.

Ola Johansson
Centerpartiet

Bort med byggbromsen i Ulricehamn och Bollebygd

Bostadsturnen drar vidare över landet och i fredags besöktes Bollebygd, nära Kungsbacka och därefter Ulricehamn. Två kommuner i Västsverige med olika storlek, men med delvis liknande förutsättningar. Båda är attraktiva att bo i men beroende av närliggande kommuner för arbetsmarknaden.

Byggkostnaderna och osäkerheten gör att efterfrågan inte möts av ett tillräckligt byggande, det är ett mönster som tycks gälla i hela landet. Finansieringsfrågan och bankernas inställning borde vara enklare att åtgärda, än att ta bort det bolånetak som hindrar många, framförallt barnfamiljer att bygga sig ett hus. Det är bankernas lånevillkor som står i vägen även för planer på flerfamiljshus i tillväxtområden. Än värre är det såklart för den som vill bygga ett hyreshus utanför dessa.

Konkurrensen och effektiviteten kan förstås bli bättre och kostnaderna att bygga kan minska, men det är byggkraven och detaljstyrningen från kommuner i utformningen av planer som driver upp kostnader menar många. Hållbarhet måste få lov att kosta, eftersom det ger lägre kostnader i förlängningen och är vårt enda alternativ. Det är en av de insikter som affärsbankerna borde ha, men det är den som vill bygga som ska skrapa ihop det kapital som behövs för att våga sätta spaden i jorden.

tre kloka gubbar i Ulricehamn: Torbjörn Isaksson, Voten,
Sigvard Ståhl, Hökerums bygg och Rolf  Granlund, STUBO

Gäller det privatpersoner så är ett bosparande som är skattesubventionerat en väg, en annan är att låna först och amortera sen. Det är genom hyresintäkter som kapitalet för nyinvesteringar och renoveringar skapas och i längden är det ohållbart när regleringen av hyresnivåer hindrar tillkomsten av nya hyresrätter. Ägarlägenheter, kooperativ hyresrätt är nya upplåtelseformer som inte har fått något genomslag och några menar att vi har de upplåtelseformer vi behöver och att det gäller att få dessa att samverka. Det säger Sigvard Ståhl, VD för Hökerum bygg, ett företag som bland annat vågat satsa på bostadsrätter i Länsmansgården i Göteborg. Ett typiskt utanförskapsområden på Hisingen.

Krångel som fördyrar byggande lyfts av de flesta fram som ett hinder. Det mesta krånglet genereras dock av långa och många överklagandeprocesser, somliga i rent okynne, bara för att hindra och fördröja ett angeläget byggande av bostäder, gruppbostäder, förskolor, etc. Vem ska få lov att överklaga, ska det kosta något och hur många instanser tillåts man att överklaga till? Det är sådant som vi politiker måste ta ställning till för att byggbromsen som ligger an och hindrar rörligheten på bostadsmarknaden ska sätta byggandet i rullning.

På debattforumet Newsmill skriver jag om några förslag som behövs i bostadsministern Stefan Attefalls snickarbälte.

För mycket fokus i den politiska debatten hamnar på vilken upplåtelseform det gäller. Alla bostäder som byggs är välkomna och varje flytt från ett boende till ett annat som passar det liv du vill leva hjälper någon annan som väntar att finna en bostad.

Ola Johansson
Centerpartiet