Trästomme?? |
Europas grönaste stad
Den gamla rutnätsstaden har anor från 1600-talet, då var staden redan ett biskopssäte sedan 600 år. Hans Andrén, processledare för Växjö trästad beskriver utvecklingen från de gamla stavkyrkorna från medeltiden fram till den nya fotbollsarenan vid Värendsvallen med sin enorma limträbalkar och den produktutveckling som fortfarande sker. Det mest fantastiska av de praktiska exemplen är kanske det som sker inom sågverkindustrin med att förädla mer av det sågade virket för bärande konstruktioner. Minnena av stadsbränderna (exempelvis Kungsbackas 1846) lever och det finns fortfarande långlivade myter att övervinna. Modern trähusbyggnation har en kort historia. Det tilläts först i början av 90-talet att åter uppföra hus med mer än två våningar med bärande delar och stommar i trä. Idag är det fullt möjligt med sådana byggnader och önskvärt att bygga hus som det som syns på bild på en trästomme.Apropå spännande teknik så berättade Hans att vår ende Svenske astronaut, Christer Fugelsangs rymdpromenaddräkt som består av 19 olika skikt hindrar -200 graders kyla att tränga igenom med hjälp av fiber från skogen.
Skakande lite forskning om boendet
Det forskas mycket om väggar, tak och konstruktioner, men väldigt lite om det
de omsluter - människorna. Hur vill de som bor använda sina bostäder och
hur kopplar vi det med människors livsstilar. Det finns ingen säker siffra på
hur många bostäder som befolkas av enpersonershushåll. Det kan vara så många
som 45 % och det är för flera av dem en nulägesbild som snabbt kan förändras. Hur
skapar vi bostäder som är överkomliga för den som har en (låg?) inkomst och hur
gör vi när behovet av yta ökar, för att man får någon att dela kostnaden med,
eller från tid till annan skall bo med sina barn. Det finns ett behov att tänka
nytt, tänka smått och tänka stort. Samtidigt som vi behöver nya typer av
bostäder, måste vi se till att det överhuvudtaget byggs och att det byggs för
att möta behovet vi ser idag.
Skakande kort byggtid
Många argument finns för träbyggnation. Det är en växande råvara som skapar
livskraftigt företagande i hela landet. Det är helt klimatneutralt under in
livscykel. Det främjar energieffektivisering. Det är lika kostnadseffektivt som
andra byggmaterial. Framförallt går det väldigt snabbt att bygga och om man gör
rätt så håller man den förhatliga fukten borta från bygget. Ännu snabbare hade
det gått om byggfacken tillåtit skiftarbete nattetid. Nu hade det varit bättre
om den industriellt producerande delen av byggindustrin tecknat avtal med
industrifacken, avslutar Hans Andrén och får medhåll av Jan Pyrell, vice
ordförande (C) i det allmännyttiga Växjöhem.
”Älmhult är vårt hem och vårt hjärta”
Orden är officiell IKEA retorik och ett klargörande och långsiktigt besked
om var koncernen hör hemma med sina investeringar i utveckling och ledningsfunktioner.
Den stora arbetsgivaren för över 4000 personer står för huvudparten av den inpendling
som sker från närliggande kommuner från Lund och Malmö i söder och Växjö i norr.
Av de närmare 3000 som pendlar in är det mellan 500-1000 som kan tänka sig att
bosätta sig permanent i Älmhult och även om det är en stor rörlighet så betyder
det att det borde finnas uthyrningsbara lägenheter att bygga för vem som helst
av de stora byggföretagen. IKEA är bekymrade över att det inte byggs tillräckligt
med bostäder. De liksom andra stora företag vill ha anställda som etablerar sig
bildar familj, rotar sig i närsamhället och bygger nätverk. Här har Älmhult
kommun och Kommunrådet Elizabeth Peltola (c) en utmaning tillsammans med
bostadsbolaget ÄBO (Älmhultsbostäder), vars VD Tore Vestergård jag träffade
tillsammans med styrelseledamoten Peter Niklasson (c) i rummet ”Böcklingen”
i Älmhults kommunhus (det före detta rökrummet i anslutning till fiket). Gudmund
Volbrcht från IKEA var ganska tydlig med vad han hoppades på och det stora
problemet tycks vara att det är få av de stora aktörerna i byggbranschen som
ser möjligheterna med att bygga hyresrätter i Älmhult, trots de goda och
varaktiga förutsättningarna. IKEA brukar stå för stabilitet och trygghet. Det
tänkte jag på när jag fick höra att de öppnat varuhus i Belfast för
många år sedan, att det är när tryggheten återvänder som det långsiktiga
tänkandet slår rot och man börjar tänka på bostad, hem och möbler.
Kombohuset klarar inte bilen, inte biffen, men bostaden
Nu klarar nog ÄBO detta i samarbete med byggföretaget JSB – John Svensson
Byggnadsfirma AB som skapat konceptet ”Trygga boendet” och har vunnit SABO – de
allmännyttiga bostadsföretagens tävling och levererar sina ”Kombohus”
på avrop till de av SABO:s medlemmar som kan presentera en antagen plan, äger
mark och kan tänka sig att investera i flerfamiljshus i två, tre eller fyra
våningar. Kostnaden är mellan 12.000 – 12.618 tkr per kvm/BOA, vilket är mycket
lågt, med tanke på kvalitén för mellan 8-16 lägenheter i varje huskropp. Här är
det betong som gäller och självklart är det så att den kommun och det bostadsbolag
som vill bygga i annat material, eller har en detaljplan som inte tillåter
Kombohuset måste gå ut på en egen offentlig upphandling, eller välja ett av de
båda andra alternativen från Skanska – Bo Klok, eller Lindbäcks Bygg.
Blandade typer och flexibel bostadsmarknad
Det behövs olika typer av lägenheter och överallt är man överens om att små
och enkla lägenheter behövs, men det är inte det enda. Det behövs lägenheter att
växa i och det behövs en rörlighet som skapar möjligheter för den
bostadskarriär som kulminerar i en ägd villa och som kanske slutar i en
bostadsrätt, eller en hyresbostad där man kan tillbringa de bekväma åren som
äldre och kanske sluta sin tid med möjlighet till det stöd och den hjälp som behövs.
Det är olyckligt med höga flyttskatter, särskilt i Älmhult, där värdet på en
villa ligger på nivåer som jag är van vid från Västkusten, en bit över två
miljoner.
Ola Johansson
Centerpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar