Därför gick jag ner till stan och köpte älgar!

Slut på alla långa trista och detaljerade redogörelser från olika kommunbesök på min långa bostadsturné. Visst, visst, värdefullt veta Vännäs viktigheter, men nu pausar jag den bagen ett tag för att berätta följande.

På söndag eftermiddag leder jag en mindre grupp Riksdagsledamöter från Alliansens fyra partier på en studieresa till staden Freiburg i södra Tyskland. Där ska vi under sakkunnig guidning få lära oss vad det är som gjort staden så framstående inom alternativ energi och passivhus. Den som ska få älgarna är Borgmästaren som vi har äran att inbjudas på middag till på måndagskvällen.

Det blev ett förkläde av hög kvalité, inköpt på Kungsbackas Turistbyrå med älgar tryckta på tyget. Hoppas den kommer att passa hen. Sakkunnig guidning får vi av Sveriges kanske främsta arkitekter inom passivhusteknik, Hans Eek från Passivhuscentrum i Alingsås. Det är dom som hjälpt till med programet åt de sex resenärerna som är, Lars Tysklind, Folkpartiet, Anders Åkesson, Centerpartiet, Bino Drummond, Moderaterna, Göran Lindell, Centerpartiet, Roland Utbult, Kristdemokraterna och så jag.

Förutom att lära oss om solenergi, transporter och passivhus hoppas jag få veta hur det kommer sig att tyskarna är så duktiga på korta planprocesser och utöver det öka sammanhållningen bland oss Riksdagsledamöter med ett särskilt miljöintresse. Den ska i sin tur leda till en samsyn om värdet av att ställa krav på energieffektivt byggande och klimatsmarta renoveringar av bostäder. Häpp! Där fick vi med det också.

Återkommer med ännu en lång redogörelse, kanske på tisdag kväll när jag räknar med att komma hem igen.

Ola Johansson
Centerpartiet

I Boverksstaden på turné

Bostadsturnén är igång på allvar och efter mjukstarten i Västsverige blev det vackra Blekinge, Ronneby och Karlskrona.

Med utsikt över Långasjö skulle tre
50 kvm stora semesterstugor ligga

På Tore och Ulla Hellbergs fastighet i Backaryd, en ort som man kommer till efter att ha passerat Stockholm, vill paret bygga tre semesterstugor invid Långasjön. Området kring sjön ingår i ett LIS-område som Ronneby kommun föreslagit men ännu inte antagit. Naturskönt invid Ullas barndomshem med vacker 1800-tals snickarglädje på mangårdsbyggnaden, ändå är det sällan man ser någon gå här. Det är värnandet av allmänhetens tillgång till stränderna som är Länsstyrelsens motiv till att fortsatt neka paret att få bygga mer än den ena stugan som ligger utanför 100-metersgränsen. När länsstyrelsens tjänsteman var på plats för inspektion vid Långasjön ville ”hen” inte ens gå ur bilen berättar Rolf för mig, Centerpartisterna, Knut Svensson och Jan Olofsson, Leif Johansson, Ronny Henriksson och journalisten med fotograf från BLT.

Strandskyddsdispenser för landsbygdsutveckling

Myndigheterna måste inse att företagandet på landsbygden inte enbart består av jord- och skogsbruk. Attraktionskraft och tillväxt förutsätter en kombination, där turism och upplevelser kan locka människor att starta företag, anställa och skapa efterfrågan på service året om.

Nu har Lena Ek och Stefan Attefall tagit ett gemensamt initiativ att se över vad som gör att intentionerna med den nya lagen, att göra det enklare att få dispens inte fungerar i praktiken.

Grundprincipen menar jag borde vara att det är tillåtet att bygga strandnära, såvida inte särskilda skäl föreligger, allmänhetens tillträde, skydd av biotoper, eller ett redan högt exploateringstryck.

Till Karlskrona kom jag efter en god lunch med sällskapet på krogen Viktoria i Backaryd, där det hör och häpna erbjuds maltwhiskyprovning till en målgrupp som sträcker sig över hela sydöstra Götaland. Duktig krögare  från Hillerstorp, den där Peter Gustavsson.

Till Karlskrona

Karlskrona är litet på kartan men har hela 65 000 invånare. Efter en presentation av det allmännyttiga Karlskronahem med 4000 bostäder och ansvaret de har efter att ha ”fått husen av kommunen – dess invånare” Med det menar Per Myrbäck, VD (med förflutet i många branscher, bl.a. LRF) att det är ett ansvar att hållbart förvalta gåvan och göra den tillgänglig åt dem som en gång givits Karlskronahem.

Kooperativ hyresrätt i praktiken

Vedebylund 1:1 – ett seniorboende som upplåts som kooperativ hyresrätt i ett 7-våningshus innehåller 28 lägenheter och en gemensamhetslokal, kommer att kosta 1400 kr/m2, vilket är en låg kostnad. 15 000 Kronor/m2, anses vara en billig byggkostnad. Skälet till det är att byggföretagen i Karlskrona verkar lokalt och har lärt sig hålla kostnaderna nere. Här finns inte jättarna och det gäller även det närliggande Växjö som också prisas för låga byggkostnader. Till Växjö kommer jag redan den 11 mars.

För de som står längst från bostadsmarknaden erbjuder man 3 månaders kontrakt med hyresgästen direkt, inte med socialtjänsten, för då tar man inte ansvaret som hyresgäst för att betala hyra och sköta sig. Det kan vara tufft med korta kontrakt, men det är bättre än inget alls.

Varför tillgänglighet endast för bilar?

Detaljplaner får inte vara så detaljerade att de hindrar koncepthus. Tillgänglighetskraven är inte sådana att de fördyrar speciellt mycket, däremot är en för hög parkeringsnorm ett problem. Är det viktigare med tillgänglighet för bilar än för människor, kan man fråga sig.
Under kvällen träffades sju intresserade för bostadsdiskussion på Studieförbundet Vuxenskolan under rubriken SV Arena.

Var ska vi göra av 40-talisterna?

Byggemenskap i Seniorhusföreningen, eller vart ska vi göra av 40-talisterna? Fredrik von Platen företräder en så kallad bygg-gemenskap. Han var för några år sedan generaldirektör (eller motsvarande) för Boverket och har en massa erfarenhet som han frispråkigt delar med sig till mig och min följeslagare Lars Karlsson. Tillsammans med föreningskamraten Else-marie Furevall var de dagen innan i Mönsterås hos Roland Åkesson, C och talade inför 65 personer om sin förening, som går ut på att förse medlemmarna med nya och ändamålsenliga bostäder för personer som uppnått pensionsåldern. Hela 200 medlemmar deltar sedan 2004 i verksamheten som innehåller både arbetsmöten, studiecirklar, kultur och nöjen. Några medlemmar har valt att stiga av därför att de känner att de med ålderns rätt inte vill planera för nästa boende, andra har redan fått bostäder i de redan färdigställda bostadsrättsföreningarna.

Om man vet vad man vill ha så kan man pressa storföretagen, som annars gör vad de kan för att lura bostadsrättsföreningarna. Det är en av erfarenheterna de fått efter att ha jobbat med Växthuset, som är namnet på de bostadsrättsföreningar som bildats som en avknoppning från bygg-gemenskapen. Detta är första gången jag stöter på en sådan, men säkert inte den enda. Mig veterligen finns det ingenstans någon förening som denna med uppgift att åstadkomma seniorbostäder.

"om kostnadsutvecklingen i bilindustrin varit
samma som i byggindustrin, skulle en ny Volvo
idag kostat 800 000 kronor"

Hjälpmedelsinstitutet startade projektet ”Bo bra på äldre da´r”. Projektet är avslutat, men arkitekt-tävlingen som ledde till Vedebylund – huset i Karlskrona som ägs av Karlskronabostäder, men blockförhyrs av ett kooperativ är resultatet av en tävling som utlystes för att entreprenörer och arkitekter skulle samverka för bra bostäder åt äldre.

Trist bemötande hos Boverket

Som avslutning uppvaktades Boverkets nuvarande Generaldirektör Janna Valic, av mig, Carlos Andersson från passivhuscentrum i Alingsås och kommunalrådet Karolina Skog, Mp i Malmö. Mötet skulle handla om Nära-nollenergihus och byggkrav, mot bakgrund av Boverkets byggregler. Nu inleddes det med att jag kritiserades av direktören för att jag klagat på Boverket och kallar dem slappa och otidsenliga i ett pressmeddelande som citerats i branschtidningar. Kritiken mot myndigheten tycker jag att jag det finns fog för, så det rör mig inte. Samtalet med Janna och senare hennes kollegor var bra, men det är tydligt att erfarenheten hos Boverkets experter inte vill se samhälls- och miljönyttan med hållbart bostadsbyggande, på samma sätt som vi. Politiskt måste vi med gemensamma krafter se till så Byggkravutredningens förslag om en stopplag mot kommunala särkrav inte genomförs, samt verka för en skärpning av Boverkets byggregler vad avser tillförd energi i byggnader.

Boverket menar att det här med passivhus är något nytt som vi inte har kunnat utvärdera ännu. Ändå skriver Fredrik von Platen om behovet av att utveckla passivhus redan i skriften ”skärpning på gång i byggsektorn”från 2009. Denne frispråkige senior bör jag fortsätta ha god kontakt med och kanske bjuda till Kungsbacka.

Ola Johansson

Centerpartiet

Ekot och facktidningar om byggkrav

Jag känner mig nödsakad att i denna blogg knyta samman en del som sagts och skrivits om den pågående byggkravsutredningen idag och den senaste veckan. Det finns farhågor om att den skall ta bort kommuners möjligheter att själva, tillsammans med byggföretag gå i bräschen för energieffektivisering. Om detta har jag skrivit i tidningen Byggindustrin i fredags och faktiskt lyckats få med en karikatyrteckning som illustrerar Statssekreterare Ulf Perbos inställning (passivare än de hus vi pläderar för) till klimatfrågor, se nedan.

http://www.byggindustrin.com/staten-ska-inte-stoppa-miljoambitioner__9924

I dagens DN-debatt skriver några kommunpolitiker,varav två från C tillsammans med Naturskyddsföreningen om samma sak.

http://www.dn.se/debatt/lat-ambitiosa-kommuner-krava-energisnalare-hus

Och som av en händelse sändes idag, vid flera tillfällen, en intervju som gjordes med mig för Ekot för en knapp vecka sedan. Om det är så att Boverket är de som ska sätta kraven för hur energieffektivt man får lov att bygga i kommunerna så är det väl som att låta räven vakta hönsen ungefär. Deras inställning till passivhus är väl känd. Passiva är väl fel ord. Möjligen avvaktande eller snarare skeptiska. Om detta arrangerade jag ett frukostmöte i onsdags, där Byggmaterialindustrierna och Energimyndigheten medverkade på ett förtjänstfullt sätt. För att vara en riksdagsfrukost var den välbesökt. 15 Personer kom dit och lyssnade.

Här är länken till Ekot (inslaget kommer mot slutet 17 minuter in i sändning)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/110233?programid=83&t=1210

Under alla förhållanden så råder det olika uppfattningar mellan partierna i den här frågan och det skall bli intressant att följa den debatten framöver. För DN:s räkning hade vi förberett en längre artikel som jag klipper in här.

Idag tisdagen den 30 oktober har ledaren också tagit upp denna tråd:
http://www.nsk.se/article/20121029/OPINION/710299871/-/attefall-8211-lyssna-pa-c

Orimligt om staten lägger krokben för kommuners miljöarbete

Bild som publicerades i tidningen Byggindustrin

"Sverige har målet att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning. Samtidigt måste vi bygga allt mer för en växande befolkning där bostäder och service i dag står för omkring 40 % av energianvändningen. Många av de hus och byggnader som uppförs i dag kommer att lämna miljö- och klimatavtryck långt efter vår livstid.

Denna långsiktighet tas fasta på i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Från 2020 ska samtliga nya byggnader i EU vara nära-nollenergibyggnader. All svensk lagstiftning behöver därför mätas mot detta mål. Därutöver gäller som en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Just därför är den pågående Byggkravsutredningen så viktig. Syftet med den är att föreslå nya kommunala krav på tekniska egenskaper i byggandet, t ex rörande kommuners möjlighet att ställa krav som går utöver än vad som gäller i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler när det gäller vilka energikrav som ska gälla när kommunen upplåter sin mark för bostadsbyggande. Utredningen ska lämnas till bostadsminister Attefall senast 31 december. Inom utredningen diskuteras att förbjuda kommuner som vill minska energiförbrukningen utöver Boverkets byggregler. Det finns en risk att utredningen lägger krokben för kommuner som vill gå vidare i miljöarbetet.

Dagens energikrav i Boverkets byggregler för nya byggnader uppfattas av många inte vara tillräckligt skarpa. Även många i byggbranschen intygar att kraven är alldeles för lågt satta i relation till det man sedan länge åstadkommit med god lönsamhet. En majoritet av remissinstanserna, inklusive tunga byggbolag, invände mot Socialdepartementets bedömning tidigare i år att dagens byggregler motsvarar EU-direktivets nära-noll byggnader. Ytterligare ett problem med dagens svenska byggregler är att de i för låg grad värderar skillnaden mellan olika energislag. Därtill ger staten dubbla signaler genom att Boverket och Energimyndigheten ställer olika krav på energieffektivisering i byggsektorn.

Kommunerna har en självklar roll att leda och driva på det lokala arbetet för klimat och hållbar utveckling. Beställare och kommuner som ställer krav är viktiga aktörer för att driva på omvandling och effektivisering av en bransch som kan bidra mera till hållbar omställning. Istället för att peka finger åt kommuner som höjer ribban, borde staten ta fram byggregler som på ett trovärdigt sätt visar vägen mot energi- och klimatmål till 2020 och 2050. Det är mer ekonomiskt ansvarsfullt att genomgöra klimatförbättrande och energibesparande insatser nu, i samband med nyproduktion, än att i efterhand behöva bygga om.

En bärande politisk princip för Centerpartiet är att beslut bör fattas så nära den enskilde som möjligt. Vi slår vakt om det kommunala självstyret. Lösningar som bygger på lokalt fattade och förankrade beslut är också mer hållbara än påtvingade ovanifrånlösningar. En ordning där kommuner skulle förlora möjligheten att ställa krav på vad som uppförs på egen mark kan därför av oss inte beskrivas som något annat än ett demokratiskt bakslag och ett grundskott mot klimatarbetet i kommunerna.

Enligt dansk modell skulle staten istället redan nu, eller vid den utvärdering som ska göras 2015 av EU:s nära-noll-regler, kunna publicera vilka skärpningar av energieffektiviseringskraven som kan ske stegvis till och med 2020, och som med rimliga antaganden om ökande energipriser och teknisk utveckling sannolikt kommer att innebära mycket låg energianvändning.

De nivåer på ökande byggkostnader för höjda energikrav om 10-15% som utredningen angivit, kan inte heller tas som sanning. Det är väldig osäkert om kostnadsökningarna verkligen ligger på den nivån. De undersökningar som gjorts är knapphändiga. Beroende på om man endast räknar byggkostnader eller om man också räknar in driftskostnader, och på vilken sikt man räknar hem investeringen kommer man till olika resultat. Detta gäller t.ex. passiv- och lågenergibyggande som ger bra resultat på längre sikt och om man beaktar livscykelperspektivet och de sänkta energikostnader som krav på lägre energiförbrukning medför. Det saknas helt enkelt underlag i utredningen att uttala sig om vad krav på minskat energislöseri kan leda till ur ett ekonomiskt perspektiv. Vilka effekter ett ökat kravställande, eller för den delen förbud mot kommunala krav, har ur samhällsekonomiskt perspektiv med beaktande av miljö- och energieffekter har inte alls analyserats.

Det är också oklart vilka effekter ett förbud skulle få på bostadsbyggandet, vilket är utredningens främsta motiv till att toppstyra kommunala miljö- och energikrav. Ett rimligt antagande är att de kommuner som ställer krav har minst lika höga ambitioner som regeringen att åstadkomma bostadsbyggande. De kan sannolikt bättre bedöma hur den lokala marknaden ser ut och vilka möjligheter till kravställning som finns, utan att det hindrar bostadsbyggandet.

Centerpartiets analys är att detaljstyrning och förbud mot ambitiösa kommunala energikrav skulle kunna leda till minskat byggande. Detta eftersom många kommuner med egna klimatmål inte vill medverka till icke-miljöanpassat byggande eller kan se sig nödgade att tillgodose sina miljömål på andra sätt vilket skulle kunna försvåra byggande. Det skulle bromsa en pågående utveckling mot industriell produktion av energieffektiva hus.

Inriktningen i regeringens arbete med bostadspolitiken ska utgå från att energi- och miljökrav går hand i hand med målen om ökat byggande: De nationella kraven ska vara utformade för att driva på miljöutvecklingen inom byggsektorn och bidra till en konkurrenskraftig bransch som kan sälja svensk miljöexpertis och kunnande kring hållbart samhällsbyggande internationellt. Detta uppnås inte genom att staten kringskär marknaden för energieffektiva byggnader i Sverige.

Istället för att förbjuda ambitiösa kommuners arbete med sina energi- och byggplaner, måste staten hitta sätt att bejaka kommuner, fastighetsägare och byggföretag som vill gå före och samtidigt hitta sätt att göra detta som går ihop med enhetliga regler och förbättrad konkurrens. Det är inte en lätt utmaning – men att ställa ökat bostadsbyggande mot miljö gagnar ingetdera."

Ola Johansson
Centerpartiet

Passivhus, kärnkraft, vattenverksamhet och fisk - måndagens debattämnen

Nära-nollenergibyggnader och Insatser för vandrande fisk diskuterades i går, måndag i kammaren. Jag fick då tillfälle att lyfta fram Eksta Bostads AB och framförallt min föregångare som Riksdagsledamot för Centerpartiet från Kungsbacka, den energiske praktkern, Ivar Franzén, vars insatser för den förnybara energin och byggandet i Kungsbacka förtjänar att nämnas om och om igen. I replikskiftet som följde med Miljöpartiets Jan Lindholm talades det om hur den el som tillförs byggander är produceras, vad som är exergi, primärenergi och sekundärenergi. Mycket fysik och matematik som kanske inte riktigt hör hemma i en politisk debatt.

Min motdebattör har en poäng i det att det är viktigt att inte bara definiera mängden energi som tillförs en byggnad, utan att ta hänsyn till hur den uppkommit från början och sedan omvandlats, till exempelvis el.

Den första debatten handlade om "kärnkraftens subventioner" och utgick från regeringens skrivelse, där de slår fast att det inte finns något regelverk som ger kärnkraften en positiv särbehandling jämfört med övriga kraftslag. Däremot ville Mp och V, samt S i varierande grad hävda att de säkerheter som kärnkraftsföretagen skulle ställa upp borde vara större än de 11 miljarder, regeringen kommer att kräva, utöver den sakförsäkring på 15-20 miljarder kronor som behövs för att försäkra anläggningen. Skulle inte detta räcka så kommer utmätning att ske av kärnkraftsanläggningens ägare för att bekosta de skador som uppkommer vid en olycka med utsläpp.

Mot slutet av dagen så handlade det om insatser för vandrande fisk vattenkraft och övrig vattenverksamhet. Här var alla överens om att det behöver utredas vad man ska göra för att förmå vattenkraftsägare att se till så vandringsvägar säkerställs, samt om det finns tillräckligt skydd för nationalälvarna. Jag valde i mitt inlägg att tala om en annan vattenverksamhet som är mycket vanlig i vår del av landet, nämligen dikning och dränering. Sett ur ett historiskt perspektiv är sådan vattenverksamhet och även vattenkraften något som i hög grad bidragit till att skapa välstånd och komma bort från svält, genom uppbygganden av industri och nya åkerarealer och brukningsmetoder inom jordbruket.

Ola Johansson
Centerpartiet

Vandrande fisk och kärnkraft så in i Norden

Kommande vecka blir den sista Riksdagsveckan och avslutas redan på onsdag då den sista voteringen är klockan 16.00. Innan dess är det ett stort antal ärenden som skall debatteras och redan på måndagen kommer jag att vara aktiv i kammarens talarstol.

”Nära-nollenergibyggnader” och "Insatser för vandrande fisk” blir de stora diskussionsämnena där jag för Centerpartiets talan som ledamot i Civilutskottet. För några månader sedan diskuterades också Kärnkraftens subventioner i en av Civilutskottets debatter, men då som en fråga som handlade om preskriptionstid för personskador och sjukdomar orsakade av en kärnkraftsolycka och nivån på de ekonomiska säkerheter som ska ställas av kraftföretagen innan de tar en ny reaktor i drift, samt hur ansvaret skall kunna utkrävas om och när en olycka inträffar. Den här gången är det Näringsutskottets ledamöter som ska diskutera och eftersom jag ändå åker till huvudstaden så lovade jag att delta. Det finns ett intresse från framförallt Miljöpartiet att få det att framstå som vi i Centerpartiet har gett upp ambitionen att inte subventionera kärnraft, genom att inte föreslå ett i praktiken obegränsat skadeståndsansvar.

De vill göra en symbolfråga av någonting som det i praktiken är omöjligt att stifta lagar om och besluta, nämligen den gränslösa, oändliga och bottenlösa katastrofen, så som vi har upplevt den i Fukushima och Tjernobyl. Även om ingen vill att en kärnkraftsolycka ska ske här, så kan vi konstatera att det redan hänt och det flera gånger, - som vi känner till. Troligen vid ett flertal ytterligare tillfällen som vi aldrig har fått reda på. Vad händer? Hur omfattande blir skadorna omedelbart och på sikt? Vem ska ta ansvar och vem ska betala, för vad och på vilket sätt? Det är stora frågor. Det kommer att krävas god pedagogik för att förklara att det måste sättas gränser även för det som är gränslöst.

Lite senare på måndagen har Civilutskottet debatt om ”Insatser för vandrande fisk”. Det handlar om hur vi ska se till att vattenkraftsägarna ser till så vandringsvägar för fisk i form av exempelvis laxtrappor säkerställs. Frågan är större än så eftersom Regeringen på intitiativ från vår Miljöminister Lena Ek, har beslutat tillsätta en utredning som ska se över all lagstiftning som reglerar vattenverksamhet och då handlar det inte enbart om vattenkraft, utan även om dikning och dränering. Både den och vattenkraften hör till vår tidiga industrialisering och rationalisering av jordbruket, som ledde till att vår nation utvecklades, vi kunde få stopp på emigrationen och försörja vår egen befolkning med mat och ökad välfärd. Stor miljöpåverkan blev det ju förstås, men också mycket utveckling, sett i ett längre perspektiv. Nu ska vi se över alla lagar, det vill säga även 1918 års vattenlag. Vi ska också utreda om vi behöver göra mera skydda våra nationalälvar med hjälp av Miljöbalkens 4 kap 6 §.

EU har beslutat om ett direktiv som säger att alla medlemsstater senast 2021 ska ha en handlingsplan och fastställa en definition av nära-nollenergibyggnader, populärt kallat passivhus. Det är glädjande att regeringen nu vill skärpa kraven. Det är nog viktigt innan man fastslår nya byggregler, reder ut begreppen. I första hand måste vi se till att det nationella miljömålet att minska energiförbrukningen får vara vägledande och att vi ställer om till ett minskat beroende av fossil energi för uppvärmning, el och transporter. På måndag kväll vet vi hur det har gått och veckans sista dagar ar gått åt till förberedelser, med några avbrott. Konstaterar att jag aldrig förut haft så mycket att göra i debatter en enda dag.

Ett av dagesns avbrott var för att i Riksdagens frågestund efterlysa svar på vad Lena Ek tänker göra för att få bort det hormonstörande ämnet Bisfenol A från markanden. Ämnet finns i flaskor och brukar för livsmedel, i färger, lim och i kasssakvitton (?!), m.m. Idag ställde jag frågan till Lena som gav ett bra svar på min följdfråga som ni kan se och höra på Riksdagens hemsida.

Nu är det förberedelser för Nordiskt samrbete som gäller. I morgon bitti bär det av till Grans kommun, några mil norr om Oslo. Där ordnar Föreningen Norden ett så kallat fyrkantsmöte, där jag deltar både i egenskap av riksdagsledamot, men också som tidigare kommunföreträdare från Kungsbacka. Gransatsar på Pilgrimsleden, samma led som passerar Kungsbacka och Halland till St. Olofs gravkyrka i Nidaros (Trondheim). På seminariet i Gran kommer jag att berätta om det väldigt omfattande Nordiska samarbetet som finns i Nordiska Rådet, i EU och mellan regeringar och parlament i de respektive länderna. Det finns mycket att lära och mycket att berätta om, säkert även sedan vi kommer hem på söndag kväll.

Idag blev jag även intervjuad av lokalradion om vad jag tror kommer att hända när och om utredningen om Rättspsykiatri kommer att bli verklighet. Verkar inte som intervjun sändes, men de kanske återkommer.

Ola Johansson
Centerpartiet

Tiefensee ställde frågorna om nära-nollenergihus

I går torsdag var det Riksdagens frågestund och åter stod Stefan Attefall bland de svarande minsitrarna. För två veckor sedan hade jag förberett frågor om EU:s Nära nollenergidirektiv och den förödande kritik som remissinstanserna riktar mot Regeringens förslag. På grund av ett missförstånd hann frågestunden ta slut efter en timma innan jag fick ställt min fråga och jag fick gå därifrån med oförrättat värv. Istället gavs Energiministern Anna-karin Hatt möjlighet att redogöra för förslaget om timvis mätning, genom fråga från partikollegan Annika Qarlsson.

Stefan Attefall, Kd, jobbar systematiskt och uthålligt med att förbättra bostadsmarknaden och få bättre fart på byggandet. Tyvärr har han inte tagit till sig det faktum att det inte behöver stå i motsats till energieffetivisering, såväl vid nybyggnation som vid renoveringar. Roger Tiefensee, Centerpartiet, tog över mina frågor och såg till att Stefan Attefall blev uppmärksam på vår hållning, något som vi kommer att presentera i en debattartikel i fackpress inom kort.

Här Rogers Tiefensees fråga ett. Här Stefan Attefalls svar. Här Rogers uppföljande fråga och här Stefans avslutande svar.

Ola Johansson
Centerpartiet

NCC bygger unika passivhus i Vallda

Det är en stor förmån att få lova att träffa proffessionella människor i så skilda branscher som byggbranschen och apoteksbranschen under en och samma dag. Jag återkommer till apoteket och ägnar mig nu åt något så roligt som att Kungsbacka åter går i täten för energiomställningen.

Som Bostadspolitisk talesperson försöker jag greppa de viktigaste frågorna. Huvudsakligen handlar det om:

• Vad kan vi göra för att bygga fler bostäder som passar de behov som finns?
• Vad kan vi göra för att få en bättre fungerande bostadsmarknad som frigör bostäder till en rimlig kostnad?
• Hur kan vi bygga bättre och billigare?
• Hur kan vi på olika sätt renovera och förbättra de bostäder som finns?

Över alltihopa finns en aspekt till och det är hur vi ska bära oss åt för att få människor att trivas med sitt boende, sina grannar och den miljö vi skapar genom samhällsbyggnad.

Vallda Heberg ligger i anslutning till orten Vallda i det expansiva västra Kungsbacka. Här finns det mesta av kommunal service, skola, idrottsanläggningar, en vacker kustnära miljö och närhet till storstaden. Sedan länge har här funnits ett äldreboende som behöver anpassas till modern äldreomsorg och suget efter bostäder i olika upplåtelseformer är stort. Det kommunägda bostadsbolaget Eksta Bostads AB har en lång historik att gå i bräschen för solenergi, biobränslen och energieffektiva hus. Kombinerat med en ambition att ständigt bli bättre och billigare.
NCC är ett av landets ledande byggföretag som har resurser att genomför ett bygg projekt från planering till förvaltning och som har enorma resurser att utveckla teknik och processer.

Partneringdeklarationen

I Vallda Heberg har dessa vägar korsats och under en gemensam "partneringdeklaration". I den är alla ingående parter överens om vad de vill uppnå och på ett förtroendefullt sätt genomföra bygget tillsammans. Det här låter kanske inte så märkvärdigt, men i byggbranschen är det ännu ganska ovanligt. Det är så Alingsåshem och SKANSKA arbetat när de renoverat miljonprogramområdet Brogården till passivhusstandard berättade VD:n för Alingsåshem, Ing-Mari Odengren för mig igår.

I Vallda Heberg ska man uppnå Passivhusstandard och dessutom ska minst 40 % av alla tillförd energi bestå av solenergi, resten ska vara bioenergi. Energieffektivitet ska prägla även byggprocessen, därför är till exempel alla bodar extra isolerade och elmopeder ska användas på arbetsplatsen. Omsorgen hos de som bygger husen är unik, hål i plastskiten i väggarna är en källa till värmeförluster och köldbryggor ska minimeras. Därför är en god dialog mellan beräkningsingenjörer och snickare viktig genom hela byggprocessen. Det duger inte att felen upptäcks så sent som vi provtryckning eller slutbesiktning.

Här byggs en väggsektion i fältfabriken på byggarbetsplatsen

Här ett lite bildkollage från förmiddagen i Vallda.

Ola Johansson
Centerpartiet

Ola och Christian Johansson, NCC, projektledare

Dan Engström och Lennart Fenge, NCC

En vecka full av intryck och debatt

Den här veckan har jag varit kvar i Kungsbacka med omnejd. På onsdag den 18 januari är det partiledardebatt och för de flesta Riksdagsledamöter första dagen på "arbetsplatsen". En person jag mötte på väg ut från Friskis & Svettis ikväll frågade: "-Har du semester?!". Nja, det har jag ju inte. Semester har jag inte haft sedan sommaren 2006. Lite fritid men mycket fri tid. Sån är vardag och helgdag för en förtroendevald och jag klagar verkligen inte. För mig betyder den "fria tiden" när jag inte behöver vara i Riksdagen en möjlighet att planera, skriva, ringa och läsa på. Men den mesta tiden består av möten med människor och studiebesök på olika platser. Här en liten sammanfattning av veckan som är.

I tisdags besökte jag Campus Varberg för att tala med chefen Ulric Björk boendes i Kungsbacka och rektorerna för Yrkeshögskolan om villkoren för verksamheten och hur man kan utveckla Yrkeshögskolan genom att samarbeta över kommungränser. Det är en kreativ miljö som erbjuds på Campus och jag fick ta del av lite av den när jag träffade Coastal Culture som utvecklar en totalupplevelse kring surf- och vattensport kring Varberg. På kvällen var jag på ett möte med styrelsen för den idrottsförening där jag är engagerad, för att bland annat prata sponsring. Ett område jag ansvarar för i Löftadalens IF. Välkommen att kontakta mig om ni vill annonsera i vårt programblad, eller trycka er företagslogo på våra matchdräkter.

Idag, onsdag har jag varit i Alingsås för att träffa VD:n för Alingsåshem, Ing-Marie Odegren. En person som på ett unikt sätt lyckas förena byggandet och boendet med humanistiska värden. En chef med ett visionärt tänk som jag inte mött motsvarighet till i bygg och bostadsbranschen. Kul att hon tackade ja till att komma på nästa frukostmöte om Bostadspolitik den 9 februari. I Alingsås har de lyckats renovera miljonprogramsområdet Brogården, energieffektivt. På eftermiddagen fortsatte diskussionen med Passivhuscentrum, bland annat om vikten av att Sverige medverkar till att EU har en hög ambitionsnivå när det gäller att styra mot energieffektivitet vid nybygge och renoveringar av bostäder. Återkommer till det och hur man med Brogården som exempel kan renovera miljonprogram till passivhus, utan staliga subventioner. Något som oppositionen anser vara omöjligt.

I morgon torsdag kommer jag att besöka Vallda Heberg och på plats se bygget av vad som påstås vara Sveriges hittills största passivhusområde. Det är Eksta Bostads AB som bygger med NCC som entreprenör. Dagen börjar hos NCC i Göteborg och fortsätter i Vallda. Senare samma dag åker jag tillsammans med Stefan Bengtsson, Centerpartiets Regiongruppledare till Tvååker, söder om Varberg för att träffa en entreprenör inom apoteksbranschen, som driver två apotek i Tvååker och Veddige och kommer att starta i Fjärås under 2012. Syftet är att se om effekten av omregleringen blivit den som framförallt Socialdemokrater nu kritiserar, att tillgängligheten på medicin minskat. Eller om det tvärt om är så att den ökat, att den befarade stängningen av apotek på landsbygden uteblivit och att det faktiskt i vårt närområde finns exempel på att det startas apotek på platser där det inte tidigare funnits.

Måndagen och fredagen är obokade ännu. Det betyder att det finns utrymme för just det jag inledde med. Skriva, planera och delta i den politiska debatten i aktuella frågor, genom att skriva artiklar, på bloggen och via sociala medier. Och om tiden medger träna lite inför kommande strapatser och för att behålla hälsan. Kanske om blåsten uteblir och solskenslöftena infrias, en tur på cykel.

Nu till något annat
En aktuell debatt som varit är den om uppstod sedan några kommunpolitiker tillkännagav att de tänkte besöka Göteborg för att undersöka hur långt de kommit i planeringen av en Barnahus-verksamhet. Centerpartister har tidigare kritiserat ledande Regionpolitiker för att inte i tillräcklig utsträckning utveckla Regionen och genomföra vad man lovat. Vi fick kritik från Allianskamrater och inte minst Moderater för det. Barnahuset är ett sådant exempel och att Per Ödman nu sneglar mot Göteborg är ett annat och möjligen mer verkningsfullt sätt att tala om att man är missnöjd med vad som åstadkoms i Region Halland, där han själv ju har stor påverkansmöjlighet. Nu tror jag att effekten av debatten blir att arbetet i Halland tar fart. Något större utbyte av att delta i Göteborg lär man ju inte få eftersom det bland annat är Polisen man ska samverka med och deras organisation följer länsgränsen. Polisen i Halland har hört till de tveksammas skara, liksom Halmstad, medan övriga kommuner inklusive Kungsbacka uttalat att man vill de ett gemensamt Halländskt Barnahus. Gillar bloggkompisen Tommy Rydfelts formulering på Facebook när han säger att det är "Polisen som är den stora boven".

Ola Johansson
Centerpartiet