Byggprognoser går det inte att flytta in i

Regeringen slår sig för bröstet över att byggandet ökar men problemet kvarstår. Bostäderna är dyra och där de byggs fortsätter priserna att skena. Regeringen står handfallen inför denna utveckling och får befogad kritik av tre debattörer i GöteborgsPosten, SABO:s VD Anders Nordstrand och Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder och Jan Siezing på installatörsföretagen.

Andelen hyresrätter minskar och skälet till det är att det är betydligt lönsammare att bygga för den ägda marknaden. Boverkets prognoser pekar på ett behov om 710 000 bostäder fram till 2025 och att det råder bostadsbrist i 240 av landets 290 kommuner. Det är ingen absolut sanning. I själva verket har vi ett bostadsbestånd som är underutnyttjat och framförallt en trögrörlighet som gör att de bostäder som skulle behövas mest, den så kallade ”billiga hyresrätten” inte finns tillgänglig för dem som behöver det mest. Det är unga, nyanlända, ensamstående med låga inkomster i städerna som förlorar, liksom orter som har en efterfrågan, men som lider av låga marknadsvärden.

Regeringens subventioner är verkningslösa och byggbonusarna belönar sådana kommuner som skulle byggt ändå. Investeringsstöden går till lägenheter som endast de största och mest kapitalstarka bostadsföretagen klarar att bygga. Peter Eriksson och Magdalena Andersson strösslar med skattemedel. De tar från de fattiga och ger till de rika, när de istället borde se över de regler som hämmar bostadsinvesteringar i fattiga förorter, småkommuner och landsbygder.

Kommunala bostadsföretag som verkar i sådana miljöer hämmas av kraven på direktavskrivning och avstår därför från att bygga nytt och renovera, trots att behovet finns. Övergången till ny lagstiftning vilken har tvingats fram som en följd av EU-medlemskapet är det inte mycket att säga om. Men regeringen borde utreda förutsättningarna för att kringgå den när det gäller särskilda behov av bostäder för äldre, unga eller nyanlända. Den borde förbättra förutsättningarna för att kunna låna till bostadsinvesteringar genom utökande kreditgarantier eller så kallade landsbygdslån. Den borde också analysera vad det beror på att en så liten andel av miljonerna som avsätts till Boverket för hyresgarantier inte används.

Många kommuner har tillgångar de inte tillåts utnyttja i form av attraktiva strandnära lägen för bostäder. En friare tolkning av strandskyddslagen, där allt som inte är uttryckligen är förbjudet borde tillåtas, kan tillämpas redan nu om berörda Länsstyrelser verkligen vill. Kortare och enklare planprocesser, färre överklaganden och snabbare lovgivning behövs, men gör störst nytta där det redan byggs mycket.

 För att öka rörligheten behövs det nyproducerade hyresrätter. För att dessa, som ofrånkomligt byggs till högre kostnad med högre hyror, ska kunna utnyttjas måste de efterfrågas av sådana hushåll som redan bor. Därför behöver rörligheten öka med lägre flyttskatter och nya boendeformer som attraherar äldre. Hyresskillnader måste också utjämnas så att rörligheten också inom bestånden ökar. Den hyresreglering som finns är det verkliga skälet till att det fortfarande inte byggs hyresrätter i den omfattning som skulle behövas. Det borde även Marie Linder och Anders Nordstrand förstå vi det här laget.

 

 

Bostadsbloggen # 2 - Bostadsmarknader åt alla

Ryktet går att det pågår samtal om ränteavdragen, dem kan jag varken bekräfta eller dementera, eftersom jag inte är en sådan person som dessa samtal förs med. Konstaterar endast torrt att skatteskalor, finans- och räntepolitik, införda eller borttagna regler för nedskrivningar och avdrag i högsta grad är sådant som påverkar vår förmåga att producera och investera i bostäder.

När förslaget om amorteringskrav presenterades av Finansinspektionen sent i höstas aktualiserades frågan om de höga fastighetspriserna på nytt, men den här gången utan att någon gick in på de bakomliggande orsakerna, nämligen bristen på bostäder i attraktiva områden och det ännu låga bostadsbyggandet. Bostadspriserna ökar snabbare i Göteborg än i Dubai skriver Anki Eiken från Mäklarsamfundet och skälet till det är förstås att bostadsbyggandet inte hänger med samhällsutvecklingen i övrigt. Människor ser möjligheter att utbilda sig, jobba, en social etablering på en ort där det redan förut bor många, där det finns personliga nätverk, ett kulturliv och en fritid som stämmer med dina personliga preferenser.

Det är inte så konstigt!
- Borde vi politiker försöka motverka det? - Nej!
- Borde vi anstränga oss för att göra det attraktivt att bosätta sig där det redan finns bostäder och samma möjligheter kan erbjudas? - Ja!

Byggkostnaderna är i en Europeisk jämförelse mycket högre i Sverige. Byggmaterialet är dyrare, planeringskostnaderna är högre och man måste ta höjd för osäkerhet, arbetskraften är dyrare, markkostnader och kommunala avgifter är höga. Konkurrensen mellan små och stora aktörer anses ojämlik och utländska byggföretag har svårt att komma in, speciellt om det är på kommunal mark och det är allmännyttan som bygger säger den som fått alliansregeringens uppdrag att utreda konkurrens inom byggsektorn.

Ett av skälen till att byggkostnaderna är höga anser jag vara möjligheten att ta ut ett högt pris av konsumenten. Såldes borde byggkostnaderna kunna minska i takt med att utbudet ökar, något som skulle gynna konsumenten genom lägre bokostnader. De dominerande nationella byggföretagen väljer självklart att i första hand verka på de marknader där vinstmarginalerna är störst och det går att räkna hem projektet på kortast tid. Detta borde kunna vändas till den svaga marknadens fördel om dessa förmår att vara bättre på att erbjuda enkla regler, korta planprocesser och billig mark, samtidigt som byggföretagen ser behovet av bostäder åt alla i hela landet. Åtminstone är det så det låtit från en byggbransch som i kör ropat efter förbud mot särkrav.

De måste lära sig bygga industriellt, rationellt och kostnadseffektivt nu när vi gett dem vad de önskat och inskränkt kommunernas rätt att bestämma vad som ska byggas på deras egen mark. Privata fastighetsägare måste i samma utsträckning som många allmännyttiga bostadsföretag vända sig till konsumenter med låg betalningsförmåga med bostäder som är enkla, billiga och konceptbetonade, som KomBo-husen är. Där har Fastighetsägarna och Byggindustrierna en hemläxa att göra.

Med amorteringskrav kommer det att vara ännu färre med liten förmögenhet som kan ta sig in på äganderättsmarknaden och det blir ännu högre tröskar till de få hyresrätter som produceras. De som sitter på tillgångar i bostadshänseende och ibland även ekonomiskt är de som byggt sin bostad för några decennier sedan och som nu skulle behöva flytta till något mindre, mer centralt och mer tillgängligt. Höga flyttskatter i kombination med krav på amortering av nya lån gör att flyttkedjorna kärvar ännu mer. Vi behöver göra det ägda boendet till ett realistiskt alternativ för fler, genom att stimulera sparande och göra amortering till något naturligt och nödvändigt. Min uppfattning är att avdragen borde föras upp på dagordningen, men då som en del i en större helhet, där vi fortsätter stimulera sparande, ägande, god ekonomisk hushållning och samtidigt analyserar vad det är som driver upp priserna och håller tillbaka nyinvesteringar.

På en av mina bostadsresor våren 2013 träffade jag ett kommunalt bostadsföretag som erbjuder bostäder genom hyrköp. Det vill säga att man först ingår ett hyreskontrakt som successivt omvandlas till en amorteringsplan och ett ägande. Vi har exempel på kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. Det finns redan möjligheter att producera ägarlägenheter i samma hus där den dominerande upplåtelseformen är hyresrätt. Den som äger en lägenhet ska ha större möjligheter och ekonomisk vinning (genom skatteavdrag) att hyra ut den i andra hand. I grannlandet Norge är ägarlinjen etablerad och många som bygger ett hus för sig själv ser till så det också finns en bostad till uthyrning och framförallt har man ett bosparande för unga som vi borde införa här i Sverige.

Vi borde också se över vår hyressättningsmodell som de facto, i brist på statliga bostadssubventioner, hämmar investeringsviljan i hyresrätten. Framförallt gäller detta de bostadsmarknader där behoven är störst och det inte nyproduceras, där renoveringsbehoven är stora och kostsamma. Denna ko på isen, eller elefant i rummet, måste föras in i samtal som rör bostadsmarknader, skuldsättning och skattepolitik. Det har länge hävdats att hyresrätten är missgynnad jämfört med ägande- och bostadsrätt och det är säkert så i vissa avseenden.

Det är nyproduktion och renoveringar som ska främjas om skatter ska ändras. Hyran ska vara en spegling av läge, attraktivitet och standard, samt givetvis driftskostnad. Det ska vara förmånligt att bo i ett hus som är energieffektivt, där du själv tar ett ansvar för skötseln och gemensamma tillgångar. Därför är mitt medskick till de som nu (eventuellt) planerar att samtala om en del av bostadsmarknaderna, hushållens lån och skuldsättning, breddar diskussionen så att vi inte bara förskjuter lasten till skeppets andra sida.

Vi behöver olika sorters bostäder för olika människor,med olika behov, i olika delar av Sverige, med andra förutsättningar. Vi behöver öppna upp de vattentäta skotten mellan upplåtelseformerna och tillåta hybrider, som hyrköp och kooperativ bostadsrätt. Vi behöver producera enkla bostäder till låga priser även för de som vill äga sin bostad och inte bara peka ut allmännyttans miljonprogram åt de som kommer till Sverige för att bidra genom arbete och företagande, eftersom risken med det är att det är förorten och inte företagandet som kommer att prägla den andra generationen nya svenskar.

För att det ska bli möjligt  behövs det snabbare och betydligt enklare planprocesser som möjliggör bostäder för fler. Jag ber att få återkomma till det men konstaterar att det enda vi vet om regeringens bostadspolitiska initiativ och idéer är ministerns namn, Mehmet Kaplan, men snart är även det bortglömt.

Vill du läsa del 1 - klicka här

Ola Johansson
Centerpartiet

Kombohus i Skee, bra, prisvärt, attraktivt

Strömstadsbyggens VD Göran Wallo beskriver mycket pedagogiskt hur man gått tillväga i samhället Skee några kilometer utanför staden Strömstad för att bygga kostnadseffektivt med Kombohus från JSP. Kombohus är en upphandlad byggnadstyp som erbjuds allmännyttiga bostadsföretag via SABO. Många vittnar om att dessa möjliggör bostadsbyggande, på ställen där det annars inte lönat sig. Nu ställer hyresregleringen till andra bekymmer som Göran beskriver väl.

Ola Johansson

Centerpartiet

Årskrönika 2013, del 2

Som jag just fått veta att en av de mest aktiva partikamraterna här i Kungsbacka avlidit hastigt på nyårsafton, känns det tungt att sammanfatta året i en andra krönika. Den första handlade om Idéprogrammetoch vägen till ny riksdagsnominering.

Den här hade jag tänkt skulle handla om bostadspolitiken och vad jag åstadkommit under året.

Under slutet av 2012 och hela våren 2013 reste jag till olika kommuner i hela landet för att träffa byggföretagare, fastighetsägare och lokala politiker med intresse och engagemang i bostadsbyggande och planfrågor.

Bostadsturnén gjordes för att skapa en bild av vilka utmaningar som finns. Det är olika förutsättningar på landsbygden och i storstäderna, självklart, men utmaningen är att forma en bostadspolitik för hela landet. Det kommer inte att byggas mer på landsbygden om vi ytterligare försvårar bostadsbyggandet i storstäderna. Det är inte något hinder för bostadsbyggandet i storstäder om vi gör det enklare och billigare att skapa attraktiva bostäder på landsbygden.

Ett konkret resultat av bostadsturnén blev hela 29 motioner till Centerpartiets riksstämma i Karlstad i september. Svaren på dem och det särskilda bostadspolitiska yttrandet skrev jag tillsammans med Gisela Chand på Centerpartiets riksdagskansli. Under de timmar på fredagsmorgonen som bostadspolitiken debatterades lyckades jag som förste talare göra slut på den tilldelade talartiden och vid det tillfället ge dessa frågor det utrymme det förtjänar. Om det är något jag är särskilt stolt över under året är det just detta.

Det märks att samhällsbyggnadsfrågor och bostäder är sådant som engagerar Centerpartister ute i landet. Bostadspolitiken kommer att bli en het fråga i valet, men tillhör inte de områden som Centerpartiet prioriterar. Min uppgift under supervalåret 2014 blir att koppla samman bostäder med jobbskapande och miljö.

I början av juni besökte Stefan Attefall Kungsbacka. Jag ville visa honom hur en kommun som växer klarar att bygga hyresrätter och ge honom ord på vägen om hur vi klarar att ligga steget före med planer och bostadsförsörjningsprogram, när Göteborg misslyckas.

Kortare och enklare planprocesser kommer det att presenteras förslag på under våren. Det kommer också att föreslås ett stopp för kommuner att ställa särskilda tekniska krav, utöver Boverkets byggregler vid markanvisning.

Ett sådant förslag har vi varit mycket kritiska till, såvida det inte kombineras med skärpta energikrav vid allt byggande, vilket nu sker. Kommuner ställer krav för att de vet att det går och för att byggföretagen med råge klarar av att bygga med passivhusteknik. Problemet har varit att man lägger sig på olika nivåer och formulerar kraven olika.

Något helt annat: PRAO på Systembolaget, "när jag sålde sprit till mina grannar"

Stämman beslutade att uttala sig för ”en friare hyressättning med ökat inslag av marknadsanpassning”. Det betyder inte att vi vill införa marknadshyror, bara att vi ser och vill göra något åt den dysfunktionella bostadsmarknad som uppstår när bruksvärdet tillämpas fullt ut och där drivkrafterna att investera i nya och befintliga bostäder försvinner. Det finns många orsaker till att byggföretag och fastighetsägare, privata och kommunägda, drar sig för att bygga nytt och renovera hyresrätter. Jag och Centerpartiet har på senare tid uppmärksammats för att vi ser problemet och vill göra något åt det. Det är lätt att dra på sig kritik från Hyresgästföreningen och de som vill få Centerpartiet att framstå som kallhamrade marknadsliberaler.

Därför är det viktigt att poängtera att vi vill se ett fortsatt besittningsskydd och skydd för plötsliga hyreshöjningar. Det bästa vore om parterna, Fastighetsägarna, SABO och Hyresgästföreningen själva tog ansvar för att stärka och utveckla hyresrätten, annars får vi uppmana Stefan Attefall att ta fram förslag på undantag från bruksvärdessystemet där det är befogat och kan bidra till att stärka bostadskonsumenten och ge henne inflytande.

Vi kämpar för dem som står utanför och inte lyckas ta sig in på bostadsmarknaden.

Detta får bli allt för nu. Eventuellt kommer en tredje del av denna krönika. På återseende!

Ola Johansson

Centerpartiet

Sjöstedts miljarder går till vinster i byggbranschen

Hela bostadsmarknaden behöver göras om så att viljan att investera i bostäder stärks. Det är genom att stimulera konkurrens vi sänker byggkostnaderna och råder bot på bostadsbristen, inte genom att ge patienten mera av den medicin som gjort henne sjuk. Att ge bort skattebetalares pengar till byggföretagen som subventioner kommer inte att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för någon. Nya bidrag till bostadssektorn är ingen hållbar politik.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Amineh Kakabaveh väljer att bortse från vilka det egentligen är som bygger och äger de bostäder för uthyrning som behövs för att vi ska kunna få en hållbar tillväxt, där jobb skapas och människor kan utbilda sig. ”Marknaden kan inte lösa bostadsbristen”, följaktligen är det enligt Vänsterpartiet någon annan som måste göra det. De små och stora byggföretagen, de privata och allmännyttiga fastighetsägarna har Vänsterpartiet ingen tilltro till när det gäller få fram bostäder. Samma synsätt har de när det gäller företag som sysslar med vård, omsorg och utbildning. Oavsett vilka vård- och utbildningsföretagen är och vad de gör, vill V hindra att skattebetalarnas pengar går till att finansiera de välfärdstjänster de levererar till människor som gjort ett aktivt val.

Men när det gäller bostadsföretag och byggbransch resonerar de precis tvärt om. Tre miljarder kronor vill Vänsterpartiet överföra till privata byggföretag mot att de bygger 20 000 hyreslägenheter per år. Att fylla byggföretagens fickor med skattebetalarnas pengar när de inte ens har bett om dem kommer inte att bidra till att effektivisera bostadssektorn, utan bara till att göra det ännu dyrare att bygga och bidra till oskäliga vinster.

Regelförenklingar som syftar till att underlätta effektiviseringar av byggena och som ökar konkurrensen är något Centerpartiet välkomnar, liksom förenklingar i Plan- och Bygglagen så att processen från idé till färdig bostad blir kortare. Vi vill också verka för en bättre fungerande bostadsmarknad, som gör fler bostäder tillgängliga för uthyrning och köp. Lägre reavinstskatter vid försäljning och ett skattesubventionerat bosparande stärker ägandet och hindrar bostadspriserna att fortsätta skjuta i höjden. För att kunna fortsätta utveckla hyresrätten och bygga för att möta efterfrågan måste hyressättningen stegvis reformeras.

Vänsterpartiets misslyckanden blir extra tydligt i Göteborg, där det är kranskommunerna som får ta hand om bostadsbyggandet, när den Röd-gröna majoritetens bostadspolitik har havererat. Vänsterexperiment i bostadspolitiken behövs inte, det skapar bara osäkerhet, när det är hållbara villkor och förutsägbarhet som behövs.

Ola Johansson, Centerpartiet

Centerpartiet har äntligen en bostadspolitik

Jag sitter kvar på Centerpartiets stämma i Karlstad och följer en intressant debatt om hur vi bygger ett hållbart samhälle, utvecklar välfärden, skapar tillväxt och attraktionskraft i hela landet. Många viktiga delbeslut på vägen mot en politisk plattform att driva valrörelse från, supervalåret 2014.

Idag klockan 09.30 fattades beslut om att anta ett bostadspolitiskt yttrande och 29 bygg- och bostadspolitiska motioner besvarades.

I tio punkter slår stämman fast de viktigaste förslagen och huvudinriktningarna. Centerpartiet kommer att verka för att öka inslagen av marknadsanpassning av hyrorna. En balanserad och försiktig linje som kontrasterade mot de som drev linjen om en helt fri hyressättning. Hyresregleringen är en kvarleva från tiden efter andra världskriget som varit på väg att avskaffas många gånger. Den är det enskilt största skälet till att det produceras så få hyresrätter idag. Det är en viktig markering från Centerpartiet att vi inte önskar en utveckling mot social bostäder, otrygghet och segregering. En marknadsanpassning innebär inte med automatik fri hyressättning. Debatten var viktig och ingen förespråkade en linje där bruksvärdessystemet bibehålls i sin nuvarande utformning. 

Det behöver skapas drivkrafter att investera i bostäder, även hos privatpersoner. Bosparande för unga enligt norsk modell är värt att pröva och anpassas för svenska förhållanden. Det föreslogs att bosparandet skulle vara allmänt och inte inriktat särskilt till unga bostadskonsumenter. Den tydliga linje som jag drev vann gehör. Vi kan nu förvänta oss att Centerpartiet driver frågan om ett skattesubventionerat bosparande.

Stämman markerade också mycket tydligt sitt ogillande till förslag att begränsa kommuners möjlighet att ställa tekniska krav på bostäder som byggs på kommunägd mark. Vi betonande också att energikraven behöver skärpas. Med nya skarpa krav på energieffektivitet och med enhetliga nivåer som är anpassade till regionala skillnader, olika bostadsmarknader och nära-nollenergibyggnader kommer behovet av kommunala krav utöver dessa regler med naturlighet att minska. Främst för att det kommer att finnas krav som motsvarar de mest ambitiösa nivåerna.

Centerpartiet vill se ett hållbart byggande, ett hållbart fastighetsunderhåll och renovering. Det borde vara självklart att ansvarsfulla fastighetsägare gör sådana investeringar utan subventioner eller bonusar. Det borde vara långsiktiga besparingar och hushållning ur ett livscykelperspektiv som borde råda. Miljöbonus borde prövas som metod att premiera ett hållbart byggande beslutade stämman. Jag har inget emot det, men är tveksam till bonus som begrepp. Det är lätt att det tolkas som subvention till sådana som inte gjort vad de borde. Men rätt utformat som en vass satsning som hjälper till att kommersialisera forskning och innovationer som är i framkant. Eller utformad som en "supermiljöbyggpremie" till de som vågar satsa på den bästa tillgängliga tekniken och metoderna för att bygga bostäder med minimal klimatpåverkan, plusenergihus etc skulle hjälpa till att driva på mot ett hållbart byggande. Låt oss fundera och återkomma med ett skarpt förslag.

Ola Johansson

Centerpartiet

Kungsbacka "äger" på bostadsmässa





Henrik von Sydow M, Veronica Palm S, jag, Lars Tysklind Fp,
Magnus Jacobsson Kd, Jan Lindholm Mp

Någon har kallat mig "Alliansens riktige bostadsminister". Det känns såklart hedrande och frågan man kan ställa sig är: - Om någon ställer frågan! - Skulle jag överväga att tacka ja?



Vid Fastighetsmässan i Göteborg idag gav debattledaren Karin Klingenstierna oss ett ämne att inleda med. "Om jag var bostadsminister, då skulle jag".

Min programförklaring lät ungefär så här: " Ödmjuk inför uppgiften eftersom jag vet att förväntningarna på en sådan överstiger vad som är möjligt att leverera ensam.

Därför skulle jag börja med att ta ett snack med Stats- och finansministern för att de ska förstå att tillgången på bostäder är avgörande för hur vi kan skapa tillväxt och arbete i växande företag och öka attraktionskraften på landsbygden, samtidigt som vi tillåter städerna att växa hållbart.

Eftersom de flesta bostäder byggs av företag med kapital som kommer från privata investerare skulle jag se till att öka drivkrafterna hos dem att investera i bostäder, särskilt hyresrätter.
Då skulle vi se över skatter och moms på byggkostnader. Vi skulle analysera bolånetakets effekter för investeringsviljan. Vi skulle sänka flyttskatterna och på så sätt skapa en bättre rörlighet, där människor kan anpassa sitt boende till vad de behöver och har råd med. Jag skulle se till så vi fick fram sparformer som gör det förmånligare, även för unga att äga sitt boende.

Samtidigt skulle jag se till att vi började reformera hyressättningssystemet, eftersom vi ser att det är den byggbroms som ligger på och hindrar byggandet av hyresrätter. Jag skulle be Veronika Palm att sluta prata om subventioner och istället komma till mig och på allvar sätta sig ner diskutera hur vi kan stärka drivkrafterna att investera i upprustning och nybyggnation av hyresbostäder.

Slutligen skulle jag lägga förslaget om en stopplag mot kommunala särkrav i papperskorgen och istället uppmana Boverket att anpassa sina byggregler efter den standard som de flesta strävar efter. Byggbranschen har visat att de kan bli effektivare och samtidigt bygga hållbara bostäder. Det är inte där skon klämmer."

Det blev en het debatt kring hyresfrågan. Jag och förvånande nog Kd:s representant, var de främsta förespråkare för en friare hyressättning. Jag gick så långt att jag menar att det är ett större hinder än något annat, att de som står i begrepp att finansiera avstår. Värre än plan- och bygglagen och överklaganden. Socialdemokraternas Veronica Palm menade att det är krånglig lagstiftning som är det största problemet. Samma parti vill att man ska bestämma upplåtelseformer i detaljplaner, något som skulle fördröja och komplicera ett planarbete enormt.

Nu blev dete även denna gång lite skryt om Kungsbackas planframförhållning som gör att vi levererar 500 bostäder om året. Som om inte det skulle räcka så kunde vi lyssna till ett seminarie om renovering av miljonprogrammets bostäder där Aranäs VD, Jonas Håkansson medverkade och strax innan jag äntrade Scen 2 på Svenska Mässans golv stod vår egen Centrumutvecklare Henrik Olsson på scenen ensam för att beskriva för publiken hur man gör för att lyckas skapa attraktiva stadskärnor. Också det med Kungsbacka som exempel.

Karin Klingestierna utbrast "Kungsbacka äger" och var på vippen att hindra ytterligare en Kungsbackbo - jag - äntra scenen.

Ola Johansson
Centerpartiet

Sollentuna överdäckar fysiska och sociala barriärer

Bort med gångpassagen
- Öppnare, ljusare

Sverige behöver mer av gränsöverskridande samarbete för att lösa aktuella problem och satsa långsiktigt på hållbar tillväxt. Veckan började med händelserna i Husby och andra Stockholmsförorter. Jag är definitivt inte rätt person att spekulera i orsakerna till dessa och därmed är det meningslöst att försöka sig på att föreslå åtgärder. I det akuta läget får vi lita på att polisen och räddningstjänst gör sitt jobb, att de som bor i de drabbade förorterna sluter sig samman för att i handling visa att skadegörelse inte är acceptabelt och att det finns alternativ.

Under torsdagen efter voteringen besökte jag Sollentuna kommun på bostadsturné och träffade Centerpartisterna Anna Myrhed, Bo Hansson och Johan Fälldin. Intrycket är att Sollentuna lossat byggbromsen på egen hand. Det ger till resultat ett offensivt byggande av hyresrätter genom Sollentunahem och ett framgångsrikt renoveringsarbete av deras äldre bostäder.



Grunden är ett solitt bolag som vågat använda det egna beståndet för att fylla på kassan. Där andra beklagar sig över att buller hindrar bostadsbyggande tar de fram lösningar som gör att moderna bostads- och hyresrätter kan uppföras bara ett stenkast från Arlanda-express och stambanan, med ett oräkneligt antal tågpassager dag som natt. Vid Edsbergs sportfält (skidbacken) och runt Väsjön planeras hela 2800 bostäder, varav några är strandnära.

Det här området i Kista töms på kvällarna och är otryggt

Med ett starkare fokus på planprogrammet och friare villkor i detlajplanen kan man hoppas att en sådan satsning kan ge utrymme att prova den sorts byggemenskaper som förekommer i Tyskland, där de människor som ska bo i området själva får bestämma hur området och husen utformas. Det var en av de idéer som kom fram under vårt möte hos kommunens stadsarkitiekt Jan Enfors. Där runt plankartor och utställningar blev det tydligt för mig hur nära samhällsplaneringen i de olika förortskommunerna befinner sig varann och värdet av att vara överens mellan partierna och i den regionala planeringen om vad som måste göras för att lösa gemensamma utmaningar, bestående av trafik- bostäder, verksamheter och arbetsplaster, samt inte minst rekreation och grönområden. Att, som Centerpartiet i Sollentuna föreslagit, överdäcka E4 skulle förena Kistas norra utmarker med villabebygelsen i Sollentuna. Det skulle öppna stråk för möten mellan människor från olika stadsdelar. Det främjar integration och motverkar utanförskap när de barriärer som byggts upp i form av kommungränser, trafikleder och industriområden överbryggas och genomskärs. Se, där är kopplingen till Husbykravallerna och det gemensamma ansvaret för samhället och alla de människor som är en del av det.

Ola Johansson
Centerpartiet

Bostaden, byggbromsar, björkar och buller

Maja, Åsa och jag (fotograf Heléna)
kampanjar på Umeå Univeristet.

Det är inte svårt att få förslag på vad som borde göras för att skapa fler studentbostäder. Två timmar i korridoren på Umeå Universitet gav många post-it-lappar att gå igenom senare under mötet med det allmännyttiga bostadsföretaget Bostaden i Umeå kommun. De som var där var jag, Maja Westling, Centerstudenter, Åsa Nyberg, politisk sekreterare för C i Umeå och partikollegan i Riksdagen Heléna Lindahl.

Mötet med studenterna följdes av studiebesök i området Ålidhem, eller "Hållbara Ålidhem" som det kallas, de fyra byggnader som återuppbyggdes efter den stora branden 2008, tillsammans med Vinterträdgården. Här berättar VD:n Ann-Sofi Tapani om det ger den traditionella företagspresentationen av ett kommunägt bolag som förefaller välskött, med stor omsorg om sina hyresgäster och med höga ambitioner, bland annat på miljöområdet. Det syns förstås extra tydligt i de nya bostäderna.

Förslagen från studenterna var det självklara samtalsämnet med bostadsbolaget, Bostaden i Umeå.

Bullerkraven gör det svårt för Bostaden att bygga små lägenheter. Eftersom de inte byggs genomgående, går det inte att skapa den tysta sida som krävs och man kan förresten fråga sig varför buller måste mätas med öppet fönster. Skulle det sedan byggas med inglasade balkonger är det balkongljudet och inte inomhusljudet som mäts. Sådana tokigheter behöver rättas till när byggreglerna blir möjliggörare för bostäder och inte en uppsättning hinder.

Kring orden "bör" och "skall" går diskussionen mellan ambitiösa byggföretag, kommun och länsstyrelse kring hur bullerkraven är formulerade.

Välbesökt i Vännäs

Kvällen i Västerbotten kröntes med ett synnerligen välbesökt centermöte i Missionshuset i Vännäs. Kommunen är attraktiv och ökar befolkningen. Med Norrlandsmått mätt är pendlingsavstånden rimliga, med mindre är en timmas färd till Umeå. Här ställs inga särkrav överhuvudtaget, vare sig på energi eller tillgänglighet. Ändå lyser byggjättarna med sin frånvaro. Den insikten slog mig i Vännäs! För vems skull vill man införa en stopplag?

Den krassa sanningen är ändå att det är först när bostadsbristen byggts bort i tillväxtområdena som bygjättarna kommer att vända sig till småkommunerna. Annars är det småkommunerna som måste vara duktigare och samverka med de mindre byggföretagen. Här menar Centerpartisterna med Ulf Eriksson i spetsen att någon form av statligt stöd skulle behövas. Ändå är Vännäs en kommun med den högsta andelen unga och ett stort tryck utifrån på gymnasieskolorna. 1200 Elever är inskrivna i en kommun med 8　500 invånare. Det imponerar! Framtidstro saknas inte men investeringsviljan är låg, samtidigt som byggkonstandrna här är lika höga som någon annan stans. För den bostadsmarkand som finns i Vännäs borde kostnaden per kvadratmeter vara runt 17　000 kronor. Nu ligger den på närmare 20　000, även om man skulle välja ett av de så kallade kombohusen.

Min medverkan tillsammans med Mattias Larsson, distriktsordförande i Västerbotten och gruppledare för C i Umeå och Heléna Lindahl, riksdagskollega var synnerligen uppskattat, liksom väserbottensosten som avnjöts hemma på valborgsmässoaftons kväll, efter vårtal och sångarinsats i Fjärås.

Ola Johansson, Centerpartiet

Eksjö visar vägen - på ett annat sätt

När Eksjöbostäder ska bygga så händer det inte sällan att de banar väg för privata byggherrar. Småföretagen som antagligen skulle ha avstått att bygga om de själva skulle stå för planhandlingar, markundersökningar, arkeologi, bullerutredningar och annat sånt som kostar, är svårt och tar tid.

Projektet Norrström i två etapper är ett sådant exempel, berättar VD:n för Eksjöbostäder, Thorbjörn Hammerth för mig, när jag tidigare idag besökte Trästaden, Eksjö på min bostadsturné. Här tog det kommunägda bostadsföretaget initialkostnaden och genomförde etapp 1, för att sedan överlåta byggrätten åt ett mindre lokalt byggföretag. Det är en samverkansmodell som ligger väl i linje med hur ägaren, Eksjö kommun vill att koncernen - Kommunfastigheter och de ingående bolagen ska verka för att främja kommunens tillväxt och utveckling. Det viktigaste är inte vem som bygger utan att det byggs och varför inte låta någon annan ta investeringskostnaden och tjäna på affären, så kan Eksjöbostäder ge sig in i nya projekt, med nya mervärden. Det är några stycken på gång, men kommunens- och Centerpartiets "starke man" Lennart Bogren erkänner att planberedskapen inte är 100%-ig. Det var många år när Eksjö inte växte, men nu har det varit några år som invånarantalet ökat. Framförallt är det äldre personer som verkar villa flytta till de nyproducerade hyresrätterna. Medelåldern på de som vill flytta in i de nya fabriksbyggda tvåvåningshusen, med hiss på Norrström är hela 69 år.

Uppenbarligen avskräcker inte flyttskatter Eksjös seniorer från att flytta. Troligen är huspriserna överkomliga här och inte mycket vinst att skatta bort. Hyrorna är inte heller höga, framförallt inte i det befintliga beståndet och inte heller så värst i det nyproducerade. Ändå sätts det av 300 kronor från varje hyresinbetalning till framtida underhåll (30/30/30 - drift/underhåll/avskrivningar). I projektet Stocksnäs är det 176 "miljonprogramlägenheter" (de enda som finns i Eksjö) som ska renoveras, samtidigt byggs det 24 nya lägenheter ovanpå några av huskropparna. Det är ett sätt att få ekonomi i renoveringen och med nya hissar i husen är alla hyresgäster nöjda och beredda att betala lite mer i hyra.

Det så kallade industriella byggandet med 70% fabriks- och 30% platsbygge rekommenderas och överväg alltid att lägga på en våning om hus skall renoveras, menar Thorbjörn som har erfarenhet från byggbranschen i NCC.

Det var tufft att inte få lov att bygga, menar Lennart. Lite av ett Moment 22 - ingen intressent, ingen plan - och - ingen plan ingen intressent. Nu är omsorgen störst om alla hustillverkare som finns inom kommunens gränser. TMF - Trä och Möbelföretagen listar vad som borde göras och då är bolånetaket högst på listan. Lite längre ner finns skilda krav på tillgänglighet och energieffektivitet mellan olika kommuner. Det saknas inte kompetens bland de små hustillverkarna att konstruera och bygga energieffektivt. Därför är det viktigt att vårda dessa och värna om arbetstillfällena, som inte bara finns i fabrikerna och på byggarbetsplatserna, utan i skogen, på sågverken och vägarna, där husen transporteras.

Byggandet är egentligen inget problem, det mesta handlar om finansiering. För ett bostadsbolag så gäller det att använda reavinsterna som uppstår när man säljer fastigheter med ett lågt bokfört värde till ett marknadspris, till att nyinvestera. Här gäller det att kunna lägga 25 % som eget kapital och låna resten. Hyresrätt och småhus är det som gäller i Eksjö. Bostadsrätten har inte slagit igenom riktigt, men det är lite synd när den stora affärsbankens regionkontor inte tror på tretton centralt belägna bostadsrätter som redan är tecknade, för att de är rädda att föreningen inte ska klara sig. Fler tillgängliga upplåtelseformer tjänar varje bostadsmarknad på, även den som redan har gott om hyresrätter. Banker liksom byggjättar borde vara bättre på att analysera förutsättningarna och våga satsa i de mindre städerna och kommunerna.

Studentbostäder och framförallt bostäder åt soldater behövs och det efterlyses någon form av kreditgarantier för att kunna få loss investeringskapital. De återkommande försvarsbesluten är ett problem för garnisonsstäderna. Marknaden vågar inte lita på försvaret. Det känner jag igen från Skövde och Karlsborg. Här i Eksjö handlar det om 400 anställda soldater.

Slutligen några medskick till mig att ta med när bostadspoltiken skall formuleras på den grund som skapades, i och med att Idéprogrammet igår fick ett avsnitt om bostadspolitik.

• ROT-avdrag för fastighetsägare för renovering av hyresrätt och skatteneutralitet mellan upplåtelseformer.
• Stimulera investeringar i solceller med stöd och hållbara riktlinjer. Nettodebitering bör införas. De energiföretag som har egna modeller har goda erfarenheter.
• Använd byggmomsen som stimulans, åtminstone nu, i ett läge där vi behöver investera för framtiden och ge en injektion i ekonomin som riskerar att bromsa upp.

Eksjö till Mariannelund och i sydöst - Lönneberga

Summerar man intrycken av Eksjö så är det väl förmågan att göra det som andra säger inte går och att prestigelöshet i samverkan ger vinn-vinn situationer för alla inblandade. De stora byggföretagen är välkomna hit för att investera i sjukhuset och andra större projekt. När det gäller bostadsbyggandet så klarar de Småländska företagen ("snåla och noggranna") det utmärkt i Eksjö - den unika trästaden - på Sydsvenska höglandet.
Nästa gång jag kommer hit ska jag hinna gå lite i staden, se på alla vackra byggnader, titta på omvandlingen av I12 - regementsområdet och se den nya fina bollarenan som möjliggjordes till stor del med en privat donation.

För att citera Lennart Bogrens inledning: "Det går alltid om man gör på ett annat sätt".

Ola Johansson
Centerpartiet




Lossa parkeringsbromsen!

För andra gången på mindre än ett halvår kom jag till Malmö för att följa utvecklingen av bostadsbyggandet i en Region som präglas av närheten till Köpenhamn, omvandlingen av industristaden till en kunskapsstad och av omlandet -Skåne som helhet. Läget gör troligen Malmö mer känsligt för konjunkturer och just nu är det ganska stillsamt. Åtminstone är det intrycket jag får på mitt första möte hos Skanska, där man har erfarenhet av betydligt högre tillväxttakt med väsentligt högre priser, när draget kring Västra Hamnen var som hetast. I de attraktivaste områdena värderades läget högt och utöver det blev väl standarden i överkant, vilket gjorde många av bostäderna onödigt dyra för en normal bostadskonsument. Idag har priserna gått ner 5-10 % vilket får anses som positivt. I Lund är det en jämnare efterfrågan, medan det i östra Skåne inte växer alls. Det är beskeden jag får om bostadsmarknaden av Thomas och Magnus på regionkontoret för Projektutvecklingdbolaget Skanska Nya Hem. Malmö och Skåne skiljer sig från Göteborg och Stockholm, åtminstone för tillfället. Sättet att hantera det blir att växla över från A-projekt till lite enklare i utkanten och försöka dra nytta av Skanskas egen bostadsplattform och bygga industriellt där det går.



Från "vanilla" till "deep green".
Så driver Skanska hållbarhet.

Något oväntat, på frågan - vad det är som driver upp byggkostnaden - blev svaret - kraven på garage i markplan, eller under jord och kommunernas parkeringsnorm. Att bygga för kollektivtrafik, cykel och ett gemensamt utnyttjande av bilen med hjälp av bilpooler, är det enklaste svaret på hur byggkostnaden kan sänkas. Således är det snarare kommunernas särkrav vad gäller bilparkeringar och inte energi som är problemet. Det är viktigare med tillgänglighet till bilar än för människor! Oskicket att vältra över kostnader för gator, parkeringar och trottoarer, på bostäderna i exploateringsavtal och markanvisningar är ett annat exempel. Byggföretagen strävar alltid efter att få ut så mycket säljbar BOA - Bostadsarea ur varje kvadratmeter tomtmark. Det kan hamna i konflikt, även med gemensamma anläggningar, grönytor och behovet av annan samhällsservice.

Det är självklart viktigt att kommunerna planerar för de människor som ska flytta in. Finns det barn måste det finnas både lekplatser och förskola i närheten och är det för äldre behöver bostäderna anpassas enligt seniorboendestandard, med lite bredare dörrar och lägre trösklar. Tillgänglighetskrav är inget stort problem och det är inte energikraven heller, för det finns redan i Skanskas normala bostadsbyggande. Däremot om det är studentbostäder eller ett område som riktar sig till unga, så måste man se till så inte regler försvårar möjligheten att bo billigt under en kort tid.

Regional planering behöver bli kraftfullare och kanske på bekostnad av planmonopolet. Det finns exempel på kommuner som sticker käppar i hjulen genom att ställa orimliga krav i exploateringsavtalen. Staffanstorp är en sådan kommun som man menar inte tar sitt ansvar, där 1500 bostäder hamnat i ett stoppläge. Vellinge lyfts ofta fram som ett lysande exempel, men de riskerar straffas för sin utestängande attityd när demografin förändras och det visar sig att man skulle behövt fler yngre och utifrån inflyttade för att fylla behoven i omsorgsyrkena och hålla skatteintäkterna uppe. "Vellinge stagnerar" - det vore väl en rubrik för en egen spekulation som vi borde överlåta åt de skåningar som gärna diskuterar migration utifrån begränsningar och problem.

Låt gärna kommunernas plankontor ta steget tillbaka och överlåt åt byggföretaget att arbeta med planerna. Lägg fokus på den översiktliga planeringen och ägna er mer åt det färdiga resultatet - bostäderna, än åt själva processen. Den ska flyta på, vara smidig, transparent och förutsägbar. Det blir lätt moment 22 i planprocessen om den präglas av allt för mycket arkitektoniska ambitioner i från kommunernas sida. Det och en försiktighet från kommunernas sida att ställa särkrav, utan hellre samordna sig genom frivillighet. Annars riskerar varje nytt bostadsprojekt att behöva uppfinna hjulet på nytt. Det här är ett ansvar som vi inte ska förlita oss på att staten ska ta. De ska blanda sig i så lite som möjligt, utan hellre ange ramarna på ett sådant sätt att alla aktörer kan lösa uppgiften att få igång bostadsbyggandet och gemensamt ta ansvaret för en hållbar utveckling.

Ola Johansson
Centerpartiet

I Boverksstaden på turné

Bostadsturnén är igång på allvar och efter mjukstarten i Västsverige blev det vackra Blekinge, Ronneby och Karlskrona.

Med utsikt över Långasjö skulle tre
50 kvm stora semesterstugor ligga

På Tore och Ulla Hellbergs fastighet i Backaryd, en ort som man kommer till efter att ha passerat Stockholm, vill paret bygga tre semesterstugor invid Långasjön. Området kring sjön ingår i ett LIS-område som Ronneby kommun föreslagit men ännu inte antagit. Naturskönt invid Ullas barndomshem med vacker 1800-tals snickarglädje på mangårdsbyggnaden, ändå är det sällan man ser någon gå här. Det är värnandet av allmänhetens tillgång till stränderna som är Länsstyrelsens motiv till att fortsatt neka paret att få bygga mer än den ena stugan som ligger utanför 100-metersgränsen. När länsstyrelsens tjänsteman var på plats för inspektion vid Långasjön ville ”hen” inte ens gå ur bilen berättar Rolf för mig, Centerpartisterna, Knut Svensson och Jan Olofsson, Leif Johansson, Ronny Henriksson och journalisten med fotograf från BLT.

Strandskyddsdispenser för landsbygdsutveckling

Myndigheterna måste inse att företagandet på landsbygden inte enbart består av jord- och skogsbruk. Attraktionskraft och tillväxt förutsätter en kombination, där turism och upplevelser kan locka människor att starta företag, anställa och skapa efterfrågan på service året om.

Nu har Lena Ek och Stefan Attefall tagit ett gemensamt initiativ att se över vad som gör att intentionerna med den nya lagen, att göra det enklare att få dispens inte fungerar i praktiken.

Grundprincipen menar jag borde vara att det är tillåtet att bygga strandnära, såvida inte särskilda skäl föreligger, allmänhetens tillträde, skydd av biotoper, eller ett redan högt exploateringstryck.

Till Karlskrona kom jag efter en god lunch med sällskapet på krogen Viktoria i Backaryd, där det hör och häpna erbjuds maltwhiskyprovning till en målgrupp som sträcker sig över hela sydöstra Götaland. Duktig krögare  från Hillerstorp, den där Peter Gustavsson.

Till Karlskrona

Karlskrona är litet på kartan men har hela 65 000 invånare. Efter en presentation av det allmännyttiga Karlskronahem med 4000 bostäder och ansvaret de har efter att ha ”fått husen av kommunen – dess invånare” Med det menar Per Myrbäck, VD (med förflutet i många branscher, bl.a. LRF) att det är ett ansvar att hållbart förvalta gåvan och göra den tillgänglig åt dem som en gång givits Karlskronahem.

Kooperativ hyresrätt i praktiken

Vedebylund 1:1 – ett seniorboende som upplåts som kooperativ hyresrätt i ett 7-våningshus innehåller 28 lägenheter och en gemensamhetslokal, kommer att kosta 1400 kr/m2, vilket är en låg kostnad. 15 000 Kronor/m2, anses vara en billig byggkostnad. Skälet till det är att byggföretagen i Karlskrona verkar lokalt och har lärt sig hålla kostnaderna nere. Här finns inte jättarna och det gäller även det närliggande Växjö som också prisas för låga byggkostnader. Till Växjö kommer jag redan den 11 mars.

För de som står längst från bostadsmarknaden erbjuder man 3 månaders kontrakt med hyresgästen direkt, inte med socialtjänsten, för då tar man inte ansvaret som hyresgäst för att betala hyra och sköta sig. Det kan vara tufft med korta kontrakt, men det är bättre än inget alls.

Varför tillgänglighet endast för bilar?

Detaljplaner får inte vara så detaljerade att de hindrar koncepthus. Tillgänglighetskraven är inte sådana att de fördyrar speciellt mycket, däremot är en för hög parkeringsnorm ett problem. Är det viktigare med tillgänglighet för bilar än för människor, kan man fråga sig.
Under kvällen träffades sju intresserade för bostadsdiskussion på Studieförbundet Vuxenskolan under rubriken SV Arena.

Var ska vi göra av 40-talisterna?

Byggemenskap i Seniorhusföreningen, eller vart ska vi göra av 40-talisterna? Fredrik von Platen företräder en så kallad bygg-gemenskap. Han var för några år sedan generaldirektör (eller motsvarande) för Boverket och har en massa erfarenhet som han frispråkigt delar med sig till mig och min följeslagare Lars Karlsson. Tillsammans med föreningskamraten Else-marie Furevall var de dagen innan i Mönsterås hos Roland Åkesson, C och talade inför 65 personer om sin förening, som går ut på att förse medlemmarna med nya och ändamålsenliga bostäder för personer som uppnått pensionsåldern. Hela 200 medlemmar deltar sedan 2004 i verksamheten som innehåller både arbetsmöten, studiecirklar, kultur och nöjen. Några medlemmar har valt att stiga av därför att de känner att de med ålderns rätt inte vill planera för nästa boende, andra har redan fått bostäder i de redan färdigställda bostadsrättsföreningarna.

Om man vet vad man vill ha så kan man pressa storföretagen, som annars gör vad de kan för att lura bostadsrättsföreningarna. Det är en av erfarenheterna de fått efter att ha jobbat med Växthuset, som är namnet på de bostadsrättsföreningar som bildats som en avknoppning från bygg-gemenskapen. Detta är första gången jag stöter på en sådan, men säkert inte den enda. Mig veterligen finns det ingenstans någon förening som denna med uppgift att åstadkomma seniorbostäder.

"om kostnadsutvecklingen i bilindustrin varit
samma som i byggindustrin, skulle en ny Volvo
idag kostat 800 000 kronor"

Hjälpmedelsinstitutet startade projektet ”Bo bra på äldre da´r”. Projektet är avslutat, men arkitekt-tävlingen som ledde till Vedebylund – huset i Karlskrona som ägs av Karlskronabostäder, men blockförhyrs av ett kooperativ är resultatet av en tävling som utlystes för att entreprenörer och arkitekter skulle samverka för bra bostäder åt äldre.

Trist bemötande hos Boverket

Som avslutning uppvaktades Boverkets nuvarande Generaldirektör Janna Valic, av mig, Carlos Andersson från passivhuscentrum i Alingsås och kommunalrådet Karolina Skog, Mp i Malmö. Mötet skulle handla om Nära-nollenergihus och byggkrav, mot bakgrund av Boverkets byggregler. Nu inleddes det med att jag kritiserades av direktören för att jag klagat på Boverket och kallar dem slappa och otidsenliga i ett pressmeddelande som citerats i branschtidningar. Kritiken mot myndigheten tycker jag att jag det finns fog för, så det rör mig inte. Samtalet med Janna och senare hennes kollegor var bra, men det är tydligt att erfarenheten hos Boverkets experter inte vill se samhälls- och miljönyttan med hållbart bostadsbyggande, på samma sätt som vi. Politiskt måste vi med gemensamma krafter se till så Byggkravutredningens förslag om en stopplag mot kommunala särkrav inte genomförs, samt verka för en skärpning av Boverkets byggregler vad avser tillförd energi i byggnader.

Boverket menar att det här med passivhus är något nytt som vi inte har kunnat utvärdera ännu. Ändå skriver Fredrik von Platen om behovet av att utveckla passivhus redan i skriften ”skärpning på gång i byggsektorn”från 2009. Denne frispråkige senior bör jag fortsätta ha god kontakt med och kanske bjuda till Kungsbacka.

Ola Johansson

Centerpartiet

I verkligheten är saker och ting inte lika enkla Veronika Palm

Idag presenterade Veronika Palm en bostadspolitisk rapport för Socialdemokraterna. Man kan konstatera att den inte tillför så mycket nytt. Mest klagas det över att det byggs för lite. Det kan man hålla med om, men till skillnad från Veronika Plam så agerar Regeringen och Centerpartiet för att råda bot på de problem som uppstått efter decennier av S-regeringsinnehav och en överreglerad marknad, där inte investeringskapitalet satsas där det gör nytta.

 

Alla är överens om att bostadsbyggandet är otillräckligt, men lösningen är inte riktade subventioner, generella kreditgarantier och bonusar. Ingen av aktörerna (inte ens de allmännyttiga bostadsföretagen) efterfrågar det. De menar, liksom vi att det driver byggkostnader och skapar obalans, samtidigt som det skickar signaler till marknaden att den som inte gör något, har skattepengar att hämta.

I maj 2010 trädde en ny förenklad Plan- & Bygglag i kraft. Lagen utarbetades av det dåvarande Miljödepartementet och syftar bland annat till att korta handläggningstider. De förslag om förenklingar som föreslås är sådant som Regeringen redan gett uppdrag att utreda och föreslå ytterligare förenklingar kring, bland annat att åstadkomma en bättre regional planering och förmå kommunerna att vara mer aktiva i sitt planarbete. Dessa förslag presenterades i budgetpropositionen där det även finns stimulansåtgärder framförallt för studentbostäder. Länsstyrelserna och Mark- och Miljödomstolarna får direktiv och även medel för att korta handläggningstider vid överklaganden.

Det finns många anledningar till att bostadsbyggandet inte är i nivå med vad det borde vara. Flera hänger samman med den tidigare förda politiken, en stor del beror på osäkerhet kring konjunktur och finansmarknad. Sist men inte minst efterfrågas långsiktigt hållbara spelregler och en fungerande bostadsmarknad, med mindre reglering och bättre rörlighet. Socialdemokraternas förslag motverkar istället det. Tyvärr har inte Socialdemokraterna ännu förstått att det finns ett stort intresse från privatpersoner att hyra ut sin bostad, bostadsrätt eller äganderätt till de människor som idag är i akut behov av en bostad. Grundavdraget har ökat till 40 000 kronor från 21 000 vilket ger ett bra incitament att vilja hyra ut bostaden när den står tom. Tyvärr finns det lagar som lägger hinder vägen för den som vill hyra ut sin bostad under en begränsad tid. Dessa vill Regeringen förändra, medan Socialdemokraterna hittills varit emot ett sådant förslag. Det går inte att ta Veronika Palm seriöst när hon å ena sidan vill skapa fler bostäder och å andra sidan sticker käppar i hjulet för förslag som ökar tillgången på bostäder.

 

Centerpartiet vill gärna se ytterligare förbättringar av bostadsmarknaden. Minskade flyttskatter ökar rörligheten och tillgången, även på små billiga lägenheter för ungdomar, när flyttkedjorna rullar. Vi vill se ett skattesubventionerat bosparande för unga så att de har större möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden via en egen bostad. Vi är kritiska till att bolånetaket, som det är utformat idag, stänger ute personer med en god och stadig inkomst från bostadsmarknaden, bara för att de inte kan få fram de 15 % som bankerna minst kräver i kontant insats. I Norge finns inte de problem som Socialdemokraterna pekar på, bland annat av det skälet att det finns en friare hyressättning, fler privata fastighetsägare som hyr ut bostäder och en tradition att spara för att kunna köpa sin bostad. Den form av bosparande vi föreslår har funnits i vårt västra grannland länge. Detta tillsammans med enklare privatuthyrning skulle snabbt ge effekter i storstäderna. Centerpartiet vill rikta stöden till de svagaste bostadsmarknaderna, där det behövs kreditgarantier för att överhuvudtaget få lov att låna i bank för att bygga, därför att marknadsvärdet understiger produktionskostnaderna. Vi behöver också rikta lånegarantier och stöd till de som inte har en chans att komma in.

Pengarna finns redan hos fastighetsägare, byggföretag och bostadskunder, men på grund av osäkerhet, långa plan- och genomförandetider, en alltför stark hyresreglering, där liten hänsyn tas till bostadens faktiska värde och en förväntan att det någon gång skall komma subventioner och stöd i den form som S nu utlovar, används inte dessa i tillräcklig omfattning för att investera i nya bostäder. Vi behöver bygga mera generellt och inte haka upp oss på upplåtelseformer. Varje ny bostad medverkar till att minska bostadsbristen och öka rörligheten.

Ola Johansson
Centerparitet

Släpp loss bolånetak, bostäder och byggande

I lördags uttalade jag mig i Dagens Industri om hur jag såg på det av Finansinspektionen 2010 införda bolånetaket och dess effekt på bostadsmarknaden. Många kritiserar Finansinspektionen för att detta hindrar människor med en god inkomst att köpa en bostad. Kravet är att 15 % av kostnaden att bygga/köpa skall finansieras med egen insats, något som är svårt om man saknar egen förmögenhet och vill köpa ett hus eller en lägenhet som är nyproducerat. Småhustillverkarna och fastighetsmäklarna klagar, medan många som är oroliga över hushållens skuldsättning och uppkomsten av en ny bostadsbubbla vill ha det kvar. Finansinspektionens GD Martin Andersson ser inte problemet, och har inga planer på att ändra beslutet från 2010.

Hur som helst skapar det ytterligare problem på en bostadsmarknad som tyngs av andra svårigheter. Sedan Stefan Attefall tagit initiativet diskuteras frågan öppet i partierna och så sent som i går även av Moderaternas bostadspolitiske talesperson, Anti Avsan. Fast han fick mothugg idag av sin egen gruppledare Anna Kinberg-Batra.

I går fick jag Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson:s tillåtelse att i Riksdagens frågestund ställa en fråga till Statsrådet Finansmarknadsministern Peter Norman om hur han ser på bolånetakets effekt på bostadsmarknaden och om han har några planer på alternativ som skulle förbättra möjligheten för unga att förverkliga sin bodröm. Svaret på frågorna har vi i morgon kl 15.00 och kanske även en uppföljning i Dagens Industri och andra media. Nyfiken på svaret är jag i alla fall.

Annie Lööf lanserade ett sparandeavdrag och lanserade begreppet "sparandelinjen" som en parafras på "arbetslinjen". Ett skattesubventionerat bosparande för unga efter Norsk modell vill Centerpartiet se som ett skarpt förslag för att underlätta för unga (under 35 år) att etablera sig på bostadsmarknaden och köpa sig en bostad, istället för att vara hänvisad till en hyresmarknad som kännetecknas av bristsituation, godtycklig kösituation och orättvis hyressättning. Det finns inte ett svar på frågan hur vi får fart på byggandet utan flera. Peter Norman har chansen att leverera ett i morgon.

Veronica Palm (s) och de övriga oppositionspartierna i Civilutskottet har i morgon bitti möjlighet att ge besked om hur de tänker sig frigöra de mellan 20 000 och 40 000 privat bostäder som idag står tomma till uthyrning åt bostadssökande ungdomar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Newsmilldebatt om hyresrättens villkor

Här finns en länk till debattforumet Newsmill, där Hyresgästföreningen initierat till en debatt - ett seminarie om hyresrättens roll i ekonomin. Riktigt intressanta artiklar och vinklingar från fler än mig. Mitt inlägg klan ni läsa här.

Kungsbacka sladdar i HSB:s Bostadsindex

Hyresrätt och bostadsbyggande är ju som bekant det politikområde som jag har ansvar för att föra ut och utveckla för Centerpartiet som Riksdagsledamot och ledamot i Civilutskottet.

I tisdags morse var jag på en presentation av HSB:s Bostadsindex. I HSB:s kartläggning och ranking av 70 kommuner som uppfyller kraven att mätas ingår Kungsbacka som i kraft av sitt invånarantal och sin befolkningstillväxt, väl platsar. Tyvärr var min egen hemkommuns ranking inte något att skryta med. På plats 49 är man närmare botten än toppen och i Halland är det bara Halmstad som är sämre. Laholm placerar sig så högt upp som på plats nummer 13. I topp på tabellen ligger Helsingborg och på andra plats Täby. Dessa kommuner har såväl planer som förmåga att genomföra dem. Det är inte de som bygger mest och flest bostäder i andel av befolkningen. Den ligan toppar Lidingö där det byggs nästan tre gånger mera än planerat (252%). Jag misstänker att det inte är någon avundsvärd situation att hantera ett oplanerat bostadsbyggande med infrastruktur, skolor och förskolor etc. Den sortens tillväxt såg vi i Kungsbacka för 20 år sedan. Idag har Kungsbacka väl utarbetade planer men låg förmåga att leva upp till dem. Förseningar och överklaganden kan vara en orsak, en annan att det saknas resurser och förmåga i den kommunala förvaltningen att genomföra dem. En tredje kan vara en senfärdighet och ett ointresse från byggföretag att komma igång. Kanske någon annan som ska svara på det.

Nog om detta. Idag hade jag åter anledning att äntra talarstolen i Riksdagens kammare för att debattera "Hyresrätt med mera". Det var ett motionsblock som handlade om bostadspolitik med bäring på flerfamiljshus och olika upplåtelseformer, främst hyresrätt. Mina anföranden och hela debatten kan ni ta del av genom att följa dessa länkar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Mitt huvudanförande CU 13 Hyresrätt m.m:

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?webbtv=1&sort=debattdagtid&sortorder=desc&a=s#pos=5373

Jan Lindholm (Mp) replik:

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?webbtv=1&sort=debattdagtid&sortorder=desc&a=s#pos=6047

Mitt svar:

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?webbtv=1&sort=debattdagtid&sortorder=desc&a=s#pos=6168

Jan Lindholm (Mp) genmäle:

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?webbtv=1&sort=debattdagtid&sortorder=desc&a=s#pos=6290

Mitt svar:

http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?webbtv=1&sort=debattdagtid&sortorder=desc&a=s#pos=6415

Hela debatten:

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=GZ01CU13&doctype=bet