Ingen trängsel när ansvar ska utkrävas

Sverige behöver mer av gränsöverskridande samarbete för att lösa aktuella problem och satsa långsiktigt på hållbar tillväxt. Veckan började med händelserna i Husby och andra Stockholmsförorter. Jag är definitivt inte rätt person att spekulera i orsakerna till dessa och därmed är det meningslöst att försöka sig på att föreslå åtgärder. I det akuta läget får vi lita på att polisen och räddningstjänst gör sitt jobb, att de som bor i de drabbade förorterna sluter sig samman för att i handling visa att skadegörelse inte är acceptabelt och att det finns alternativ.

Tillbaka till Göteborg och den skam vi känner inför ett ledarskap som agerar kortsiktigt och populistiskt i ett läge där långsiktgihet och ansvar skulle behövas bättre. Mycket är sagt och skrivet om det Västsvenska paketet och den finansieringsöverenskommelse där trängselskatter ingår som en del. Varför ska man lura i Göteborgarna att de kan besluta om att avkaffa en lag som Riksdagen stiftat? Vad skickar det för signaler till Göteborgarna och vi som bor i kranskommunerna, när man spelar rysk roulette med våra möjligheter att skapa en hållbar och uthållig tillväxt där alla ges chansen att vinna, även vi som bor i förorterna. När ska det gå upp för Göteborgarna att ett nej till trängselskatter i folkoröstningen (om det mot all förmodan skulle vinna och ännu mer oväntat, påverka riksdagsbeslutet) innebär att kranskommunernas bilpendlare ges chansen att smita från notan, medan Göteborgs skattebetalare, även de som aldrig passerar en tullstation, sitter kvar vid bordet.

Aldrig förr har det varit så tydligt att det krävs ledarskap och samverkan för att bygga ett hållbart Sverige där människor kan närma sig varann. Är det nödvändigt att Riksdag och Regering ska kliva in när detta ledarskap går och gömmer sig? Hoppas inte det, utan att Göteborgarna tar sitt ansvar nu när det lämpats i deras knä. Vi andra har förvisats till läktarplats av Göteborgs kommunfullmäktige.

Ola Johansson
Centerpartiet