Nubbeförbud på midsommar skulle smälla högre

Nyårsfyrverkerierna orsakar mycket debatt, både i traditionella och framförallt sociala medier. Förekomsten av farliga kemikalier - gifter  har varit omdebatterat. Vi en snabb Googling finner jag att de flesta larmrapporter är från 2011 eller tidigare och att ett dokument från branschorganisationen SFB - Sveriges fyrverkeriers branschförbund med osäker datering förnekar förekomsten, bestämt.

Att smällare oavsett när och hur de används förgiftar naturen, torde vara skäl nog för ett förbud. Diskussionen nu handlar om hur och när de används och det är en annan sak. Självklart förekommer det att folk skadar sig och andra på smällare och raketer. Jag har själv många kompisar som i unga år brände fingrarna på en Kina-puff och att hålla i en ett-öres medan den small var en baggis för de tuffaste (inte mig vid den tiden). Unga pojkar har nog i alla tider burit sig dumt åt med sånt som smäller. Det var inte skäl till förbud då och borde inte vara det nu heller.

Det fanns heller ingen, vare sig vuxen eller barn, som brydde sig om när det pangades, så fort askarna köptes in till påsk och hela lovet small det i gathörn och på skolgårdar. Särskilt brevlådor var ett tacksamt offer. Ingen tog dock dessa som skäl att plädera för totalförbud.

Vad ingen egentligen heller brydde sig om då var hur djuren drabbas. Korna löpte amok om de var på bete så tidigt och rev ner taggtråd och elstängsel på vägen ut, oavsett vad det var som störde dem. Hundar om de fanns var ju jakthundar och förväntades ju tåla smällar. Nu är det annorlunda. Jag ömmar för de stackars djuren som måste hålla sig inomhus. Enligt min uppfattning vore detta (såvida inte gifter och tungmetaller förekommer) det starkaste skälet till att tidsbegränsa eller ransonera försäljningen att skydda hundarna.

Nu efter nyårsafton har diskussionen nästan uteslutande kommit att handla om det allmänfarliga bruket av raketer bland folk och då inte riktade vertikalt utan horisontellt, i avsikt att skrämma människor, eller ännu värre träffa dem och egendom. Förfärligt, javisst och i likhet med skadegörelsen på 60- och 70 talet (brevlådorna), något som i första hand de vuxna har ett ansvar att hålla efter och i andra hand polisen. I fyllan och villan är ju troligtvis de vuxna så kallade förebilderna lika aningslösa förövare som någon annan. Polisen har annat att syssla med och med de begränsade resurser som finns, tycker jag det är bra om de gör utryckningar där det förekommer lägenhetsbråk med misshandel och våld i nära relationer.

Det senare är ju som bekant vanligt förekommande under de storhelger då det köps och konsumeras mycket alkohol i Sverige. Det är vid dessa tillfällen som många barn misshandlas och kränks av sina fäder och andra män i deras närhet. Många kvinnor, sambor, hustrur, flickvänner eller tillfälliga bekanta våldtas och misshandlas av sina män då de är påverkade av alkohol och/eller andra droger. Det förekommer också att de ger sig på andra män med knivar, knytnävar, krossade flaskor och vad tillhyggen som finns i närheten. Det är heller inget som enbart är förbehållet socioekonomiskt svaga medborgare och områden, utan är vanligt också på orter som Särö, Billdal, Bellevue, Danderyd och Östermalm.

Dessa segregerade områden i Sverige där män dricker alkohol utgör ett stort problem och en säkerhetsrisk, speciellt under sådana storhelger som nyår och midsommar, men jag hör ingen höja röster för att vi ska sluta sälja sprit för det. Nubben blir kvar till midsommar och raketen till nyår. Det är vad jag tror.

Ola Johansson, Centerpartiet

Lossa parkeringsbromsen!

För andra gången på mindre än ett halvår kom jag till Malmö för att följa utvecklingen av bostadsbyggandet i en Region som präglas av närheten till Köpenhamn, omvandlingen av industristaden till en kunskapsstad och av omlandet -Skåne som helhet. Läget gör troligen Malmö mer känsligt för konjunkturer och just nu är det ganska stillsamt. Åtminstone är det intrycket jag får på mitt första möte hos Skanska, där man har erfarenhet av betydligt högre tillväxttakt med väsentligt högre priser, när draget kring Västra Hamnen var som hetast. I de attraktivaste områdena värderades läget högt och utöver det blev väl standarden i överkant, vilket gjorde många av bostäderna onödigt dyra för en normal bostadskonsument. Idag har priserna gått ner 5-10 % vilket får anses som positivt. I Lund är det en jämnare efterfrågan, medan det i östra Skåne inte växer alls. Det är beskeden jag får om bostadsmarknaden av Thomas och Magnus på regionkontoret för Projektutvecklingdbolaget Skanska Nya Hem. Malmö och Skåne skiljer sig från Göteborg och Stockholm, åtminstone för tillfället. Sättet att hantera det blir att växla över från A-projekt till lite enklare i utkanten och försöka dra nytta av Skanskas egen bostadsplattform och bygga industriellt där det går.



Från "vanilla" till "deep green".
Så driver Skanska hållbarhet.

Något oväntat, på frågan - vad det är som driver upp byggkostnaden - blev svaret - kraven på garage i markplan, eller under jord och kommunernas parkeringsnorm. Att bygga för kollektivtrafik, cykel och ett gemensamt utnyttjande av bilen med hjälp av bilpooler, är det enklaste svaret på hur byggkostnaden kan sänkas. Således är det snarare kommunernas särkrav vad gäller bilparkeringar och inte energi som är problemet. Det är viktigare med tillgänglighet till bilar än för människor! Oskicket att vältra över kostnader för gator, parkeringar och trottoarer, på bostäderna i exploateringsavtal och markanvisningar är ett annat exempel. Byggföretagen strävar alltid efter att få ut så mycket säljbar BOA - Bostadsarea ur varje kvadratmeter tomtmark. Det kan hamna i konflikt, även med gemensamma anläggningar, grönytor och behovet av annan samhällsservice.

Det är självklart viktigt att kommunerna planerar för de människor som ska flytta in. Finns det barn måste det finnas både lekplatser och förskola i närheten och är det för äldre behöver bostäderna anpassas enligt seniorboendestandard, med lite bredare dörrar och lägre trösklar. Tillgänglighetskrav är inget stort problem och det är inte energikraven heller, för det finns redan i Skanskas normala bostadsbyggande. Däremot om det är studentbostäder eller ett område som riktar sig till unga, så måste man se till så inte regler försvårar möjligheten att bo billigt under en kort tid.

Regional planering behöver bli kraftfullare och kanske på bekostnad av planmonopolet. Det finns exempel på kommuner som sticker käppar i hjulen genom att ställa orimliga krav i exploateringsavtalen. Staffanstorp är en sådan kommun som man menar inte tar sitt ansvar, där 1500 bostäder hamnat i ett stoppläge. Vellinge lyfts ofta fram som ett lysande exempel, men de riskerar straffas för sin utestängande attityd när demografin förändras och det visar sig att man skulle behövt fler yngre och utifrån inflyttade för att fylla behoven i omsorgsyrkena och hålla skatteintäkterna uppe. "Vellinge stagnerar" - det vore väl en rubrik för en egen spekulation som vi borde överlåta åt de skåningar som gärna diskuterar migration utifrån begränsningar och problem.

Låt gärna kommunernas plankontor ta steget tillbaka och överlåt åt byggföretaget att arbeta med planerna. Lägg fokus på den översiktliga planeringen och ägna er mer åt det färdiga resultatet - bostäderna, än åt själva processen. Den ska flyta på, vara smidig, transparent och förutsägbar. Det blir lätt moment 22 i planprocessen om den präglas av allt för mycket arkitektoniska ambitioner i från kommunernas sida. Det och en försiktighet från kommunernas sida att ställa särkrav, utan hellre samordna sig genom frivillighet. Annars riskerar varje nytt bostadsprojekt att behöva uppfinna hjulet på nytt. Det här är ett ansvar som vi inte ska förlita oss på att staten ska ta. De ska blanda sig i så lite som möjligt, utan hellre ange ramarna på ett sådant sätt att alla aktörer kan lösa uppgiften att få igång bostadsbyggandet och gemensamt ta ansvaret för en hållbar utveckling.

Ola Johansson
Centerpartiet