Om att sko sig på bostadsbristen och ömma tår

En ohyggligt intensiv vår har just tagit sin början. Supervalåret med valdag redan den 25 maj blir mycket speciellt. Ännu har det inte märkts så mycket i riksdagsrutinerna. Regeringen som under hela mandatperioden arbetat med reformer och ändringar av lagstiftning presenterar under våren de propositioner som kan antas med hjälp av den nuvarande riksdagsmajoriteten. Vi har flera motioner att behandla om plan och bygglagen och om hyresrätt, med mera.

Inom byggande och bostadspolitiken kommer flera förslag som innebär kortare planprocesser och enklare regler. Det kommer att bli lättare för bostadsrättsinnehavare att hyra ut i andra hand och redan förut har nu möjlighet getts att ta ut i hyra vad det kostar att äga lägenheten.

Flera av de förenklingar som görs är åtgärder mot sådant som "skaver". Vissa saker, som överklagandetiden och bullerkraven är sådant som gett varaktigt obehag och gjort det svårt för den som vill bygga något att gå fram fortare. Annat, som förenklingarna i planprocessen och de tydligare bestämmelserna kring exploateringsavtalen är upplevd smärta, som ibland uppstår för att man försöker går för fort i trånga skor.

Regeringen har fått kritik för att riksintressen är otydliga och försvårar byggandet. Som att springa ett maratonlopp i högklackat för den som utmanar kulturminnen, naturvård eller kommunikationer, för att nämna några "riskintressen". Särkraven blev det ett himla liv om och nu när den frågan tycks gå mot en lösning där vi både får en stopplag och rejält skärpta energikrav vid nybyggen, borde ju byggbranschen slå klackarna i taket och börja bygga.

Det skaver här och där i bostadspolitiken och det pågår en ständig diskussion om var och varför skon klämmer. Framförallt frågar man sig varför vi inte kan gå snabbare fram och nå längre.

För ett par timmar sedan hade jag ett samtal med Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman. Samtalet var informellt och trevligt över en kopp kaffe med tilltugg. Ingen debatt och inget klander åt något håll. Vi är överens om att bostadsfrågan kommer att bli viktig i valet. Vi är också överens om att det behövs mer investeringar i bostadssektorn, däremot skiljer vi oss en del i hur det ska gå till.

Centerpartiet vill se en friare hyressättning med ökat inslag av marknadsanpassning som ett sätt att öka drivkrafterna. Vi har också tagit ställning för rättvisare skattevillkor mellan upplåtelseformer. En kombination av dessa förslag borde tillsammans med regelförenklingar vara grunden för en bred och hållbar överenskommelse om bostadspolitiken. Det borde i första hand vara parterna som tog ansvar för att skapa en fungerande marknad där rörligheten ökar och även de som står utanför bostadsmarknaden har en möjlighet att ta sig in. Några subventioner till bostäder vill vi inte ha och det uppfattade jag också var Barbros hållning, när hon säger att subventionerade bostäder till människor med låga inkomster inte borde vara aktuellt. Frågan man ställer sig är till vilka man annars skulle subventionera byggandet. Nej, Barbro, där måste vi vara överens. Inga mer subventioner och inga sociala bostäder. För Centerpartiet är värnandet om besittningsskyddet och skyddet mot plötsliga hyreshöjningar och ockerhyror odiskutabelt, precis som det är med investeringsstöd till bostäder.

Bruksvärdessystemet är ett i teorin väl fungerande sätt att nå överenskommelser om hur hyran ska sättas. Problemet när det bara finns ett par skor att tillgå och de är i storlek 40, är att de inte passar alla. Hos några är det gott om plats och i bästa fall funkar det med tredubbla sockar, medan de för andra inte ens går att få ner foten. Så är det med bostadsmarknaden, det finns olika sorters skor och olika sorters fötter.

Nästa valdag den 14 september blir en nagelbitare men mitt tips är att Alliansen kommer att kunna fortsätta bygga vidare på att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för bostadsbyggandet, där vi också med skattepolitikens hjälp kan stimulera och få fart på renoveringar med energieffektivisering av miljonprogrammet. 

Det behövs stora mjuka skor och mindre ömma tår i bostadsdebatten.

Ola Johansson

Centerpartiet