En storm i en syltburk

Det måste ha kommit som en överraskning för många att Centerpartiets partiledare Annie Lööf, tillika Näringsminister och ansvarig för ett antal verk och myndigheter, är kapabel att städa upp och ställa till räfst och rättarting, när de likt Tillväxtverket under Christina Lugnet, inte lever upp till ställda mål och inte håller sig till de egna reglerna och riktlinjerna för intern representation.

På annat sätt kan man inte tolka det försök till "mediedrev" som Aftonbladet försöker blåsa upp till, med bland annat den här artikeln (och idag den 14 augusti, den här) Någon fest på "skattebetalarnas bekostnad har aldrig ägt rum och tvärt om kan man i andra medier ana en uppskattning över hur snabbt departementet och även Centerpartiet agerat för att rätta till det misstag som annars kunde blivit synnerligen ödesdigert.

Så här skriver Göteborgs Posten i torsdags den 9 augusti (efter det har inget synts av rapportering i denna "affär") i ett ledarstick:
"Efter avslöjandena om Tillväxtverket gjorde Näringsdepartementet en egen genomgång av den egna representationen. Det var tur det", sedan redogör GP för vad som skett, konstaterar att "ministern själv (är) räddad från en pinsamhet" och avslutar: "Detta att partiaktiviteter finansieras via departementen är emellertid inte ett helt ovanligt oskick. Borgerliga partier kritiserade ofta tidigare S-regeringar för detta. Desto viktigare att då hålla rent framför egen dörr".

Tvärtom bör Centerpartister gå i bräschen för att få bort orimligt förmånliga villkor och gruppledaren Anders W Jonsson har träffat rätt när han jämför villkoren för avskedade generaldirektörer med arbetslösa undersköterskor. Jonsson har ju även ifrågasatt ersättningarna till Riksdagsledamöter som lämnat sina uppdrag. http://www.expressen.se/nyheter/c-utspel-efter-lyxfifflet-andra-fralsereglerna/

Ingemar Johansson från Gällinge i stilla samspråk med Annie.

Igår den 11 augusti publicerade Expressen en Demoskop-undersökning som visar att 72% har förtroende för Annie Lööf som Näringsminister och det får väl betraktas som godkänt, men det finns en förbättringspotential, såklart, liksom för vårt partis opinionssiffror. Jag har roat mig (och eventuellt andra) med att säga att vi bör ligga minst i nivå med starköl (5,6%), men att vi inta ska vara nöjda med mindre än vin om vi ska ha någon påverkan. Starkölsnivån duger gott i Alliansen där vårt inflytande åtminstone stundtals är bättre än vad röstetalet indikerar, men självklart måste det bli bättre och långsiktigt för Regerandets skull är inte heller snaps-siffror tillräckliga, utan det måste till en Absolut-majoritet för Alliansens del.

Vad som varit ledsamt på senare tid är att mycket av nålsticken mot Annie Lööf i min egen "vänkrets" i Sociala Medier kommit från ledande Folkpartister. Varför lusten att åsamka skada är så stark från just dessa kan man enbart spekulera i, men det är väl troligtvis samma orsak till det som den olust jag personligen känner varje gång någon företrädare för C, eller Fp föreslår att de båda partierna skall gå samman under en gemensam partibeteckning.

Den 26 juli erhöll jag ett brev från Skatteverket där de meddelade mig att det avdrag jag begärt om 10 452 kronor för kampanjkostnader inte beviljats. Detta har vi också kunnat läsa om i åtminstone tre av hallandstidningarna. Som tidigare sagts bjuder jag gärna på det, man är väl i dessa tider inte ensam om att få den typen av besked från verket. Jag skulle kunnat fortsätta hävda att de borde beviljats, eftersom den kampanj som bedrevs inte bara var en nyvalskampanj till Riksdagen, utan även en återvalskampanj till Kommunalrådsposten i Kungsbacka (ett annat heltidsjobb), men det lägger jag ner. Tror att avdragsrätten endast gäller för sådana ledamöter som redan sitter i just Riksdagen och det kan man ju också fundera över om det är rimligt. Det enda som skulle få mig att allvarligt fundera över att inte ställa upp till återval 2014 är eventuella diskussioner om gemensam partibeteckning med andra partier i Alliansen, av skälen som anges ovan.



Bild: Kungsbackaposten

Det politiska arbetet har inte legat nere under sommaren, även om frekvensen i bloggandet varit lägre. Flera tidningar har publicerat vad som skrivits om skog, åkermark, havskräftor, yrkeshögskola och barnfattigdom. Inslaget i lokalradion där min syn på vad som politiskt borde göras för de gröna näringarna kontrasterade ordentligt mot vad riksdagskollegan Michael Svensson (m) sade.

Nu innan riksdagsstarten närmar sig kommer jag att skriva en debattartikel om vad som borde göras för att få fram fler studentbostäder. Det är roligt att skriva men tidskrävande. Nu måste jag sluta för en (sön-) dag vid stranden väntar (äntligen).

Ola Johansson
Centerpartiet

P.S
För att i någon mån kompensera för mina angrepp mot politikerkollegorna i Folkpartiet så vill jag med denna (egenhändigt producerade) teckning, som publicerats i Hallands Nyheter visa att jag inte är så mycket bättre själv.

Med aledning av Vattenfalls ansökan för några veckor sedan om att eventuellt återkomma
med en ansökan om att få bygga ny kärnkraft.

Naturreservat eller landsbygdsutveckling?

Man borde väl låta bli att fortsätta diskutera vindkraft, men det är svårt att låta bli efter att ha läst uttalanden i pressen från allianskamrater i Folkpartiet och efter att på Tommy Rydfeldts blogg ha blivit anklagad för att springa i egna ärenden.

Det senare kan jag med kraft dementera. Jag önskar tvärtom jag vore mer av en företagare eller entreprenör, men det har visat sig att jag passar bättre som en drivande arbetstagare som är beredd att mer eller mindre framgångsrikt åta mig arbetsledande och säljande roller. Jag har åtminstone haft och har en vanlig anställning i ett "riktigt jobb". Min erfarenhet av näringsverksamhet har begränsats till en F-skattsedel för verksamhet inom reklam och likande verksamhet, när jag ritade gubbar och tekniska instruktioner till tidningar och småföretag i Kungsbacka med omnejd. Det är nästan så det känns hedrande att nämnas ihop med betydelsefulla företagare som förknippats med Centerpartiet från tid till annan. Tack för det Tommy!


Viss förståelse måste man ändå ha för markägar- och företagarintressen i fallet med Vindkraftsetableringen vid Ulvås mellan Förlanda och Idala. Det är beklagligt när man genom politiska beslut i det närmaste dömer markägare till näringsförbud, när man gör om deras skogsfastighet till ett naturreservat, trots att det kännetecknas av extensivt skogsbruk och en genomkorsande högspänningsledning från det närliggande kärnkraftverket. Jag har vid ett flertal tillfällen varit i området (till fots i bil och på min MTB-cykel) och har svårt att förstå vilka naturvärden det är man talar om här. Vad jag förstår så är inte Folkpartiets ställningstagande grundat på någonting annat än hörsägen från den grupp som är uttalade motståndare. Tvärtom har den Folkpartist som faktiskt deltagit i mötena (Kent Adolfsson) uppfattats som ganska positiv. De människor jag möter har endera inga problem med- eller ser det positiva i att man investerar i glesbygd så att skogsmarken kan användas bättre, både till skogs- och elproduktion.

Ny elproduktion är viktigt i vår landsända som förfördelats genom elprisområdesindelningen. Det enda som på sikt kan kompensera de högre elpriserna här är utbyggd produktionskapacitet och bättre infrastruktur för överföring mellan elområdena. Det som gör bäst och snabbast resultat är utbyggnad av förnybar elproduktion med hjälp av vindkraft, som inte lämnar vare sig avfall, eller svåromhändertagna anläggningar efter sig, där det funnits. Lägre elpriser blir resultatet om vi släpper fram vind i bra lägen.

Att inte vindkraftsföretagen tar hand om sin anläggning vid skrotningen är en av många  myter som spridits och som tyckts ha påverkat de som har dålig lokalkännedom. För att ytterligare illustrera detta så lägger jag här upp tre bilder som ganska väl illustrerar hur det ser ut längs Hultåsvägen. Lägg märke till kraftledningen. Var det någon som protesterade eller skrev namninsamlingar när den drogs fram? Alla som står under en sådan vet att där vare sig är tyst eller fritt från elektromagnetiska fält.

Råö som tidigare varit en faktor att räkna med i de här sammanhangen ligger så långt från Ulvås som man kan komma. Ingen plats, förutom möjligen i kommunens nordöstra hörn, ligger längre från radioteleskopen på Onsala än denna. Ska vi gå på vad som står i den i veckan fastställda översiktsplanen så är detta ett synnerligen bra läge för vindkraft i Kungsbacka. Det är det också om man tar hänsyn till vindförhållandena. Det har en god potential att i hög grad bidra till elproduktionen, nationella miljömål och internationella åtaganden. Någonstas är det skrivet att motsvarande 6000 villor skulle kunna få sin elförsörjning från de 12-13 verken. Detta säger några politiker nej till med stöd av helt nya skäl som inte anförts i samband med att ÖP:n arbetades fram, kompromissades i Alliansen och med oppositionen för att sedan klubbas, enbart med SD som motståndare. Vad är värdet på planen kan man undra?

Ola Johansson
Centerpartiet

Hatt av rätt sort

http://www.dn.se/debatt/centern-star-for-en-varm-och-gron-socialliberalism

Halländskan i exil och partikamraten Anna-Karin Hatt skriver i dagens DN om sin egen framtid i Centerpartiets ledning och om Centerpartiets roll historiskt, nu och i framtiden. Det behövs en ständig orientering i förhållandet till den politiska kartan, terrängen och den rådande kompassriktningen. Den klarar hon galant och får även en gammel-CUF:are som mig att instämma i den liberala trallen. Något jag vet att väldigt många har svårt för, eftersom de ser ett annat parti som historiskt burit denna (halm-) hatt. Att vi idag med fog ska kalla oss social-, eller (som jag fört fram) humanliberaler beror på att det är vår partibeteckning i EU-parlamentet. Vi tillhör den stora liberala gripen ALDE. Det har också sin grund i vår syn på människan och dennes frihet, möjlighet och lika rättigheter. Den avgörande skillnaden mellan oss och exempelvis Folkpartiet är att vi har ett generationsperspektiv på frågan om rättigheter och en global syn på begreppet möjligheter. Frihet inte minst från förtryck och överstatlighet. Vill också lägga till småskalighet och decentralisering. Se där har du en grön liberal kraft som landet och världen behöver. Tack Anna-Karin för ett bra inlägg och ett tillkännagivande i rättan tid. Du har mitt stöd, åtminstone till partistyrelsekandidaturen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vårda energiöverenskommelsen

Idag har vi på nyheterna följt utvecklingen i Japan. Aldrig har väl ett av Anja Pärssons slalomåk känts så malplacerat som när det bryter rapporteringen från världshändelser som denna. Från Facebook följde jag en länk till BBC:s rapportering och såg Japans Premiärminister hålla sitt tal till folket. Efter att ha sänt sina hälsningar till de som drabbats började han tala om landets kärnkraftsanläggningar och att det såvitt han kände till inte varit några radioaktiva utsläpp från dessa.

(Nu hör och läser vi om såväl explosioner radioaktiva utsläpp och härdsmälta)

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.571171-explosion-i-karnkraftverk-i-japan
Det är tankeväckande. Naturens kraft och samhället sårbarhet. Tur det hände i Japan, där det civila samhället fungerar och det finns en beredskap. Japan har sett andra sidor av atomklyvningens risker, men det är inte bara därför rapportering om kärnanläggningars status hamnar högst på listan över vad som måste sägas av en regeringschef för att mildra oron hos en katastrofdrabbad befolkning.

Kärnkraften är farlig, därför ska radioaktiva utsläpp förhindras att komma i kontakt med människor under tider som inte kan överblickas. De nio åldriga reaktorena i Sverige är kanske inte så mycket att tala om i jämförelse med all kärnkraft som byggts i diktaturer, kommunsitstater, krigförande länder och u-länder runt om i världen. De bidrar ju endast marginellt till de avfallsmängder som producerats under 60 år.

Såvitt vi känner till har de ju heller inte bidragit till kärnvapenspridningen på samma sätt som de flesta andra kärnanläggningar i världen. Huruvida kopparbehållarna för slutförvaret håller eller inte har man ju inte riktigt klart för sig ännu. Det beror ju på när och om de kommer i kontakt med syre, vatten eller något annat av elementen. En slutförvaringsmetod finns ju, liksom ett berg som är relativt sprickfritt och det är bestämt att Forsmark i Östhammar som ska hedras med experimentet.

I torsdags eftermiddag fick jag möjlighet att delta i en intressant riksdagsdebatt om "vissa energipolitiska frågor". Det var ett antal motioner som skulle besvaras. Alla handlade om olika aspekter på förnybar energi. Mitt anförande handlade om biogas, annars var det mest vindkraft och solenergi. Egentligen råder en stor enighet, alla talar väl om behovet av att utveckla dessa alternativ. Ingen talare som berörde alternativen ifrågasatte målet att 50 % av energiproduktionen ska vara förnybar 2020. Kärnkraften hör inte till denna kategori, även om den anses vara koldioxidneutral.

Ett undantag finns tråkigt nog mot denna "hegemoni". Det var Folkparitets Eva Flyborg som under huvuddelen av sitt anförande om 10 minuter endast talade om kärnkraft, trots att ingen av motionerna handlade om detta. Folkpartiet verkar ha tagit på sig rollen att driva kärnkraftens sak, hårdare än vad industrin själva gör. De har en mer pragmatisk och affärsmässig syn och väljer att investera i det som ger bäst avkastning, väl medvetna om de begränsningar som finns i antal och lokalisering, samt att det är slut på varje form av subvention.

Energiöverenskommelsen var en svår sak för Centerpartiet. Vi har anklagats för svek. Folkpartiets svek är större! De tillhörde det alternativ (Linje 2), tillsammans med S som vann fokomröstningen och som ledde fram till den avvecklingslag de nu är så glada att vi gemensamt rivit upp.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/tyskland-backar-om-karnreaktorer

Flera talare från allianssidan bjöd i riksdagsdebatten in Socialdemokraterna till att delta i en bred överenskommelse kring energipolitiken. Jag välkomnar det. Framförallt om det skulle säkerställa så målet om 50 % förnybar energi 2020 och så satsningen på exempelvis vindkraft fullföljs. Folkpartisterna har att ta ställning till om de vill fortsätta vårda den energiöverenskommelse de själva bidragit till genom att backa från gamla ståndpunkter (dock inte så gamla som för 30 år sen), eller kliva av och låta sig ersättas av det parti de delade segerchampagnen med efter folkomröstningen 1980.

Det är kanske dags för Fredrik Reinfeldt att ta Flyborg och hennes partikamrater i örat. Deras tal om kärnkraft öppnar för attacker från en opposition som istället borde lockas att ansluta sig till överenskommelsen. I energipolitiken finns det en spännvidd mellan åsikterna inom de flesta partier. Någon som är skickad att stå för ingångna avtal borde kunna vara möjligt att skaka fram inom alla partier, även Folkpartiet.

http://www.centerpartiet.se/Nyheter/Arkiv-2011/Maud-Olofsson-och-Andreas-Carlgren-kommenterar-naturkatastrofen-och-karnkraftsolyckorna-i-Japan-/

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Out- och insiders i politiken

Idag startade Riksdagsåret 2011 på allvar med en partiledadebatt. Det var Mona Sahlin och Maria Wetterstrands sista som partiledare/språkrör. Maria och Peter Eriksson skall ju bytas ut i vår. De kommer att få nya roller i Miljöpartiet. Mona fick höra många uppskattande ord från åtminstone 6 av de övriga partiledarna. Den siste och senast inkomne fick som vanligt kamerahusen att "rassla" på vägen till talarstolen, men hade av förklarliga skäl ingen anledning att stämma in i hyllningskören. Något annat hade ju kanske kunnat uppfattas som hyckleri.

Det är ändå ett glädjande besked till det svenska folket att partiledarna, trots att de i debattens vågor uppfattas som de argaste motståndare, ändå delar de grundläggande värderingarna och drivs av en gemensam önskan att verka för alla människor i Sverige och i världen. Därför var det rörande att höra Frerdrik Freinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund tala om vad Mona Sahlin betytt för sitt parti, dess förnyelse och för många Svenskar. Maud var noga med att betona att det varit och är viktigt för klimatfrågan att det finns två partier som driver dessa frågor och som "konkurrerar". Miljöfrågorna står därför högt på agendan oavsett vilka det är som styr Sverige.

Sverigedemokraterna visade på nytt sin begränsade intellektuella, empatiska och allmänpolitiska kapacitet i Jimmie Åkessons repliker och inlägg. Det kan inte vara lätt att vara nya och helt sakna en allmänpolitisk grund. Diskussionen och förslagen utgår från en starkt begränsad världsbild med en snäv bild av vad som kännetecknar Sverige och svenskhet.

Det är synd att de inte på något sätt förstår att uppskatta det arbete, de goda ambitioner och det ansvarstagande och den dynamik som finns i samspelet mellan en majoritet och en aktiv och samlad opposition. Så långt har de inte kommit i sin skolningsprocess och sin studie av det svenska. Att dela upp människor i grupper och ställa dessa mot varann tillhör inte den värdegrund som Svensk demokrati vilat på sedan 30-talet.

Sverigedemokraterna är och förblir ett främmande inslag i den svenska politiken och den demokratiska traditionen. Låt deras uppträdande på scenen med kamerarassel och allt, bli en parentes i historien. I debatten varnades för den danska situationen. Det som hänt i Danmanrk är att partier ur hela den politiska skalan tagit efter den främlingsfientliga retoriken och lagt förslag som åtgärdar problem som inte finns och därmed placerat Danmark och danskarna själva i ett slags globalt utanförskap.

De använder ett språkbruk som är hämtat från den egna retoriken och som inte beskriver en verklighet som existerar. det främsta av dessa är begreppet "massinvandring". De talar om muslimer på ett sådant sätt att man skall tro att det är själva religionen som är orsaken till att ett lite antal fundamentalister strå för ett hot och en typ av brottslighet som lika väl kan orsakas av någon annan i ett annat syfte. Brott skall betraktas för vad det är och inte vara föremål för kollektiv bestraffning och skuldbeläggelse.

samtliga 7 demokratiska partier i Sveriges Riksdag (6,5 om man skall räkna bort den del av V som ännu kallar sig kommunister) har en likartad syn på Sverige och dess innevånare, samt våra utmaningar. Ofta är vi oense om vilka åtgärder som är bäst. Det åttonde ägnar sig åt att skapa problem istället för att lösa dem.

http://hn.se/asikter/ledare/1.1092663-skillnad-pa-sak-och-person-i-riksdagen

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.533267-i-vantan-pa-opposition

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/sahlins-testamente

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mer-av-ett-kramkalas-an-en-partiledardebatt_5878563.svd


Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Stilla veckan

..brukar man inte kalla påskveckan så? Jo, men det var innan man bestämde att Göteborgarna och därmed även Kungsbacka skulle ha påsklov efter påskhelgen, inte före.
Såg på TV-Aktuellt att Lärarförbunden motsätter sig 40 timmarsvecka med 5 veckors semesterrätt. Detta är en diksussion som pågått länge och som från Sveriges kommuner är efterlängtat. Nu har SKL:s förhandlingsdelegation bestämt sig för att driva frågan i avtalsförhandlingarna och istället erbjuda högre lön, mot att lärarna tecknar centrala avtal som ger dem samma rätt och skyldighet som övriga arbetstagare, exempelvis de förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger och fritisdsledare, rektorer, vaktmästare, lokalvårdare, m.fl. som de delar sin arbetsplats med.
Ska inte lärarna vara i skolan samtidigt som eleverna frågar reportern. Här har vi själva problemet! Saker och ting ändrar sig. Precis som påsklovet numera infaller efter påsk här och där är det inte självklart att elever alltid måste ha ett enda långt sommarlov - samtidigt. Det kan vara olika i olika delar av landet, i olika skolor och i olika av gymnasiernas program. Om lärarna envisas med att stå kvar vid det gamla kommer vi inte att lyckas reformera skolan och skapa moderna sätt att lära som utgår från vad som passar eleverna. Vill Folkpartiet modernisera utbildningsväsendet, eller önskar de en tillbakagång till den staligt styrda skolan? Vill de använda moderna IT-verktyg, eller anpassa skolan till den snabba utvecklingen inom EU. Ser de värdet av entreprenöriellt lärande, praktiska yrkeskunskaper och social kompetens. Vill de bara ha ramar, utan kramar?
Folkparitet har hoppat av förhandlingarna och ställer nu sig vid sidan av sitt arbetsgivaransvar när det gäller läraravtalen. Helt obegripligt! Många partier anklagas för att vara centralstyrda och i det här fallet tror jag det stämmer in på just Folkpartiet. Det verkar uppenbart att partiledaren är den som bestämt detta. I SKL har partierna i Alliansen, Kd, M och C enats om att lyfta frågan om Fp-kamraternas förhållningssätt i förhandligarna till partiledarnivå och det är här det verkar ha kört ihop sig - på högsta nivå. I min egen SKL-beredning, den som behandlar utbildningsfrågor, har den Folkpartistiske ledamoten inte närvarat mer än vid ett fåtal gånger under mandatperioden. Torkild Strandberg, från Landskrona uteblev exempelvis under hela behandlingen av skollagen som vi ägnat mycket tid åt. Obegripligt agerande från det parti som säger sig värna om skolan, eller ett direktiv från partiledningen, att ställa sig vid sidan av kommunernas samarbete för att påverka de statliga direktiven och pålagorna i ny lagstiftning.
Är det Liberalt? Under Jan Björklunds ledarskap förefaller det som Folkpartiet paradoxalt nog är det minst liberala partiet i Alliansen. Troligen är det ett medvetet val att gå mot mer centralstyrning och kontroll än enskilt ansvarstgande och medinflytande.