Out- och insiders i politiken

Idag startade Riksdagsåret 2011 på allvar med en partiledadebatt. Det var Mona Sahlin och Maria Wetterstrands sista som partiledare/språkrör. Maria och Peter Eriksson skall ju bytas ut i vår. De kommer att få nya roller i Miljöpartiet. Mona fick höra många uppskattande ord från åtminstone 6 av de övriga partiledarna. Den siste och senast inkomne fick som vanligt kamerahusen att "rassla" på vägen till talarstolen, men hade av förklarliga skäl ingen anledning att stämma in i hyllningskören. Något annat hade ju kanske kunnat uppfattas som hyckleri.

Det är ändå ett glädjande besked till det svenska folket att partiledarna, trots att de i debattens vågor uppfattas som de argaste motståndare, ändå delar de grundläggande värderingarna och drivs av en gemensam önskan att verka för alla människor i Sverige och i världen. Därför var det rörande att höra Frerdrik Freinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund tala om vad Mona Sahlin betytt för sitt parti, dess förnyelse och för många Svenskar. Maud var noga med att betona att det varit och är viktigt för klimatfrågan att det finns två partier som driver dessa frågor och som "konkurrerar". Miljöfrågorna står därför högt på agendan oavsett vilka det är som styr Sverige.

Sverigedemokraterna visade på nytt sin begränsade intellektuella, empatiska och allmänpolitiska kapacitet i Jimmie Åkessons repliker och inlägg. Det kan inte vara lätt att vara nya och helt sakna en allmänpolitisk grund. Diskussionen och förslagen utgår från en starkt begränsad världsbild med en snäv bild av vad som kännetecknar Sverige och svenskhet.

Det är synd att de inte på något sätt förstår att uppskatta det arbete, de goda ambitioner och det ansvarstagande och den dynamik som finns i samspelet mellan en majoritet och en aktiv och samlad opposition. Så långt har de inte kommit i sin skolningsprocess och sin studie av det svenska. Att dela upp människor i grupper och ställa dessa mot varann tillhör inte den värdegrund som Svensk demokrati vilat på sedan 30-talet.

Sverigedemokraterna är och förblir ett främmande inslag i den svenska politiken och den demokratiska traditionen. Låt deras uppträdande på scenen med kamerarassel och allt, bli en parentes i historien. I debatten varnades för den danska situationen. Det som hänt i Danmanrk är att partier ur hela den politiska skalan tagit efter den främlingsfientliga retoriken och lagt förslag som åtgärdar problem som inte finns och därmed placerat Danmark och danskarna själva i ett slags globalt utanförskap.

De använder ett språkbruk som är hämtat från den egna retoriken och som inte beskriver en verklighet som existerar. det främsta av dessa är begreppet "massinvandring". De talar om muslimer på ett sådant sätt att man skall tro att det är själva religionen som är orsaken till att ett lite antal fundamentalister strå för ett hot och en typ av brottslighet som lika väl kan orsakas av någon annan i ett annat syfte. Brott skall betraktas för vad det är och inte vara föremål för kollektiv bestraffning och skuldbeläggelse.

samtliga 7 demokratiska partier i Sveriges Riksdag (6,5 om man skall räkna bort den del av V som ännu kallar sig kommunister) har en likartad syn på Sverige och dess innevånare, samt våra utmaningar. Ofta är vi oense om vilka åtgärder som är bäst. Det åttonde ägnar sig åt att skapa problem istället för att lösa dem.

http://hn.se/asikter/ledare/1.1092663-skillnad-pa-sak-och-person-i-riksdagen

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.533267-i-vantan-pa-opposition

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/sahlins-testamente

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mer-av-ett-kramkalas-an-en-partiledardebatt_5878563.svd


Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Värvningarna till cirkus Kd!

Den nyhet som presenterades i GP och Kbp idag hörde jag sent i måndags kväll av Fredrik Hansson. Nog kunde man vänta sig en händelsrik start på det nya Kommunfullmäktige, men denna cirkus överträffar vida alla spekulationer. Tre nya Sverigedemokrater och lika många inkryssade Kungsbackabor tillsammans med "nestron" Roger Larsson och lika många stukade ersättare i Kb som jobbat hårt för att profilera sig inför detta val. Framförallt Stephan P och Maria C, samt den förträfflige Hans Selander. Instället kryssade sig Anna Hjertqvist och Conny Jexler in som nya i politiken, medan Peter Wesley missbelåten med listplaceringen i Kd vände på d:et och blev Kb istället under stor dramatik, nästan som en fotbollsvärvning. Han tog med sig sina Säröröster och tog plats som den fjärde ordinarie Kungsbackabopolitikern.

Nu är de tre åter missbelåtna med hur de behandlats i sitt nya parti och tas emot med öppna armar hos det av väljarna övergivna Kristdemokraterna i Kungsbacka. Att Kd tar emot folk som i ren protest lämnar parti och ideologi är inget nytt. Christer Svedhage, tidigare S gick över till Kd förra valet. Att de båda nya politikerna tror att de kan räkna med platser i nämnder bara för att de råkat komma med i fullmäktige får man väl skylla på orutin och bristande tålamod. Kanske borde det gått politikerskola hos oss i Centerpartiet och fått ta del av hur det är att ha fler kompetenta kandidater än det finns uppdrag att fördela. Jag känner ingen av dem egentligen, men Anna:s spontana lynne känns igen i hennes agerande som politiker. Med tanke på att både hon och Conny delade ut förkryssade valsedlar i brevlådorna i Åsa repektive Kullavik indikerar att de själva tycker de är större än det parti de valt att representera. Det är en inställning som Larry Söder lär få känna av framöver, åtminstone tills dess de båda tröttnar även på honom. Peter Wesley var ju bara borta i ett drygt halvår så han lär väl tas emot med öppna armar. Det är bara att vända andra kinden till och sedan låta den som är utan synd kasta första stenen.

Det råder ingen tvivel om att väljarna har anledning att känna sig lurade, både av Kungsbackaborna som lockade väljarna med nya namn som partiföreträdare och av Kristdemokraterna vilka lurade de väljare som valde bort Kd, men istället fick en grupp i fullmäktige som blev större än den var förut, trots att väljarunderlaget halverades. Detta skadar inte bara Kd och Kb, utan även politiken som helhet. Jag hoppas och tror att priset för detta väljarsvek blir högt för de inblandade.


Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net