Juholt-affären, moralisk och politisk kompass saknas!

Annars är det mest turerna kring Juholt som det snackas om. Socialdemokratiska ledamöter springer ut från möten med mobiltelefonen och samlas i grupper för att diskutera. Personen som står i centrum (Håkan själv) och hans handlande, vill jag inte ha några synpunkter på. Jag tycker mest synd om alla hårt arbetande, ambitiösa och engagerade Socialdemokrater i landet, vilka liksom oss Centerpartister är präglade av en folkrörelsetradition, där det ideella samhällsengagemanget utgör grunden, även för oss som upphöjts till en position, där vi kan livnära oss på våra uppdrag, åtminstone så länge vi har dem. Visst finns det många förmåner. Tillgången till en övernattningsbostad för oss som har mer än 50 km till Riksdagen är en. Bostadsbidraget till dem som har lyckats ordna en egen bostad och får kostnadstäckning för den är en annan. Detta och möjligheten till reseersättning, fria tåg- eller flygresor till och från riksdagsuppdrag måste användas med stor försiktighet. Man kan utgå att det kollas upp, speciellt i samband med sådana här händelser. Tyvärr leder det till att förtroendet för politiker urholkas och vi skuldbeläggs kollektivt för att vara ett gäng fifflare. På facebook stack jag ut hakan inför mina 1000-talet vänner med att påstå att politiker nog fuskar mindre än genomsnittet. Vad tror ni?

När det gäller ledarkrisen som sådan så är det ju fler saker som påverkar. Det började väl i tveksamheten kring var S egentligen stod när det gällde Libyeninsatsen och nu senast gäller det vem som sanktionerat Morgan Johanssons utspel om medborgarskapet, något som Håkan Juholt tog kraftigt avstånd ifrån och lämnade ytterligare en partikamrat med ”rumpan bar”. Oredan kring budgeten och beslutet att inte ställa upp i Agendas partiledardebatt är exempel däremellan. Vad beror då allt detta på?

Ytterst handlar det nog om att Socialdemokraterna förlorat två val i rad. I partiet finns det fortfarande många som suttit i Regeringen och som, trots att de sitter kvar i Riksdagen, hamnat i kylan. Det finns åter flera som före Juholt valdes till partiledare varit påläggskalvar som satts på svältkur, medan andra fått komma in som kultingar under värmelampan. Dessa ledamöter som med stor bitterhet, kombinerat med låg arbetsbelastning, anser sig ha tid att läcka som durkslag, medan de slipar knivarna, redo att använda dem när tiden är mogen.

Ett annat resultat av valförlusten är att de länge befunnit sig vid ett politiskt vägskäl. Ska man förhålla sig till Regeringens politik, acceptera den ekonomiska verkligheten vi befinner oss i och likt man gjorde under Göran Perssons tid ta ansvar för utgiftstak och budgetdisciplin, eller ska man lova vitt och brett utan finansiering? Ska man bli ett parti som höjer bidrag och skatter i lika takt, eller ska man acceptera den jobbpolitik som Alliansen gjort till sitt signum? Ska man flirta med främlingsfientliga krafter och ta avstånd från arbetskraftsinvandring eller ska man följa Mona Sahlins mer liberala syn på det, på jämställdhet och HBT-frågor? Hur är inställningen till miljöpolitiken? Följer man metall- och industrifackens kärnkraftsvänliga linje, eller faller man in i Miljöpartiets mer fundamentalistiska hållning med årtalsexcersis? De har ingen aning, allra minst partiledaren. Hur skall då sossar ute i landet, eller i partistyrelse och riksdagsgrupp förhålla sig?

Socialdemokraterna vet, efter två raka valförluster, utanför regeringsmakten, inte vilket ben de skall stå på. Mona Sahlin förstod detta, men fick aldrig det mandat hon hade behövt för att föra sitt parti bestämt i någondera riktningen. Håkan Juholt har inte förstått att det är detta som är hans uppdrag. Den politiska kompassen är heller inte den enda han tycks sakna. Därför har han inte lyckats greppa styråran i tid. Med den utveckling vi ser nu kommer han aldrig att kunna göra det heller. Om han inte har avgått medan jag skriver detta, kommer han att göra det mycket snart.

Med revade segel driver nu (S)kutan mot fjärran klippiga stränder där de endera slås i spillror eller likt Robinson-deltagare ställs inför hårda prövningar, svältkost och successiv utslagning.
Ola Johansson

Centerpartiet