Ansvarsfull migrationspolitik inte mindre

Min förr-förra blogg lyfter fram de värsta sidorna av Sverigedemokraternas politik, främlingsfientligheten, intoleransen och exkluderingen. Allt jag skrev är taget från Riksdagsledamöterna Lång och Janssons motion, ”Medborgarskapets betydelse”. Inlägget har lästs av långt mer än 1000 personer och har fått flera anonyma kommentarer som kritiserar mig enbart för att jag klippt in texten från motionen till min blogg.

I det inlägget berörs överhuvudtaget inte migrationspolitiken, dess möjligheter och utmaningar Det tänkte jag göra här, nu. Det är nämligen min åsikt att man inte kan diskutera dessa saker med företrädare eller sympatisörer för ett parti som så tydligt visar att de inte delar den syn på demokrati och mänskliga rättigheter som är en del av vår politiska tradition.

Jansson från Askim, som under sin tid som partiledare i SD såg till att införa uniformsförbud på partimöten, var för övrigt min bänkkamrat under större delen av den förra mandatperioden. När vi satte oss ner för att prata var vi överens om tre saker, att det varit helg, att semestern varit behaglig, samt att vädret kunde varit bättre. Där tog det slut!

Till saken:

Migrationsverkets prognoser över asylsökande är väl kända. Lika väl kända som flyktingarnas situation i hemlandet, i närområdet och på vägen bort – hit, eller någon annanstans. Kan vi börja med att konstatera att båda dessa existerar och är något vi måste förhålla oss till? Bra! Då är vi överens, åtminstone om att vi lever i en orolig värld.

Många kommer till svenska asylmottagningar och vägen går genom andra EU-länder, vilka var för sig gör olika saker utifrån sitt geografiska läge, ekonomiska och sociala förutsättningar och inhemsk debatt. Många anser att Sverige borde anpassa sig till EU:s nivåer, det vill säga avvisa de flyktingar som tar sig hit och skicka dem tillbaks.

Vart?! Hur!? – Det vet du inte! Är det inte din sak att bekymra dig över det? – Okej! Men det är min, för jag har blivit folkvald politiker. Liksom 348 andra riksdagsledamöter har jag att följa FN:s konventioner, svenska lagar, EU:s direktiv och förordningar, samt inte minst mitt hjärta. Är vi överens om det? – Bra!

Värderingar kommer först

Att migration och mångfald berikar samhället är min övertygelse och en fundamental del av min politiska övertygelse. Många uppfattningar har man fått kompromissa med om man varit medlem i samma parti i 40 år, men aldrig den om människors lika värde. Alla tycker inte som jag. Det är därför man väljer att engagera sig för olika saker och verka i olika partier. Är vi överens om att det är bra att man får ha en egen uppfattning och att det kan finnas olika sätt att forma politiken, samt att det är de som röstar i fria val som tar ställning. – Okej! Nej, hör jag Lång och Jansson ropa. Alla ska inte få rösta och alla Svenskar ska inte få ställa upp i val och ta statliga jobb, inom exempelvis försvaret!

Sverigedemokraterna har bara fått stöd av drygt var tionde väljare. Betyder det att man måste ta hänsyn till deras politik. Nej, det tycker inte jag. Tvärtom! Istället måste vi ännu bättre rusta samhället för att ta migrationens kraft tillvara. Ett öppet tolerant samhälle, med frihet att utöva sin religion och traditioner, bära vilka kläder man vill, följa de lagar som stiftats och inte skada, kränka sina medmänniskor. Är det orimligt att önska sig. Nej, det borde det inte vara, tycker jag. Allt detta ryms i det Sverige jag vill kalla mitt hemland.

Politik är att vilja

Vi måste se till att skapa vägar in till arbete, genom utbildning. Vi måste snabbt bygga de bostäder som behövs för att få bort bostadsbristen, oavsett hur den uppkommit. Det ska vi göra här och nu. Det ansvaret har Alliansregeringen tagit och det förväntar jag mig av den nuvarande regeringen också gör. Bostadspolitiken är ”mitt” område. Mycket har jag skrivit om regelförenklingar, bättre fungerande bostadsmarknader och ett gott investeringsklimat för hyresrätter. Den politiken är till för alla som bor i Sverige, nu och i framtiden.

Det förvånar mig när människor som är investerare, företagare, fastighetsägare och byggare säger att vi måste vänta med migrationen till dess det finns jobb och bostäder. Hur kan man vara framgångsrik byggherre om man först bygger och sedan väntar på en eventuell efterfrågan, eller investera för att skapa jobb utan att det finns en arbetsmarknad där människor efterfrågar arbeten. För mig som marknadsekonom hänger utbud och efterfrågan ihop. Den som vill reglera genom att villkora det ena med det andra, tycker jag har en socialistisk, planekonomisk syn.

Det är den senfärdiges förhinder att skylla på bostadsbrist och arbetslöshet. En ekonomi som fungerar skapar arbeten åt de som kan arbeta. Där byggs det bostäder åt dem som behöver bo. Det kan mycket väl handla om enkla jobb till låga löner, eller billiga bostäder för en liten plånbok. Risken med detta "hönan, eller ägget-resonemang" är att det bästa blir det godas fiende. Detta blir också mitt budskap till de kommunpolitiker som inte tar sitt ansvar för migrationen. Se till att planera för att bygga de bostäder ni påstår det inte finns tillräckligt av.

Ny politik

Vd:n för Fastighetsägarna i Stockholm, amerikanen Billy Mc Cormac berörde detta i en artikel med rubriken ”Vi behöver utveckla en svensk modell för socialt boende” i SvD, den länkas här. Det är den sortens nyanserade diskussioner vi behöver föra kring arbets- och bostadsmarknad där trösklarna skapar en insider- outsiderproblematik.

Klarar vi inte att få människor som kommer till Sverige i arbete och bostäder med den politiken vi har, måste vi utveckla politiken och komma på nya lösningar, inte sluta oss inom nationsgränser och skylla på EU, dess migranter eller de asylsökande.

Ola Johansson

Centerpartiet

Vi fick snabbt en motorväg, men först nu kommer dubbelspåret

Efterlängtat besked om Varberg. Arbetet med resecentrum och dubbelspår påbörjas redan 2017. Möjligheterna för arbetspendling i Halland ökar när plattformarna förlängs i bland annat Kungsbacka så att det går att köra med dubbelkopplade tåg, vilket ytterligare stärker möjligheterna för de 20 000 hallänningar som arbetspendlar norrut. Det blir dessutom enklare att pendla med hjälp av bil, cykel och tåg när samåkningsparkeringar byggs i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. En rejäl satsning på cykel blir det för Halland i och med att Kattegattleden färdigställs.

Redan 2010 presenterade den dåvarande Infrastrukturministern Åsa Torstensson (c) den historiskt stora satsningen på utbyggd infrastruktur. Hela 522 miljarder kronor inklusive regional medfinansiering ska satsas i hela landet på hållbara transporter, arbetspendling och stärkt konkurrenskraft för Sverige, genom nyinvesteringar och upprustning.

Decennier av misskött underhåll från tidigare S-regeringar som med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet byggt upp en underhållsskuld på 300 miljarder, kommer under 2014 – 2025 att ge hela Sverige helt andra förutsättningar att utvecklas. Beskeden för Halland och Västsverige är glädjande, eftersom det nu innebär att spaden äntligen sätts i jorden för dubbelspårig järnväg på hela västkustbanan.

- Det värmer hjärtat extra hos oss som i Ungdomsförbundet kämpade för dubbelspår redan på 70-talet, säger jag som var distriktsordförande för CUF 1983-85 och som hellre såg dubbelpåret färdigställas än en motorväg.

Ola Johansson
Centerpartiet

Socialdemokraternas inre väsen - ett ljudligt gräl

Mycket medial uppmärksamhet riktas på Socialdemokraterna, LO, Stefan Löfvén, det Verkställande Utskottet och olika ledande S-företrädare och deras inställning till valfrihet inom välfärdssektorn och framförallt frågan om vinster i de företag som är verksamma.

Lite i skymundan håller Socialdemokraterna på att slita med olika bostadspolitiska frågor, med energifrågan, med jobbpolitiken och med andra för ett parti som gör anspråk på statsministerposten, helt avgörande områden att ha klockrena ställningstagande inom.

Mina Socialdemokratiska vänner brukar försvara sig med att de är "ett stort parti som rymmer många olika åsikter" och att "allting kommer att klarna efter kongressen". Det är möjligt, men vad händer på vägen dit och vilka konsekvenser kommer det att få efter det att kongressen fattat sitt beslut och viktiga partiföreträdare, kommunpolitiker, fackliga organisationer och riksdagsledamöter tillhör förlorarna, eller känner sig nödsakade att gå till val på en politik de inte känner sig hemma med.

Det slår mig att Socialdemokraterna idag är ett parti som många vill identifiera sig med, men som har svårt att forma en politik som i slutändan kan samla alla. Så fort det ska till att konkretiseras ställs intressen emot varann, pragmatism emot dogmer, höger emot vänster, företagandets intressen ställs emot fackliga, de som står utanför arbets- och bostadsmarknaden emot dem som är inne, o.s.v. Det är därför ledande Socialdemokrater oftare kritiserar den förda politiken och ibland även kritiserar resultatet av den politik de själva fört under tidigare regeringsinnehav än berättar om vad de själva vill göra.

Inte sällan är det Centerpartiet som blir föremålet för denna projicering av de egna interna problemen. Det påminner lite om hur vi brukar beskriva en mobbare som den osäkre men tuffe som för att dra till sig uppmärksamhet och samtidigt försöka dölja sina egna misslyckanden istället hackar på den som är mindre. Sedan är ju storlek någonting relativt. Från att ha varit ett parti med nära 50 % väljarstöd har Socialdemokraterna i stort sett halverats och under de värsta månaderna med Juholt var läget värre än så. Det är mångfalt fler väljare som lämnat Socialdemokraterna under de senaste 30 åren än som lämnat Centerpartiet, men så vill man inte få det att verka. Inget parti har som Socialdemokraterna ett sådant intresse att skada Centerpartiet och även de båda övriga mindre Allianspartierna. Att något av dessa hamnar utanför Riksdagen är i själva verket deras enda chans att komma åt regeringsmakten. Väl där har de att försöka skapa en majoritet tillsammans med något eller några av de partier som nu ägnar all sin kraft och energi åt att själva dra iväg mot allt mer extrema positioner.

"It ain't over till the fat lady sings!"

Ola Johansson
Centerpartiet