Stoppa häxjakten på småskalig vattenkraft!

Irritation, ilska, oro och uppgivenhet. Det är känslor som präglar många småföretagare sedan det står klart att vattenverksamheter, små dammar och kraftverk nu måste omprövas gentemot Miljöbalken, trots att de funnits där i hundratals-, ja, kanske bortemot tusen år.

Med Marianne Andersson och Bengt Hilmersson (c) i Vårgårda

Vi har rest runt i landet för att besöka kvarn- och kraftverksägare som inte kan förstå varför Sverige överimplementerar det så kallade ramdirektivet om vatten från EU. Detta trots att en majoritet i Riksdagen beslutat om en enklare prövning. Trots att det i energiöverenskommelsen skakats hand över blockgränserna på att regelverken för småskalig vattenkraft, vid den omprövning gentemot moderna miljökrav som måste ske, ska ta bättre hänsyn till ekonomiska konsekvenser och enskildas intressen.

Ola Johansson (C) frågademiljöminister (följ länken till interpellationen), Karolina Skog (Mp) om hon håller med om beskrivningen och huruvida det är motiverat att anstå med prövningarna. Annika Qarlsson (C) har tagit emot svaret och debatterat i riksdagen (följ länken). Centerpartiet menar att det, som följd av det oklara rättsläget och riksdagens tydliga ställningstaganden, till förmån för den småskaliga vattenkraften, behövs två åtgärder från miljöministerns sida.

För det första, moratorium, -ett stopp för fortsatt prövning intill dess det är klarlagt huruvida ramdirektivet för vatten verkligen ingriper mot redan befintliga vattenverksamheter, vars tillstånd baseras på gammal hävd, eller äldre lagstiftning.

För det andra en modern lagstiftning, som tillmötesgår energiöverenskommelsen vad gäller ekonomiska villkor och enskilda intressen och som kan godkännas av den majoritet i riksdagen som förväntar sig enklare prövning.

Av det svar som vi fått från miljöministern framgår det att hon ämnar lämna en proposition till riksdagen redan före sommaren. Det ser vi fram emot, fast det finns anledning för vattenkraftsägarna att fortsätta oroas. Det tycks fortfarande vara regeringens ambition att riva upp tillstånd och genom nya krav på bland annat vandringsvägar förmå markägare att riva befintliga dammar för att aldrig mer återuppbygga dem.

En eldsjäl som gav upp, Lilla Åby kraftstation.
Ove och Ann-Sofie Andersson försökte bygga om

Det gavs inte heller denna gång något tydligt besked från miljöministern. Det tyder på motsättningar mellan ministrar (S) med ansvar för närings- respektive energifrågor och miljödepartementet (Mp). Löftena mot Älvräddarna och Sportfiskarna kan inte svikas nu. Vattenverksamhetsutredningen var ett beställningsverk från dem, som inte tog hänsyn till behovet av förnybar energi, småföretag, landsbygd eller kulturarv- och miljö. Nu idkar länsstyrelser och kammarkollegium en häxjakt på idealister med små resurser och det riskerar få förödande konsekvenser för landskapet längs våra vattendrag. Regeringen måste ta sitt ansvar och stoppa detta nu!

Kvarnar och turbiner som installerats för att smälta och smida järn, mala brödsäd, driva sågverk och försörja småindustri med elkraft, som varit viktiga för att bygga landet, kommer läggas ned, rivas och ersättas med ingenting. Istället för vandringsvägar för fisk får vi ödeläggelse och ytterligare försämrade villkor för landsbygdens näringar. Därför fortsätter vi, trots miljöministerns undvikande svar driva den här frågan.

Den här artikeln publicerades i liknande form i webbtidningen Altinget och du hittar den här.

Ola Johansson
Centerpartiet

 

 

Passivhus, kärnkraft, vattenverksamhet och fisk - måndagens debattämnen

Nära-nollenergibyggnader och Insatser för vandrande fisk diskuterades i går, måndag i kammaren. Jag fick då tillfälle att lyfta fram Eksta Bostads AB och framförallt min föregångare som Riksdagsledamot för Centerpartiet från Kungsbacka, den energiske praktkern, Ivar Franzén, vars insatser för den förnybara energin och byggandet i Kungsbacka förtjänar att nämnas om och om igen. I replikskiftet som följde med Miljöpartiets Jan Lindholm talades det om hur den el som tillförs byggander är produceras, vad som är exergi, primärenergi och sekundärenergi. Mycket fysik och matematik som kanske inte riktigt hör hemma i en politisk debatt.

Min motdebattör har en poäng i det att det är viktigt att inte bara definiera mängden energi som tillförs en byggnad, utan att ta hänsyn till hur den uppkommit från början och sedan omvandlats, till exempelvis el.

Den första debatten handlade om "kärnkraftens subventioner" och utgick från regeringens skrivelse, där de slår fast att det inte finns något regelverk som ger kärnkraften en positiv särbehandling jämfört med övriga kraftslag. Däremot ville Mp och V, samt S i varierande grad hävda att de säkerheter som kärnkraftsföretagen skulle ställa upp borde vara större än de 11 miljarder, regeringen kommer att kräva, utöver den sakförsäkring på 15-20 miljarder kronor som behövs för att försäkra anläggningen. Skulle inte detta räcka så kommer utmätning att ske av kärnkraftsanläggningens ägare för att bekosta de skador som uppkommer vid en olycka med utsläpp.

Mot slutet av dagen så handlade det om insatser för vandrande fisk vattenkraft och övrig vattenverksamhet. Här var alla överens om att det behöver utredas vad man ska göra för att förmå vattenkraftsägare att se till så vandringsvägar säkerställs, samt om det finns tillräckligt skydd för nationalälvarna. Jag valde i mitt inlägg att tala om en annan vattenverksamhet som är mycket vanlig i vår del av landet, nämligen dikning och dränering. Sett ur ett historiskt perspektiv är sådan vattenverksamhet och även vattenkraften något som i hög grad bidragit till att skapa välstånd och komma bort från svält, genom uppbygganden av industri och nya åkerarealer och brukningsmetoder inom jordbruket.

Ola Johansson
Centerpartiet

Vandrande fisk och kärnkraft så in i Norden

Kommande vecka blir den sista Riksdagsveckan och avslutas redan på onsdag då den sista voteringen är klockan 16.00. Innan dess är det ett stort antal ärenden som skall debatteras och redan på måndagen kommer jag att vara aktiv i kammarens talarstol.

”Nära-nollenergibyggnader” och "Insatser för vandrande fisk” blir de stora diskussionsämnena där jag för Centerpartiets talan som ledamot i Civilutskottet. För några månader sedan diskuterades också Kärnkraftens subventioner i en av Civilutskottets debatter, men då som en fråga som handlade om preskriptionstid för personskador och sjukdomar orsakade av en kärnkraftsolycka och nivån på de ekonomiska säkerheter som ska ställas av kraftföretagen innan de tar en ny reaktor i drift, samt hur ansvaret skall kunna utkrävas om och när en olycka inträffar. Den här gången är det Näringsutskottets ledamöter som ska diskutera och eftersom jag ändå åker till huvudstaden så lovade jag att delta. Det finns ett intresse från framförallt Miljöpartiet att få det att framstå som vi i Centerpartiet har gett upp ambitionen att inte subventionera kärnraft, genom att inte föreslå ett i praktiken obegränsat skadeståndsansvar.

De vill göra en symbolfråga av någonting som det i praktiken är omöjligt att stifta lagar om och besluta, nämligen den gränslösa, oändliga och bottenlösa katastrofen, så som vi har upplevt den i Fukushima och Tjernobyl. Även om ingen vill att en kärnkraftsolycka ska ske här, så kan vi konstatera att det redan hänt och det flera gånger, - som vi känner till. Troligen vid ett flertal ytterligare tillfällen som vi aldrig har fått reda på. Vad händer? Hur omfattande blir skadorna omedelbart och på sikt? Vem ska ta ansvar och vem ska betala, för vad och på vilket sätt? Det är stora frågor. Det kommer att krävas god pedagogik för att förklara att det måste sättas gränser även för det som är gränslöst.

Lite senare på måndagen har Civilutskottet debatt om ”Insatser för vandrande fisk”. Det handlar om hur vi ska se till att vattenkraftsägarna ser till så vandringsvägar för fisk i form av exempelvis laxtrappor säkerställs. Frågan är större än så eftersom Regeringen på intitiativ från vår Miljöminister Lena Ek, har beslutat tillsätta en utredning som ska se över all lagstiftning som reglerar vattenverksamhet och då handlar det inte enbart om vattenkraft, utan även om dikning och dränering. Både den och vattenkraften hör till vår tidiga industrialisering och rationalisering av jordbruket, som ledde till att vår nation utvecklades, vi kunde få stopp på emigrationen och försörja vår egen befolkning med mat och ökad välfärd. Stor miljöpåverkan blev det ju förstås, men också mycket utveckling, sett i ett längre perspektiv. Nu ska vi se över alla lagar, det vill säga även 1918 års vattenlag. Vi ska också utreda om vi behöver göra mera skydda våra nationalälvar med hjälp av Miljöbalkens 4 kap 6 §.

EU har beslutat om ett direktiv som säger att alla medlemsstater senast 2021 ska ha en handlingsplan och fastställa en definition av nära-nollenergibyggnader, populärt kallat passivhus. Det är glädjande att regeringen nu vill skärpa kraven. Det är nog viktigt innan man fastslår nya byggregler, reder ut begreppen. I första hand måste vi se till att det nationella miljömålet att minska energiförbrukningen får vara vägledande och att vi ställer om till ett minskat beroende av fossil energi för uppvärmning, el och transporter. På måndag kväll vet vi hur det har gått och veckans sista dagar ar gått åt till förberedelser, med några avbrott. Konstaterar att jag aldrig förut haft så mycket att göra i debatter en enda dag.

Ett av dagesns avbrott var för att i Riksdagens frågestund efterlysa svar på vad Lena Ek tänker göra för att få bort det hormonstörande ämnet Bisfenol A från markanden. Ämnet finns i flaskor och brukar för livsmedel, i färger, lim och i kasssakvitton (?!), m.m. Idag ställde jag frågan till Lena som gav ett bra svar på min följdfråga som ni kan se och höra på Riksdagens hemsida.

Nu är det förberedelser för Nordiskt samrbete som gäller. I morgon bitti bär det av till Grans kommun, några mil norr om Oslo. Där ordnar Föreningen Norden ett så kallat fyrkantsmöte, där jag deltar både i egenskap av riksdagsledamot, men också som tidigare kommunföreträdare från Kungsbacka. Gransatsar på Pilgrimsleden, samma led som passerar Kungsbacka och Halland till St. Olofs gravkyrka i Nidaros (Trondheim). På seminariet i Gran kommer jag att berätta om det väldigt omfattande Nordiska samarbetet som finns i Nordiska Rådet, i EU och mellan regeringar och parlament i de respektive länderna. Det finns mycket att lära och mycket att berätta om, säkert även sedan vi kommer hem på söndag kväll.

Idag blev jag även intervjuad av lokalradion om vad jag tror kommer att hända när och om utredningen om Rättspsykiatri kommer att bli verklighet. Verkar inte som intervjun sändes, men de kanske återkommer.

Ola Johansson
Centerpartiet