http://www.byggindustrin.com/staten-ska-inte-stoppa-miljoambitioner__9924
I dagens DN-debatt skriver några kommunpolitiker,varav två från C tillsammans med Naturskyddsföreningen om samma sak.
http://www.dn.se/debatt/lat-ambitiosa-kommuner-krava-energisnalare-hus
Och som av en händelse sändes idag, vid flera tillfällen, en intervju som gjordes med mig för Ekot för en knapp vecka sedan. Om det är så att Boverket är de som ska sätta kraven för hur energieffektivt man får lov att bygga i kommunerna så är det väl som att låta räven vakta hönsen ungefär. Deras inställning till passivhus är väl känd. Passiva är väl fel ord. Möjligen avvaktande eller snarare skeptiska. Om detta arrangerade jag ett frukostmöte i onsdags, där Byggmaterialindustrierna och Energimyndigheten medverkade på ett förtjänstfullt sätt. För att vara en riksdagsfrukost var den välbesökt. 15 Personer kom dit och lyssnade.
Här är länken till Ekot (inslaget kommer mot slutet 17 minuter in i sändning)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/110233?programid=83&t=1210
Under alla förhållanden så råder det olika uppfattningar mellan partierna i den här frågan och det skall bli intressant att följa den debatten framöver. För DN:s räkning hade vi förberett en längre artikel som jag klipper in här.
Idag tisdagen den 30 oktober har ledaren också tagit upp denna tråd:
http://www.nsk.se/article/20121029/OPINION/710299871/-/attefall-8211-lyssna-pa-c
Orimligt
om staten lägger krokben för kommuners miljöarbete
Bild som publicerades i tidningen Byggindustrin |
Denna långsiktighet tas fasta på i EU:s
direktiv om byggnaders energiprestanda. Från 2020 ska samtliga nya byggnader i
EU vara nära-nollenergibyggnader. All svensk lagstiftning behöver därför mätas
mot detta mål. Därutöver gäller som en
del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt
god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Just
därför är den pågående Byggkravsutredningen så viktig. Syftet med den är att
föreslå nya kommunala krav på tekniska egenskaper i byggandet, t ex rörande
kommuners möjlighet att
ställa krav som går utöver än vad som gäller i plan- och bygglagen och
Boverkets byggregler när det gäller vilka energikrav som ska gälla när kommunen
upplåter sin mark för bostadsbyggande. Utredningen ska lämnas
till bostadsminister Attefall senast 31 december. Inom utredningen diskuteras
att förbjuda kommuner som vill minska energiförbrukningen utöver Boverkets
byggregler. Det finns en risk att utredningen lägger krokben för kommuner som vill
gå vidare i miljöarbetet.
Dagens
energikrav i Boverkets byggregler för nya byggnader uppfattas av många inte
vara tillräckligt skarpa. Även många i byggbranschen intygar att kraven är
alldeles för lågt satta i relation till det man sedan länge åstadkommit med god
lönsamhet. En majoritet av remissinstanserna, inklusive tunga byggbolag, invände
mot Socialdepartementets bedömning tidigare i år att dagens byggregler
motsvarar EU-direktivets nära-noll byggnader. Ytterligare ett problem med
dagens svenska byggregler är att de i för låg grad värderar skillnaden mellan
olika energislag. Därtill ger staten dubbla signaler genom att Boverket och
Energimyndigheten ställer olika krav på energieffektivisering i byggsektorn.
Kommunerna
har en självklar roll att leda och driva på det lokala arbetet för klimat och
hållbar utveckling. Beställare och kommuner som ställer krav är viktiga aktörer
för att driva på omvandling och effektivisering av en bransch som kan bidra
mera till hållbar omställning. Istället för att peka finger åt kommuner som
höjer ribban, borde staten ta fram byggregler som på ett trovärdigt sätt visar
vägen mot energi- och klimatmål till 2020 och 2050. Det är mer ekonomiskt ansvarsfullt att genomgöra klimatförbättrande och
energibesparande insatser nu, i samband med nyproduktion, än att i efterhand
behöva bygga om.
En bärande politisk princip för
Centerpartiet är att beslut bör fattas så nära den enskilde som möjligt. Vi
slår vakt om det kommunala självstyret. Lösningar som bygger på lokalt fattade och förankrade beslut
är också mer hållbara än påtvingade ovanifrånlösningar. En ordning där
kommuner skulle förlora möjligheten att ställa krav på vad som uppförs på egen
mark kan därför av oss inte beskrivas som något annat än ett demokratiskt bakslag
och ett grundskott mot klimatarbetet i kommunerna.
Enligt
dansk modell skulle staten istället redan nu, eller vid den utvärdering som ska
göras 2015 av EU:s nära-noll-regler, kunna publicera vilka skärpningar av energieffektiviseringskraven
som kan ske stegvis till och med 2020, och som med rimliga antaganden om ökande
energipriser och teknisk utveckling sannolikt kommer att innebära mycket låg
energianvändning.
De nivåer
på ökande byggkostnader för höjda energikrav om 10-15% som utredningen angivit,
kan inte heller tas som sanning. Det är väldig osäkert om kostnadsökningarna
verkligen ligger på den nivån. De undersökningar som gjorts är knapphändiga. Beroende
på om man endast räknar byggkostnader eller om man också räknar in driftskostnader,
och på vilken sikt man räknar hem investeringen kommer man till olika resultat.
Detta gäller t.ex. passiv- och lågenergibyggande som ger bra resultat på längre
sikt och om man beaktar livscykelperspektivet och de sänkta energikostnader som
krav på lägre energiförbrukning medför. Det saknas helt enkelt underlag i
utredningen att uttala sig om vad krav på minskat energislöseri kan leda till ur
ett ekonomiskt perspektiv. Vilka effekter ett ökat kravställande, eller för den
delen förbud mot kommunala krav, har ur samhällsekonomiskt perspektiv med
beaktande av miljö- och energieffekter har inte alls analyserats.
Det är
också oklart vilka effekter ett förbud skulle få på bostadsbyggandet, vilket är
utredningens främsta motiv till att toppstyra kommunala miljö- och energikrav.
Ett rimligt antagande är att de kommuner som ställer krav har minst lika höga ambitioner
som regeringen att åstadkomma bostadsbyggande. De kan sannolikt bättre bedöma
hur den lokala marknaden ser ut och vilka möjligheter till kravställning som
finns, utan att det hindrar bostadsbyggandet.
Centerpartiets analys är att detaljstyrning
och förbud mot ambitiösa kommunala energikrav skulle kunna leda till minskat
byggande. Detta eftersom många kommuner med egna klimatmål inte vill medverka
till icke-miljöanpassat byggande eller kan se sig nödgade att tillgodose sina miljömål
på andra sätt vilket skulle kunna försvåra byggande. Det skulle bromsa en
pågående utveckling mot industriell produktion av energieffektiva hus.
Inriktningen
i regeringens arbete med bostadspolitiken ska utgå från att energi- och
miljökrav går hand i hand med målen om ökat byggande: De nationella kraven ska
vara utformade för att driva på miljöutvecklingen inom byggsektorn och bidra
till en konkurrenskraftig bransch som kan sälja svensk miljöexpertis och
kunnande kring hållbart samhällsbyggande internationellt. Detta uppnås inte
genom att staten kringskär marknaden för energieffektiva byggnader i Sverige.
Istället för att förbjuda ambitiösa kommuners
arbete med sina energi- och byggplaner, måste staten hitta sätt att bejaka
kommuner, fastighetsägare och byggföretag som vill gå före och samtidigt hitta
sätt att göra detta som går ihop med enhetliga regler och förbättrad
konkurrens. Det är inte en lätt utmaning – men att ställa ökat bostadsbyggande
mot miljö gagnar ingetdera."
Ola Johansson
Centerpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar