Ekot och facktidningar om byggkrav

Jag känner mig nödsakad att i denna blogg knyta samman en del som sagts och skrivits om den pågående byggkravsutredningen idag och den senaste veckan. Det finns farhågor om att den skall ta bort kommuners möjligheter att själva, tillsammans med byggföretag gå i bräschen för energieffektivisering. Om detta har jag skrivit i tidningen Byggindustrin i fredags och faktiskt lyckats få med en karikatyrteckning som illustrerar Statssekreterare Ulf Perbos inställning (passivare än de hus vi pläderar för) till klimatfrågor, se nedan.

http://www.byggindustrin.com/staten-ska-inte-stoppa-miljoambitioner__9924

I dagens DN-debatt skriver några kommunpolitiker,varav två från C tillsammans med Naturskyddsföreningen om samma sak.

http://www.dn.se/debatt/lat-ambitiosa-kommuner-krava-energisnalare-hus

Och som av en händelse sändes idag, vid flera tillfällen, en intervju som gjordes med mig för Ekot för en knapp vecka sedan. Om det är så att Boverket är de som ska sätta kraven för hur energieffektivt man får lov att bygga i kommunerna så är det väl som att låta räven vakta hönsen ungefär. Deras inställning till passivhus är väl känd. Passiva är väl fel ord. Möjligen avvaktande eller snarare skeptiska. Om detta arrangerade jag ett frukostmöte i onsdags, där Byggmaterialindustrierna och Energimyndigheten medverkade på ett förtjänstfullt sätt. För att vara en riksdagsfrukost var den välbesökt. 15 Personer kom dit och lyssnade.

Här är länken till Ekot (inslaget kommer mot slutet 17 minuter in i sändning)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/110233?programid=83&t=1210

Under alla förhållanden så råder det olika uppfattningar mellan partierna i den här frågan och det skall bli intressant att följa den debatten framöver. För DN:s räkning hade vi förberett en längre artikel som jag klipper in här.

Idag tisdagen den 30 oktober har ledaren också tagit upp denna tråd:
http://www.nsk.se/article/20121029/OPINION/710299871/-/attefall-8211-lyssna-pa-c

Orimligt om staten lägger krokben för kommuners miljöarbete

Bild som publicerades i tidningen Byggindustrin

"Sverige har målet att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning. Samtidigt måste vi bygga allt mer för en växande befolkning där bostäder och service i dag står för omkring 40 % av energianvändningen. Många av de hus och byggnader som uppförs i dag kommer att lämna miljö- och klimatavtryck långt efter vår livstid.

Denna långsiktighet tas fasta på i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Från 2020 ska samtliga nya byggnader i EU vara nära-nollenergibyggnader. All svensk lagstiftning behöver därför mätas mot detta mål. Därutöver gäller som en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Just därför är den pågående Byggkravsutredningen så viktig. Syftet med den är att föreslå nya kommunala krav på tekniska egenskaper i byggandet, t ex rörande kommuners möjlighet att ställa krav som går utöver än vad som gäller i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler när det gäller vilka energikrav som ska gälla när kommunen upplåter sin mark för bostadsbyggande. Utredningen ska lämnas till bostadsminister Attefall senast 31 december. Inom utredningen diskuteras att förbjuda kommuner som vill minska energiförbrukningen utöver Boverkets byggregler. Det finns en risk att utredningen lägger krokben för kommuner som vill gå vidare i miljöarbetet.

Dagens energikrav i Boverkets byggregler för nya byggnader uppfattas av många inte vara tillräckligt skarpa. Även många i byggbranschen intygar att kraven är alldeles för lågt satta i relation till det man sedan länge åstadkommit med god lönsamhet. En majoritet av remissinstanserna, inklusive tunga byggbolag, invände mot Socialdepartementets bedömning tidigare i år att dagens byggregler motsvarar EU-direktivets nära-noll byggnader. Ytterligare ett problem med dagens svenska byggregler är att de i för låg grad värderar skillnaden mellan olika energislag. Därtill ger staten dubbla signaler genom att Boverket och Energimyndigheten ställer olika krav på energieffektivisering i byggsektorn.

Kommunerna har en självklar roll att leda och driva på det lokala arbetet för klimat och hållbar utveckling. Beställare och kommuner som ställer krav är viktiga aktörer för att driva på omvandling och effektivisering av en bransch som kan bidra mera till hållbar omställning. Istället för att peka finger åt kommuner som höjer ribban, borde staten ta fram byggregler som på ett trovärdigt sätt visar vägen mot energi- och klimatmål till 2020 och 2050. Det är mer ekonomiskt ansvarsfullt att genomgöra klimatförbättrande och energibesparande insatser nu, i samband med nyproduktion, än att i efterhand behöva bygga om.

En bärande politisk princip för Centerpartiet är att beslut bör fattas så nära den enskilde som möjligt. Vi slår vakt om det kommunala självstyret. Lösningar som bygger på lokalt fattade och förankrade beslut är också mer hållbara än påtvingade ovanifrånlösningar. En ordning där kommuner skulle förlora möjligheten att ställa krav på vad som uppförs på egen mark kan därför av oss inte beskrivas som något annat än ett demokratiskt bakslag och ett grundskott mot klimatarbetet i kommunerna.

Enligt dansk modell skulle staten istället redan nu, eller vid den utvärdering som ska göras 2015 av EU:s nära-noll-regler, kunna publicera vilka skärpningar av energieffektiviseringskraven som kan ske stegvis till och med 2020, och som med rimliga antaganden om ökande energipriser och teknisk utveckling sannolikt kommer att innebära mycket låg energianvändning.

De nivåer på ökande byggkostnader för höjda energikrav om 10-15% som utredningen angivit, kan inte heller tas som sanning. Det är väldig osäkert om kostnadsökningarna verkligen ligger på den nivån. De undersökningar som gjorts är knapphändiga. Beroende på om man endast räknar byggkostnader eller om man också räknar in driftskostnader, och på vilken sikt man räknar hem investeringen kommer man till olika resultat. Detta gäller t.ex. passiv- och lågenergibyggande som ger bra resultat på längre sikt och om man beaktar livscykelperspektivet och de sänkta energikostnader som krav på lägre energiförbrukning medför. Det saknas helt enkelt underlag i utredningen att uttala sig om vad krav på minskat energislöseri kan leda till ur ett ekonomiskt perspektiv. Vilka effekter ett ökat kravställande, eller för den delen förbud mot kommunala krav, har ur samhällsekonomiskt perspektiv med beaktande av miljö- och energieffekter har inte alls analyserats.

Det är också oklart vilka effekter ett förbud skulle få på bostadsbyggandet, vilket är utredningens främsta motiv till att toppstyra kommunala miljö- och energikrav. Ett rimligt antagande är att de kommuner som ställer krav har minst lika höga ambitioner som regeringen att åstadkomma bostadsbyggande. De kan sannolikt bättre bedöma hur den lokala marknaden ser ut och vilka möjligheter till kravställning som finns, utan att det hindrar bostadsbyggandet.

Centerpartiets analys är att detaljstyrning och förbud mot ambitiösa kommunala energikrav skulle kunna leda till minskat byggande. Detta eftersom många kommuner med egna klimatmål inte vill medverka till icke-miljöanpassat byggande eller kan se sig nödgade att tillgodose sina miljömål på andra sätt vilket skulle kunna försvåra byggande. Det skulle bromsa en pågående utveckling mot industriell produktion av energieffektiva hus.

Inriktningen i regeringens arbete med bostadspolitiken ska utgå från att energi- och miljökrav går hand i hand med målen om ökat byggande: De nationella kraven ska vara utformade för att driva på miljöutvecklingen inom byggsektorn och bidra till en konkurrenskraftig bransch som kan sälja svensk miljöexpertis och kunnande kring hållbart samhällsbyggande internationellt. Detta uppnås inte genom att staten kringskär marknaden för energieffektiva byggnader i Sverige.

Istället för att förbjuda ambitiösa kommuners arbete med sina energi- och byggplaner, måste staten hitta sätt att bejaka kommuner, fastighetsägare och byggföretag som vill gå före och samtidigt hitta sätt att göra detta som går ihop med enhetliga regler och förbättrad konkurrens. Det är inte en lätt utmaning – men att ställa ökat bostadsbyggande mot miljö gagnar ingetdera."

Ola Johansson
Centerpartiet

I medmänniskans tjänst under stilla veckan

Kanske en något högtravande rubrik och säkert något som är giltigt för oss alla, inte (speciellt inte) oss som jobbar med politik på heltid. I dagens Norra Halland görs en bra och saklig belysning av politikerarvodenas storlek och relation till arbetsinkomst och nedlagt arbete. De konstaterar att de som inte drabbas av löneavdrag från förvärvsarbete (pensionärer och studerande) är de som gynnas mest av höga arvoden. Nästa logiska steg vore kanske att kartlägga åldrar och yrken hos de som har uppdrag i Kungsbacka kommun. En sådan skulle säkert visa att ett parti sticker ut i (m)ängden.

Centerpartiet som gjort betydande generationsväxlingar den senaste tiden och satsat på politikerskolor hör säkert till de partier som har högst andel förvärvsarbetande deltidspolitiker. Ändå är det huvudsakligen vi som tar oss tid att åka ut bland människor och göra studiebesök i verkligheten.
Min egen vecka som är en så kallad plenifri sådan har varit fylld av nedslag i de mest skiftande verkligheter. Ett av de mer omtumlande upplevelserna var gårdagens träff med Bosse, Bengt, Mats, Björn och de andra i Tylögruppen Halmstads AA (Anonyma Alkoholister). Det är lätt att beröras av deras livsberättelser och deras inre styrka och tro på den egna och Guds förmågor, både vid personliga snack i kompisgänget och vid själva mötet, där reglerna för samtal är ganska strikta.
Tack för att jag fick lov att komma och tackför att ni öppnade mötet och lät mig närvara och själv berätta i förtroende om min oro och farhågor över det egna livets utmaningar.
Under dagen idag besökte jag Fyrtornet i Kungsbacka. Hemmet för ensamkommande flyktingbarn. Det har ju varit en del diskussion i nationell media, bland annat SVT. kring de som arbetar och bor på de HVB-hem som även är hem för ensamkommande barn. Det ger inte den miljö som skapar goda förutsättningar för ungdomarna att etablera sig i det Svenska samhället. Fyrtornet är inte ett sådant skall sägas, här finns endast boende i kategorin, ensamkommande, som inte blandas med andra ungdomar som är kriminellt belastade eller har andra sociala problem.

Verksamheten byggdes upp från ingenting på en plats där Landstinget ägt en tomt med en läkarvilla invid sjukhuset. Den var i dåligt skick och måste rivas och ersättas med en paviljong. De 7-8 unga killar som bor där kommer dit efter att bara ha vistats ett par dygn i Sverige och inom ett par veckor är de redo att gå till skolan. Många bär på upplevesler av såväl fysiska som psykiska trauman. De har lämnat nära anhöriga i tron att så snart de kommer till Sveriga ska de kunna skicka hem pangar och börja leva ett rikt liv. Så blir det inte riktigt och det kan ge svåra skamkänslor, berättar Mia och Hanna som jobbade där idag när jag kom dit för att samtala över en kopp kaffe och hälsa på de ungdomar som kom och gick.

Asylprövningen går snabbare idag och det är positivit, samtidigt som det leder till att systemet inte riktigt klarar av att ta hand om och slussa vidare ut i andra boenden och familjehem. Lokalerna är bra, men inte riktigt anpassade för så många personer som lever så nära med helt olika förutsättningar och intressen. Konflikter kan uppstå lätt och därför behövs snart andra byggnader som ebjuder bättre plats för att aktivitet, gemenamt eller i ensamhet. Det går oftast bra för dem, men det hade varit ännu bättre om det fanns mer naturliga kontkater med Svenska ungdomar och vanliga familjer. Låt oss hoppas på och arbeta för lite av den fadderverksamhet som fanns tidigare kan återuppbyggas.


Indiustriellt byggande: Takstommen med papp, läkt och hängrännor byggs färdigt och lyfts på plats direkt. Lars Tirén visar stolt upp.

Vallda Heberg och bostadsbyggande stod på programmet i tisdags, där jag både fick titta på hur långt arbetet fortskrider med byggandet av bostäder, seniorboenden och ålderdomshem som genomförs av Eksta och NCC med partners och entreprenörer. Vallda Heberg är ett gott exempel på där ett industriellt koncepttänk förenas med högt ställda miljö- och energikrav. Något som speciellt vår bostadsminister Stefan Attefall borde titta på. Han brukar ofta påpeka att dessa intressen är motstridiga. fel säger jag och fel säger Lars Tirén som jag var där för att träffa och tala om Boverkets lågt ställda ambitioner när det gäller energikraven i BBR, Boverkets byggregler. Dessa är just nu under diskussion, eftersom Riksdagen snart skall fatta beslut om hur Sverige skall ställa sig i förhållande till EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader. Ett område som behandlas i Civilutskottet och där jag kommer att driva på för skarpare formuleringar.

Ola Johansson
Centerpartiet