Stilla veckan

..brukar man inte kalla påskveckan så? Jo, men det var innan man bestämde att Göteborgarna och därmed även Kungsbacka skulle ha påsklov efter påskhelgen, inte före.
Såg på TV-Aktuellt att Lärarförbunden motsätter sig 40 timmarsvecka med 5 veckors semesterrätt. Detta är en diksussion som pågått länge och som från Sveriges kommuner är efterlängtat. Nu har SKL:s förhandlingsdelegation bestämt sig för att driva frågan i avtalsförhandlingarna och istället erbjuda högre lön, mot att lärarna tecknar centrala avtal som ger dem samma rätt och skyldighet som övriga arbetstagare, exempelvis de förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger och fritisdsledare, rektorer, vaktmästare, lokalvårdare, m.fl. som de delar sin arbetsplats med.
Ska inte lärarna vara i skolan samtidigt som eleverna frågar reportern. Här har vi själva problemet! Saker och ting ändrar sig. Precis som påsklovet numera infaller efter påsk här och där är det inte självklart att elever alltid måste ha ett enda långt sommarlov - samtidigt. Det kan vara olika i olika delar av landet, i olika skolor och i olika av gymnasiernas program. Om lärarna envisas med att stå kvar vid det gamla kommer vi inte att lyckas reformera skolan och skapa moderna sätt att lära som utgår från vad som passar eleverna. Vill Folkpartiet modernisera utbildningsväsendet, eller önskar de en tillbakagång till den staligt styrda skolan? Vill de använda moderna IT-verktyg, eller anpassa skolan till den snabba utvecklingen inom EU. Ser de värdet av entreprenöriellt lärande, praktiska yrkeskunskaper och social kompetens. Vill de bara ha ramar, utan kramar?
Folkparitet har hoppat av förhandlingarna och ställer nu sig vid sidan av sitt arbetsgivaransvar när det gäller läraravtalen. Helt obegripligt! Många partier anklagas för att vara centralstyrda och i det här fallet tror jag det stämmer in på just Folkpartiet. Det verkar uppenbart att partiledaren är den som bestämt detta. I SKL har partierna i Alliansen, Kd, M och C enats om att lyfta frågan om Fp-kamraternas förhållningssätt i förhandligarna till partiledarnivå och det är här det verkar ha kört ihop sig - på högsta nivå. I min egen SKL-beredning, den som behandlar utbildningsfrågor, har den Folkpartistiske ledamoten inte närvarat mer än vid ett fåtal gånger under mandatperioden. Torkild Strandberg, från Landskrona uteblev exempelvis under hela behandlingen av skollagen som vi ägnat mycket tid åt. Obegripligt agerande från det parti som säger sig värna om skolan, eller ett direktiv från partiledningen, att ställa sig vid sidan av kommunernas samarbete för att påverka de statliga direktiven och pålagorna i ny lagstiftning.
Är det Liberalt? Under Jan Björklunds ledarskap förefaller det som Folkpartiet paradoxalt nog är det minst liberala partiet i Alliansen. Troligen är det ett medvetet val att gå mot mer centralstyrning och kontroll än enskilt ansvarstgande och medinflytande.

Kreativiteten i skolan - ett underskattat "ämne"

Skoldebatten de senaste åren har präglats av "bilden" att svenska elever blir allt sämre på att läsa, skriva och framförallt räkna. Den bilden bekräftas i flera rapporter så det är kanske inte mycket att säga om det. Idag har jag varit på möten med SKL-beredningen för utbildningsfrågor och där informerades det bland annat om att andelen utexaminerade lärare är högre i kommunala skolor än i friskolor. I gymnasiet är det 26 % av lärarna i kommunala skolor, mot 44 % i enskilda skolor som saknar behörighet/examen från lärarutbildning. Om det är en hög, eller låg siffra ska vi låta vara osagt. Det är säkert så att de flesta av dessa har genomfört huvuddelen av sin utbildning och eftersom de fått jobb, har de inte slutfört den, inte genomfört eller lämnat in sitt examensarbete och struntat i att hämta ut sin examen.
Trots det påstås resultatet i svenska skolor vara så dåligt och att det försämras i sanbb takt. Med en så hög andel utbildade lärare borde resultatet vara bättre. Det visar sig också att resultaten generellt sett alls inte är bättre i skolor där andelen behöriga lärare är hög.
Det är en grundläggande princip att det aldrig är barnen det är fel på. Det är undervisningen som är för dålig och inte möter barnen på den nivå där de kan tillgodogöra sig kunskap en och bibehålla lusten att lära, som de fått med sig från födseln. Förskolans pedagogiska uppgift stärks och fler barn finns i förskolan med allmän förskola för 3, 4 och 5-åringar. Det är där vi lägger grunden, men hur lyckas vi sen, när förskollärarna lämnar över till grundskola och gymnasium. Har vi kvar en skola som sorterar? Det har också visat sig att det inte bara är en fråga om de ekonomiska resurserna. Ledarskap och lärarnas engagemang och lust är viktigast, samt att man följer upp resultaten systematiskt.
Någon berättade för mig att en grupp skolmänniskor från Korea besöker Sverige för att försöka förstå hur det kommer sig att svenska elever har så goda kunskaper i matematik, trots att så få undervisningstimmar ägnas åt ämnet. Korea anses ju ligga i världstopp, men så lägger de också tre gånger mer tid på undervisningen i dessa ämnen. Det är tankeväckande. Allting måste sättas i relation till annat. Ju högre välfärd ett land har, desto sämre resultat i skolan är en annan "sanning". Kanske är vi inte så dåliga som det påstås?
Volvochefen Leif Johansson är ordförande i teknikdelegationen som ska intressera ungdomar för att utbilda sig inom teknik- och naturvetenskap. Han tyckte bland annat att man borde var mera kreativ och tillåtande och våga testa nya saker. Vad är det de svenska barnen får som Koreanska barn går miste om. DET borde man fråga sig innan man så enkelt avfärdar den svenska modellen. Självklart är matematiken viktig, men det är även kreativitet och entreprenörskap.