Löjligt Hoff att starta danskt handelskrig med fläsk

I helgen uppmärksammades det att fyra danskar dött de senaste åren av blodförgiftning sedan de smittats av stafylokockbakterien MRSA. Det har visat sig att nio av tio danska grisar bär på bakterien, som är resistent mot de flesta former av antibiotika. Det gör att den inte går att behandla i de fall där den överförts till människor.

Centerpartiet kräver nu att EU inför gemensamma mål för att få ned användningen av antibiotika när det gäller djurskötsel. Vi vill se att målet ligger på samma nivå som användningen ser ut i Sverige i dag. I dag finns det en gemensam strategi i unionen, men det är bara Sverige som lever upp till den.

Halländske Socialdemokraten i Riksdagen Hans Hoff kräver av Eskil Erlandsson att han ska införa ett importstopp av Danskt griskött. Istället för att föra fram orealistiska förslag som han själv vet är i strid med EU:s fördrag borde han rannsaka sig själv och sitt partis landsbygdspolitik.

Genom att återinföra slakteriavgifterna, höja handelsgödselskatten och belägga fodertransporter och andra varuleveranser till lantbruket med en kilometerskatt vill Socialdemokraterna försämra den svenske grisbondens konkurrenskraft gentemot dennes danske kollega. Genom att satsa på landsbygdsföretagen – bönderna, samtidigt som satsningen på Matlandet Sverige fullföljs kommer vi långsiktigt att stärka konkurrenskraften hos svenskt lantbruk.

Att blåsa till handelskrig med Danmark om fläskimporten är fel väg, menar Ola Johansson (C). Istället måste vi få danskarna att förstå att deras djurhållning med svanskupering, trånga utrymmen och övermedicinering med antibiotika tillhör det förgångna. Regering och Riksdag har ett ansvar, liksom vi konsumenter. Självförsörjningsgraden på livsmedel måste öka och det är handeln, samt den offentliga upphandlingen som måste gå före. Konsumenternas val ska vara neutralt. Kvalitet, snarare än pris ska vara vägledande. Man ska kunna köpa livsmedel producerad i utlandet i trygg förvissning om att den att det producerats och förädlats hållbart, säkert och etiskt.

Därför är det verkningslöst att som Hans Hoff gör, föreslå ett importförbud från ett land, då ökar bara importen från ett annat. Tyvärr finns det länder med ännu sämre djurhållning än Danmark.

Ola Johansson

Centerpartiet

Gott grönt betyg åt Centerpartiet i Kungsbacka

KungsbackaPosten skriver idag om vilka vallöften som infriats sedan valet. Det är bra att de blir tydligt redovisat vad som faktiskt åstadkoms och vilka skälen är till att så inte blivit fallet. Jag vill påstå att måluppfylleslen till stor del beror på Centerpartiet. Politik handlar om att vilja och att finna sätt att genomföra det man vill och inte bara prata.

Pendeltåg i Åsa - grönt

"Till slut hittade politikerna en lucka i öresundstågens tidtabell" Tågstationen invigs den 14 december i år. En fin present till mig på 53-årsdagen. Jag vet hur det gick till. Den som hittade luckan och som var den ende som visste att den fanns är Tore Fritzson, C, Hallandstrafikens ordförande. Jag vet, för jag var där. Mötet var nämligen sammankallat av mig, sedan jag tagit en direktkontakt med Trafikverket (dåvarande Banverket).

Fler små lägenheter - rött

Att det byggs för lite hyresrätter är ett nationellt problem, som hindrar tillväxt och bidrar till ett boendeutanförskap. Sedan löftet utställdes har jag blivit talesperson för C i bostadsfrågor. Jag blir allt mer övertygad om att byggbromsen handlar om brist på ekonomiska drivkrafter att bygga och ett högt kostnadsläge. Ingenting som kommunpolitker kan påverka, knappt ens bostadsministern, som besökte Kolla i juni, inbjuden av mig. Kungsbacka ligger långt framme i planeringen, men det saknas resurser för att förverkliga dem. Anställ fler bygghandläggare, eller förmå dem att jobba mer effektivt. Det bästa sättet är att förenkla för de sökande. En friare hyressättning skulle öka drivkrafterna hos byggföretagen. Det är alla överens om, fråga Aranäs.

Resecentrum i Hede - rött

Nej ännu har inte spaden satts i jorden för det nya utbyggda resecentret, men Västtrafik, Trafikverket och kommunen jobbar med det. Och visionerna står Centerpartiet för. Det var vi som föreslog att stationen skulle kallas "Kungsbacka Norra". En del drog på munnen, men man måste ha visioner. Vi vill satsa på Björkris, Voxlöv och Borgås, de norra stadsdelarna och tycker att ett kompletterande idrottscenter skulle passa i direkt anslutning till stationen.

Lärlingsplatser - grönt

Bra, men vi är inte nöjda. Vi tror på det arbetspaltsförlagda lärandet som utformas i samarbete med näringslivet. I budgeten för 2014 har C på riksnivå lyckats få med ökade resurser att ersätta företagen för handledning. Vi får en utbyggd lärlingsutbildning och utöver det kommer det att bli fler platser i Yrkeshögskolan, där Kungsbacka ligger långt framme.

25 % ekomat - rött

Status är 12 %. När målet sattes upp var status nära 0 och inga som helst ambitioner. Medan jag var ordförande i Service startade en process när måltider utvecklade en kompetens både inom upphandling och måltider. Politiskt togs det fram policys och riktlinjer för upphandlingsverksamheten, där det bland annat pekades ut kriterier för hur vi ska kunna få fram livsmedel som odlats och fötts upp med minst de krav på djurhållning, hälsa och etik som gäller i Sverige (så långt man kan gå inom ramen  för LoU). I samarbete med näringslivchefen gjordes insatser för att informera lokala livsmedelsproducenter om hur de ska bära sig åt för att lämna anbud i kommunens livsmedelsupphandlingar. Centerpartiet har tagit initiativ till en distributionscentral som skulle underlätta avsevärt för mindre lokala företag att leverera till kommunala verksamheter. Upphandling delar upphandlingar i mindre bitar, kött för sig, rotfrukter för sig o.s.v. Allt för att skapa bättre förutsättningar för närproducerat. De 12 procenten nåddes enbart tack vare den extra miljon som sköts till i kommunstyrelsens budget för att täcka eventuella merkostnader, på förslag av Centerpartiet. Att de nämnder där andra partier styr inte prioriterar detta mål kan vi bara beklaga. Målet gäller hela kommunen inte bara KS.

Bättre kollektivtrafik Onsala - Göteborg - rött

Ja, vad som är bra eller inte bra går ju inte bedöma enbart utifrån hur många som väljer det. Orange express till Astra var populär för vissa resenärer, men inte alla. Den nya bussen som lanserades under namnet "Onsalasnabben" är mer flexibel och matar tågen, som är snabbare och går ända in till Göteborgs C. När nya Onsalavägen är färdig kommer den gamla att tas över i kommunal drift. Jag har föreslagit att denna ska anpassas för busstrafik och cykling, när genomfartstrafiken för bil stoppas. Det tar tid att ändra mäniskors beteende. Kollektivtrafiken till Onsala är bra, men många tycker det är bättre att åka SUV.

Färre politiker - grönt

Okej. Det viktigaste är inte hur många de är, utan vad de åstadkommer. Jag tycker att men ska tolka denna text som att det skulle behövas fler Centerpartister.

Ny simhall - orange 

Simhallen har lappats och lagats och en ny simhall behövs för att lyfta idrottsområdet vid Inlag. Fritidsnämnden är en av de verksamheter där Centerpartiet sedan decennier (Hammarberg - Hansson - Fritzson och nu Alderin) haft ett tungt inflytande som ordförande och vice ordförande.

Plats för spontanidrott - grönt

Precis och så länge jag kan minnas har detta förslag funnits med i Centerpartiets program för Kungsbacka, då under namnet "näridrottsplatser". Tack vare att C haft ett avgörande inflytande över fritidsverksamheten har detta mål kunnat förverkligas. I Kullavik minns man säkert att vi tog frågan om idrottsplats på stort allvar och kallade samman möten och tog på oss ledartröjan i att verka konstruktivt för att lösa frågan, dock utan att lyckas ännu.

Tillägg 20130926: Senaste nytt är att vi nu är framme med en plats vid Maleviksskolan och de befintliga bollplanerna där och återigen är det Centerpartiet som verkat för att hitta en lösning.

Slutligen kan man nog konstatera att Kungsbakapostens utvärdering ger ett gott och grönt betyg till Centerpartiet.

Ola Johansson

Centerpartiet

Attefall lovade mig regelförenklingar och bättre praxis för offentlig upphandling

Mellan 14-15 i torsdags var det frågestund. Innan dess var jag med på en fin och högtidlig minnesstund för Förintelsens offer, där bland annat f.d. Generalsekreteraren för FN, Kofi Annan höll tal.

Vid frågestunderna (som är en timma varje vecka) har ledamöter möjlighet att ställa en fråga till någon av de närvarande ministrarna. Eftersom Stefan Attefall, Kristdemokraterna är bostadsminister och jag är bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet, hade det varit naturligt för mig att åter fråga något om vad ministern har tänkt att göra för att få fram fler bostäder, eller få fart på upprustningen av miljonprogrammen, typ. Eftersom dessa frågor är vardagsmat för honom, kunde jag inte förvänta mig något annat än de vanliga svaren. Istället valde jag att utmana inom ett område där han inte så ofta är ute och tycker något. Det är problem för många kommuner att ställa miljö- och ursprungskrav på exempelvis livsmedel.

Såhär löd frågan och svaret, samt följdfrågan och följdsvaret. Hela debatten finns att se och läsa på www.riksdagen.se

Jag: "Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till Stefan Attefall som rör offentlig upphandling.

Det totala årliga värdet av den offentliga upphandlingen av varor och tjänster uppskattas till ca 580 miljarder kronor. Det är 18,5 procent av vår bnp. Man talar om konsumentmakt. Stat, kommuner och regioner har en enastående potential att styra utvecklingen genom sin upphandling.
Samtidigt anses lagen om offentlig upphandling begränsa möjligheterna att ställa långtgående miljökrav, framför allt möjligheten att ställa krav på ursprung. När man ändå gör det i kommunerna riskerar man bakläxa. Det tvingar kommunerna att göra om upphandlingen, överge miljökraven och överge kraven på god djuromsorg.
Vilka möjligheter ser statsrådet Stefan Attefall för Sveriges kommuner att stärka sin ställning som upphandlare och som kravställare av särskilda miljökrav, särskilt när det gäller livsmedel? "

Attefall: "Fru talman! Det är som Ola Johansson säger, nämligen att offentlig upphandling är ett oerhört stort område. Det går att ställa tydliga sociala och miljömässiga krav. Men det gäller att ställa dem på ett sådant sätt att de är förenliga med de grundläggande principerna i upphandlingsdirektivet som är gemensamt för EU-området, det vill säga att det blir en likabehandling av alla aktörer. Det är då viktigt att utforma underlagen på rätt sätt. Här måste vi bli bättre i kommuner och landsting. Men staten måste se över hur vårt stöd ska fungera centralt och se ut i framtiden. 

Det behövs också förtydliganden av lagstiftningen. Det är just nu ett nytt EU-direktiv på gång som ska revidera de befintliga EU-direktiven på området. Sverige arbetar aktivt med för att få fram förtydliganden. Det förslag som ligger nu på bordet har i många stycken gått i rätt riktning. Bland annat talar man om att ta mer hänsyn till livskostnadsprincipen. Det ska tas större hänsyn till en produkts eller varas livskostnad vid upphandlingar. Därmed går det att få in mer av miljömässiga aspekter. Det är några saker som görs för att skapa tydlighet på området."

Jag: "Fru talman! Statsrådet Stefan Attefall tog emot ett delbetänkande av Upphandlingsutredningen tidigare i höstas. En av slutsatserna i utredningen är att kommunerna själva behöver forma en strategi och bygga upp en funktion för uppföljning av de egna kraven. Det ligger något i statsrådets första svar. 

Mycket kraft läggs redan i dag i kommunerna på att minska riskerna för överklaganden, och det skapar en kanske överdriven försiktighet och ökad byråkrati. Det är enorma kunskapskrav som ställs på upphandlare.

Vi ser ett osäkert rättsläge. Exempelvis har Sigtuna kommuns och Rättviks kommuns specifika krav på djurhållning vid upphandling av kött bedömts olika i olika rättsinstanser.

Bedömer statsrådet att det finns anledning att stärka även domstolarnas kompetens för att kunna klara kortare handläggningstider och dessutom klargöra praxis för kommunerna som upphandlar?"

Attefall: "Fru talman! Det är helt korrekt att vi har ett oklart rättsläge på vissa områden, och det finns ärenden som nu prövas av högre instanser. När vi får klarhet i vad svenska domstolar säger vet vi också bättre hur vi ska tolka rättsläget. 

Det går att ställa höga kvalitetskrav, men de måste ställas på ett sådant sätt att det inte bryter mot likabehandlingsprincipen. Här finns olika avvägningar som rättsinstanserna nu prövar mot varandra.

Sedan måste vi också höja kompetensen på det här området, både ute i kommuner och landsting och på den statliga nivån. Upphandlingsutredningens delbetänkande pekar mot det, och de kommer med ytterligare förslag i slutet av året.

Vi behandlar och diskuterar just nu ett EU-direktiv, och där vi driver på för ökad tydlighet och regelförenklingar men också för att de förslag som går i rätt riktning ska bli kvar vid slutbehandlingen, bland annat att man ska kunna ta större hänsyn till en produkts livscykelkostnader. Det gör att vi kan få in mer miljöaspekter i upphandlingarna.

Men det gäller också att göra upphandlingarna på rätt sätt, och här finns det mycket mer att göra ute i kommuner och landsting. Gör man rätt från början är det också lättare att ta dessa hänsyn i slutändan."

Ola Johansson
Centerpartiet

Tillbakablickar och ansatser

När detta publiceras är det 522:a inlägget från denna adress och för den minnesgode läsaren fanns det ytterligare ett par år av frekvent bloggskrivande på den numera avsomnade "Spraybloggen". Det gläder och inspirerar enormt att det finns människor som läser och uppmärksammar det som skrivs här.

Nu senast var det krönikören och den tidigare utrikeskorren och kvällstidningschefen Bengt Hansson som läst och drar slutsatsen om mig att "det är synd att han inte blev Kungsbacka trogen" och att jag "blommat upp sedan (han) kom till Riksdagen". Ytterst hedrande och ett erkännande som det är säkrast att slicka i sig genast. Antingen är det som han skriver, att jag gör mig bättre på behörigt avstånd från hemkommunen i Rikspolitiken, eller är det så att Hansson på senare tid har bildat sig en egen uppfattning om mig, opåverkad av vad andra tyckt före honom. Det är ju inte obekant att min första tid i stadshuset var tuff. Inte minst var det mina företrädares gamla kompisar som fällde många kritiska kommentarer, en och annan passerade säkert Hanssons penna mer eller mindre omedvetet. Jag brukar inte spara tidningsklipp, men mycket av detta finns kvar i en svart pärm. Det är riktigt att man blir mer erfaren och bättre på mycket genom hela livet. Att äntligen blomma ut som nybliven 50-plusare efter en politisk karriär som varat i 35 år är efterlängtat, minst sagt.

Mina egna inhopp i lokalpolitiken görs nu utifrån en rätt att vara frispråkig. Det i kombination med en uppriktig frustration över att politiska initiativ i Kungsbacka tenderar att hamna lågt på listan över prioriteringar när arbete ska ledas i förvaltningar och kommunledning, gjorde att jag framförde kritik, lagom till det årligen återkommande eventet kvalitetsmässan. Just den här gången skulle Kungsbackas ansträngningar att utses till kvalitetskommun belönas. Själv tycker jag att tajmingen blev ganska bra, även om det finns de som vidhåller motsatsen.

Gjort är gjort och mitt tilltag föranledde Kommunstyrelsens ordförande att efter ett års tystnad skriva några rader på sin blogg, med namnet "Per, om Kungsbaka politik och annat" (fint namn) och beklaga mitt tilltag. Det gjorde han rätt i och är det något jag ångrar så är det att politikerkollegorna i Alliansen tagit illa vid sig. Det är inte primärt mot dem jag riktar udden. Snarare är det en uppmaning till dem att tydligare ta det ansvar som det innebär att ha den politiska makten. Många är det nu som drar en lättnadens suck över att denna prisjakt nu givit resultat och man istället kan börja jobba med det viktiga arbetet att utveckla kommunen och rikta kraften utåt och inte inåt. Även om de personer som jobbar med näringslivsfrågor i kommunen är framgångsrika, så skulle mer kunna åstadkommas med en attityd till näringslivet som det anstår en Alliansstyrd kommun. Det är också beklagligt att just samhällsbyggnaden, mark- och planfrågor, är den del av kommunstyrelsens förvaltning som haft flest vakanser under längst tid, när det är just det som behövs när befolkningstrycket och därmed bostadsbristen fortsätter pocka.

Göteborgsposten har i en artikelserie under mellandagarna valt att skriva om Svensk livsmedelsproduktion och där uppmärksammat några av min vänner, Pehr Hansson från Svesgård i Älvsåker och Gun och Martin Ragnarsson i Kärragärde, Tvååker. De båda lantbruken är fina representanter för det moderna lantbruket. Den ene driver mjölkproduktion konventionellt, automatiserat, men med mycket god djuromsorg, de andra föder upp Kravgrisar för slakt, självklart följande de regler som följer av att man certifierat sig med en miljömärkning. Tyvärr har Göteborgsposten valt att inte publicera denna artkelserie på sin hemsida och vad värre är lösenordsskydda en hel del av det övriga materialet.

Jag har själv varit synnerligen pådrivande för att öka andelen certifierat ekologiskt i Kungsbackas mathållning. Från nästan ingenting är kommunen nu uppe i 12 %, tack vare ett centralt extra anslag. Men målet som omfattar hela kommunen var 25 %. Här konstaterar kommunen i sin årsredovisning över 2010 att det återstår en bit, men säger inget om hur det ska gå till att komma dit. Även här saknas det ledarskap. Sättet att nå målet är att handla upp i enlighet med vad kommunfullmäktige bestämt och se till att de som beställer livsmedel till sin verksamhet (skola, barnomsorg och äldreomsorg) betalar för sig. Resten, 75 %, kommer förhoppningsvis från inhemsk Svensk konventionell produktion. Från gårdar som Pehrs och det är inte det sämsta. Tvärtom är även den överlägsen det mesta i en internationell jämförelse. Ändå importeras hälften av all mat som konsumeras i Sverige. Det gör att vi tillsammans med Norge är de länder som har den lägsta självförsörjningsgraden i Europa.

Den samdistributionscentral jag kritiserade den politiska ledningen och de högsta tjänstemännen i Kungsbacka för att förhala skulle kunna bidra till att väsentligen öka andelen närproducerade livsmedel som används i Kungsbacka och samtidigt mer än halvera transporterna. Dubbla miljövinster således. Så ge mig nu ett Nyårslöfte, Per Ödman. Se till att gamla utredningar som initierades av oss i Centerpartiet och som samtliga partier ställde sig bakom, dammas av och att politiska beslut genomförs. Jag vill nu se en distributionscentral i Kungsbacka innan årets slut.

Ola Johansson
Centerpartiet

”MATENS HUS” I KUNGSBACKA!

Vi tycker det skulle behövas en Saluhall centralt i Kungsbacka.

Platsen skulle kunna vara här på Lindens Torg, varför inte i gamla ”Åhléns”. Här samlas producenter och konsumenter och utbyter kunskap om mat och matlagning. I ”Matens hus” görs lokal mat mera tillgänglig för konsumenten, genom att flera ”gårdsbutiker” samlas på ett ställe och man slipper åka runt med bilen.

Odlare och producenter i Kungsbacka sammanstrålar under ”ett tak” för att sälja sina varor, var för sig, eller gemensamt, i lokaler som är attraktiva, lättillgängliga och ändamålsenliga. Fastighets-ägaren ansvarar för att lokalen lever upp till lagar och regler.

Många väljer att sälja sina produkter ”hemma” för att hålla personal- och lokalkostnaderna nere. Genom samverkan efter modell ”Signerat Halland” kan företagarna i en ekonomisk förening dela på kostnader.

Förutom livsmedel som är producerat i närområdet finns här delikatesser av olika slag, kött, bröd, ost, frukt och grönt, etc. Här finns småföretag med egen import, restauranger, affärsidkare från andra delar av Sverige, i ett utbyte av matkultur och idéer, där konsumenterna blir delaktiga och medverkar till att produkterna utvecklas.

Vi behöver öka våra kunskaper om mat! Mat måste få lov att kosta och ta tid! En större del av ”kakan” måste komma tillbaka till producentledet! De stora livsmedelskedjornas dominans måste brytas!

Idén med en Saluhall har framförts av många partier. Vi tycker inte att det behövs en ny byggnad, utan det borde finnas lokaler centralt som passar. Vi vill att Stortorget ska rustas upp planenligt, utan nya byggnader. Lindens Torg med sin inramning skulle passa som Kungsbackas salutorg för livsmedel och drycker.


Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

25 % Ekologiskt, Centerpartiet visar vägen

I de senste nyhetssändningarna från lokalradion rapporteras att få kommuner uppfyller målet att 25 % av all livsmedel som köps in i den kommunala verksamheten ska vara ekologisk. Kungsbacka ligger idag på 13 % och är därmed tillsammans med Varberg bäst i Halland. Tack vare ett riktat anslag kommuncentralt på 1 miljon gick vi från 0 till 13 % och nu vill vi gå ännu längre. Nämnderna har fått dela på miljonen och har dessutom fått kompensation för ökade livsmedleskostnader, generellt. Nu ska vi upp till målet under 2011! Gissa på vems initiativ miljonen avsattes, föresten har både Varberg och Kungsbacka Centerpartister på ordförandeposterna i Servicenämnden.

Håll visionen om Matlandet Sverige vid liv.

Här är länken till Radio Halland:
http://sverigesradio.se/webbradio/webbradio.asp?type=latestbroadcast&Id=128&BroadcastDate=&IsBlock=

Frillesås matskolan, Kungsbacka en matkommun

Ikväll möttes personal och chefer inom måltid, föräldrar, elever och personal från Frillesåsskolan och politiker för att samtala om vad som kan göras för att elever ska uppleva att maten är god, äta sig mätta och inte kasta bort så mycket mat.
Maten är en viktig fråga och det finns mycket man kan mäta, dra slutsatser av och ändra. Miljön och tiden för måltiden är en sak. Är man hungrig kl 10.15 på morgonen? Hur mycket påverkar det om barnet fått frukost på morgonen hemma eller inte? Råvaran, transporterna, utseendet, smaken en annan. Vårt (kommunens) ansvar är att tillgodose 30 % av bernens näringsbehov. Föräldrarna ansvarar för de resterande 70 %-en. Hur ska vi bygga nya skolor för att underlätta matservering och ätande.
Ska vi återgå till matsalar, eller äta i klassrummen, men se till att det blir enklare att få dit maten, är något vi borde fundera på.
En annan sak är råvaran. Vi vill sträva efter svenska råvaror som tillagas från grunden, fast eleverna äter bäst när de få fiskpinnar, pannbiffar och andra halvfabrikat av okänt ursprung. Är det barnens eller de vuxnas önskemål som ska tillgodoses, eller är det samma?
I Frillesås har eleverna en "hälsning till köket", där personalen får omedelbar feedback på veckans matsedel. Det var en av många goda idéer som dryftades. Helt klart är att det i de Kommunala Självstyrande Skolorna (KSS) verkar finnas ett större intresse att arbeta med en helhetssyn och involvera alla, från elever till chefer i frågor som ligger nära och angår. En annan viktig sak som sades var att det är "inte resurserna, utan engagemanget" som ger resultat.
Vi har sett till att det ställs miljökrav vid upphandling och att livsmedelsupphandlingar görs så att lokala företag inte missgynnas, utan tvärtom, få ökade möjligheter att kunna lämna anbud. Vi har bestämt att målet ska vara att 25 % av livsmedlen skall vara ekologiskt. Nu är det upp till politikerna i Förskole- och grundskolenämnden att ta sin del av ansvaret och prioritera maten i sin budget.
Kommunstyrelsen har redan gått halva vägen genom att erbjuda ett stimulansbidrag på 1 miljon Det har sedan det infördes gett ett utfall på 13 %. Hur blir det, Larry (FG), La (ÄO) och Jan (GV), som är högsta politikerna i de nämnder som köper livsmedel. När drar ni ert strå till stacken? Vi har räknat ut att det endast behövs 1,5 miljoner till för att nå målet.

Landsbygdspartiet Centern

I år firar centerpartiet 100 år i Sverige. Ett sekels kamp för att ge landsbygdens folk möjligheter och för att knyta ihop stad och land. Inget annat parti har tagit på sig den rollen och inget parti har visat några ambitioner att göra det heller. Det påstår att ett nytt Landsbygdsparti är under uppbyggnad och det påstås att Svergiedemokraterna försöker etablera sig där missnöjet gror på lansbygden. De som låter sig lockas av dessa partiet inser inte att landbygdens framtid hänger just på kopplingen mellan stad och land. En öppen attityd och en tro på entreprenörskap och småföretagande som en drivkraft i all utveckling, även på landsbygden.
Eskil Erlandsssons vision om "matlandet Sverige" är ett exempel på hur man kopplar samman, konsumentmakt, företagande och hälsa med landsbygdens utveckling. Detta på ett sätt som sätter Sverige och Sveriges landsbygd på världskartan.
Vi har tagit fram en landsbygdsstrategi med över 200 åtgärder, regelförenklingar och skattesänkningar har kommit landsbygden till del. Bredbandssatsningen och satsningen på bättre underhåll av vägar som Åsa Torstensson levererar är syftade att stärka landet - landsbygden och öka konkurrenskraft och attraktionskraften för alla landsändar.
Andreas Carlgren har vågat fatta beslut i den svåra rovdjursfrågan. Alla partier är överens om att det ska finnas licensjakt på varg. Vår fauna skall vara livskraftig och samspela naturligt med människor, i harmoni och god ekologisk balans. Vargfrågan är kanske det bästa exemplet på när vi tar landbygdens frågor på största allvar och vågar agera.
Centerpartiet behöver nu lägga fram bevisen för vad vi uträttar och vill uträtta med fortsatt regeringsansvar. Väljarnas dom faller säkert till vår fördel den 19 september.