Löjligt Hoff att starta danskt handelskrig med fläsk

I helgen uppmärksammades det att fyra danskar dött de senaste åren av blodförgiftning sedan de smittats av stafylokockbakterien MRSA. Det har visat sig att nio av tio danska grisar bär på bakterien, som är resistent mot de flesta former av antibiotika. Det gör att den inte går att behandla i de fall där den överförts till människor.

Centerpartiet kräver nu att EU inför gemensamma mål för att få ned användningen av antibiotika när det gäller djurskötsel. Vi vill se att målet ligger på samma nivå som användningen ser ut i Sverige i dag. I dag finns det en gemensam strategi i unionen, men det är bara Sverige som lever upp till den.

Halländske Socialdemokraten i Riksdagen Hans Hoff kräver av Eskil Erlandsson att han ska införa ett importstopp av Danskt griskött. Istället för att föra fram orealistiska förslag som han själv vet är i strid med EU:s fördrag borde han rannsaka sig själv och sitt partis landsbygdspolitik.

Genom att återinföra slakteriavgifterna, höja handelsgödselskatten och belägga fodertransporter och andra varuleveranser till lantbruket med en kilometerskatt vill Socialdemokraterna försämra den svenske grisbondens konkurrenskraft gentemot dennes danske kollega. Genom att satsa på landsbygdsföretagen – bönderna, samtidigt som satsningen på Matlandet Sverige fullföljs kommer vi långsiktigt att stärka konkurrenskraften hos svenskt lantbruk.

Att blåsa till handelskrig med Danmark om fläskimporten är fel väg, menar Ola Johansson (C). Istället måste vi få danskarna att förstå att deras djurhållning med svanskupering, trånga utrymmen och övermedicinering med antibiotika tillhör det förgångna. Regering och Riksdag har ett ansvar, liksom vi konsumenter. Självförsörjningsgraden på livsmedel måste öka och det är handeln, samt den offentliga upphandlingen som måste gå före. Konsumenternas val ska vara neutralt. Kvalitet, snarare än pris ska vara vägledande. Man ska kunna köpa livsmedel producerad i utlandet i trygg förvissning om att den att det producerats och förädlats hållbart, säkert och etiskt.

Därför är det verkningslöst att som Hans Hoff gör, föreslå ett importförbud från ett land, då ökar bara importen från ett annat. Tyvärr finns det länder med ännu sämre djurhållning än Danmark.

Ola Johansson

Centerpartiet

Attefall lovade mig regelförenklingar och bättre praxis för offentlig upphandling

Mellan 14-15 i torsdags var det frågestund. Innan dess var jag med på en fin och högtidlig minnesstund för Förintelsens offer, där bland annat f.d. Generalsekreteraren för FN, Kofi Annan höll tal.

Vid frågestunderna (som är en timma varje vecka) har ledamöter möjlighet att ställa en fråga till någon av de närvarande ministrarna. Eftersom Stefan Attefall, Kristdemokraterna är bostadsminister och jag är bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet, hade det varit naturligt för mig att åter fråga något om vad ministern har tänkt att göra för att få fram fler bostäder, eller få fart på upprustningen av miljonprogrammen, typ. Eftersom dessa frågor är vardagsmat för honom, kunde jag inte förvänta mig något annat än de vanliga svaren. Istället valde jag att utmana inom ett område där han inte så ofta är ute och tycker något. Det är problem för många kommuner att ställa miljö- och ursprungskrav på exempelvis livsmedel.

Såhär löd frågan och svaret, samt följdfrågan och följdsvaret. Hela debatten finns att se och läsa på www.riksdagen.se

Jag: "Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till Stefan Attefall som rör offentlig upphandling.

Det totala årliga värdet av den offentliga upphandlingen av varor och tjänster uppskattas till ca 580 miljarder kronor. Det är 18,5 procent av vår bnp. Man talar om konsumentmakt. Stat, kommuner och regioner har en enastående potential att styra utvecklingen genom sin upphandling.
Samtidigt anses lagen om offentlig upphandling begränsa möjligheterna att ställa långtgående miljökrav, framför allt möjligheten att ställa krav på ursprung. När man ändå gör det i kommunerna riskerar man bakläxa. Det tvingar kommunerna att göra om upphandlingen, överge miljökraven och överge kraven på god djuromsorg.
Vilka möjligheter ser statsrådet Stefan Attefall för Sveriges kommuner att stärka sin ställning som upphandlare och som kravställare av särskilda miljökrav, särskilt när det gäller livsmedel? "

Attefall: "Fru talman! Det är som Ola Johansson säger, nämligen att offentlig upphandling är ett oerhört stort område. Det går att ställa tydliga sociala och miljömässiga krav. Men det gäller att ställa dem på ett sådant sätt att de är förenliga med de grundläggande principerna i upphandlingsdirektivet som är gemensamt för EU-området, det vill säga att det blir en likabehandling av alla aktörer. Det är då viktigt att utforma underlagen på rätt sätt. Här måste vi bli bättre i kommuner och landsting. Men staten måste se över hur vårt stöd ska fungera centralt och se ut i framtiden. 

Det behövs också förtydliganden av lagstiftningen. Det är just nu ett nytt EU-direktiv på gång som ska revidera de befintliga EU-direktiven på området. Sverige arbetar aktivt med för att få fram förtydliganden. Det förslag som ligger nu på bordet har i många stycken gått i rätt riktning. Bland annat talar man om att ta mer hänsyn till livskostnadsprincipen. Det ska tas större hänsyn till en produkts eller varas livskostnad vid upphandlingar. Därmed går det att få in mer av miljömässiga aspekter. Det är några saker som görs för att skapa tydlighet på området."

Jag: "Fru talman! Statsrådet Stefan Attefall tog emot ett delbetänkande av Upphandlingsutredningen tidigare i höstas. En av slutsatserna i utredningen är att kommunerna själva behöver forma en strategi och bygga upp en funktion för uppföljning av de egna kraven. Det ligger något i statsrådets första svar. 

Mycket kraft läggs redan i dag i kommunerna på att minska riskerna för överklaganden, och det skapar en kanske överdriven försiktighet och ökad byråkrati. Det är enorma kunskapskrav som ställs på upphandlare.

Vi ser ett osäkert rättsläge. Exempelvis har Sigtuna kommuns och Rättviks kommuns specifika krav på djurhållning vid upphandling av kött bedömts olika i olika rättsinstanser.

Bedömer statsrådet att det finns anledning att stärka även domstolarnas kompetens för att kunna klara kortare handläggningstider och dessutom klargöra praxis för kommunerna som upphandlar?"

Attefall: "Fru talman! Det är helt korrekt att vi har ett oklart rättsläge på vissa områden, och det finns ärenden som nu prövas av högre instanser. När vi får klarhet i vad svenska domstolar säger vet vi också bättre hur vi ska tolka rättsläget. 

Det går att ställa höga kvalitetskrav, men de måste ställas på ett sådant sätt att det inte bryter mot likabehandlingsprincipen. Här finns olika avvägningar som rättsinstanserna nu prövar mot varandra.

Sedan måste vi också höja kompetensen på det här området, både ute i kommuner och landsting och på den statliga nivån. Upphandlingsutredningens delbetänkande pekar mot det, och de kommer med ytterligare förslag i slutet av året.

Vi behandlar och diskuterar just nu ett EU-direktiv, och där vi driver på för ökad tydlighet och regelförenklingar men också för att de förslag som går i rätt riktning ska bli kvar vid slutbehandlingen, bland annat att man ska kunna ta större hänsyn till en produkts livscykelkostnader. Det gör att vi kan få in mer miljöaspekter i upphandlingarna.

Men det gäller också att göra upphandlingarna på rätt sätt, och här finns det mycket mer att göra ute i kommuner och landsting. Gör man rätt från början är det också lättare att ta dessa hänsyn i slutändan."

Ola Johansson
Centerpartiet

Tillbakablickar och ansatser

När detta publiceras är det 522:a inlägget från denna adress och för den minnesgode läsaren fanns det ytterligare ett par år av frekvent bloggskrivande på den numera avsomnade "Spraybloggen". Det gläder och inspirerar enormt att det finns människor som läser och uppmärksammar det som skrivs här.

Nu senast var det krönikören och den tidigare utrikeskorren och kvällstidningschefen Bengt Hansson som läst och drar slutsatsen om mig att "det är synd att han inte blev Kungsbacka trogen" och att jag "blommat upp sedan (han) kom till Riksdagen". Ytterst hedrande och ett erkännande som det är säkrast att slicka i sig genast. Antingen är det som han skriver, att jag gör mig bättre på behörigt avstånd från hemkommunen i Rikspolitiken, eller är det så att Hansson på senare tid har bildat sig en egen uppfattning om mig, opåverkad av vad andra tyckt före honom. Det är ju inte obekant att min första tid i stadshuset var tuff. Inte minst var det mina företrädares gamla kompisar som fällde många kritiska kommentarer, en och annan passerade säkert Hanssons penna mer eller mindre omedvetet. Jag brukar inte spara tidningsklipp, men mycket av detta finns kvar i en svart pärm. Det är riktigt att man blir mer erfaren och bättre på mycket genom hela livet. Att äntligen blomma ut som nybliven 50-plusare efter en politisk karriär som varat i 35 år är efterlängtat, minst sagt.

Mina egna inhopp i lokalpolitiken görs nu utifrån en rätt att vara frispråkig. Det i kombination med en uppriktig frustration över att politiska initiativ i Kungsbacka tenderar att hamna lågt på listan över prioriteringar när arbete ska ledas i förvaltningar och kommunledning, gjorde att jag framförde kritik, lagom till det årligen återkommande eventet kvalitetsmässan. Just den här gången skulle Kungsbackas ansträngningar att utses till kvalitetskommun belönas. Själv tycker jag att tajmingen blev ganska bra, även om det finns de som vidhåller motsatsen.

Gjort är gjort och mitt tilltag föranledde Kommunstyrelsens ordförande att efter ett års tystnad skriva några rader på sin blogg, med namnet "Per, om Kungsbaka politik och annat" (fint namn) och beklaga mitt tilltag. Det gjorde han rätt i och är det något jag ångrar så är det att politikerkollegorna i Alliansen tagit illa vid sig. Det är inte primärt mot dem jag riktar udden. Snarare är det en uppmaning till dem att tydligare ta det ansvar som det innebär att ha den politiska makten. Många är det nu som drar en lättnadens suck över att denna prisjakt nu givit resultat och man istället kan börja jobba med det viktiga arbetet att utveckla kommunen och rikta kraften utåt och inte inåt. Även om de personer som jobbar med näringslivsfrågor i kommunen är framgångsrika, så skulle mer kunna åstadkommas med en attityd till näringslivet som det anstår en Alliansstyrd kommun. Det är också beklagligt att just samhällsbyggnaden, mark- och planfrågor, är den del av kommunstyrelsens förvaltning som haft flest vakanser under längst tid, när det är just det som behövs när befolkningstrycket och därmed bostadsbristen fortsätter pocka.

Göteborgsposten har i en artikelserie under mellandagarna valt att skriva om Svensk livsmedelsproduktion och där uppmärksammat några av min vänner, Pehr Hansson från Svesgård i Älvsåker och Gun och Martin Ragnarsson i Kärragärde, Tvååker. De båda lantbruken är fina representanter för det moderna lantbruket. Den ene driver mjölkproduktion konventionellt, automatiserat, men med mycket god djuromsorg, de andra föder upp Kravgrisar för slakt, självklart följande de regler som följer av att man certifierat sig med en miljömärkning. Tyvärr har Göteborgsposten valt att inte publicera denna artkelserie på sin hemsida och vad värre är lösenordsskydda en hel del av det övriga materialet.

Jag har själv varit synnerligen pådrivande för att öka andelen certifierat ekologiskt i Kungsbackas mathållning. Från nästan ingenting är kommunen nu uppe i 12 %, tack vare ett centralt extra anslag. Men målet som omfattar hela kommunen var 25 %. Här konstaterar kommunen i sin årsredovisning över 2010 att det återstår en bit, men säger inget om hur det ska gå till att komma dit. Även här saknas det ledarskap. Sättet att nå målet är att handla upp i enlighet med vad kommunfullmäktige bestämt och se till att de som beställer livsmedel till sin verksamhet (skola, barnomsorg och äldreomsorg) betalar för sig. Resten, 75 %, kommer förhoppningsvis från inhemsk Svensk konventionell produktion. Från gårdar som Pehrs och det är inte det sämsta. Tvärtom är även den överlägsen det mesta i en internationell jämförelse. Ändå importeras hälften av all mat som konsumeras i Sverige. Det gör att vi tillsammans med Norge är de länder som har den lägsta självförsörjningsgraden i Europa.

Den samdistributionscentral jag kritiserade den politiska ledningen och de högsta tjänstemännen i Kungsbacka för att förhala skulle kunna bidra till att väsentligen öka andelen närproducerade livsmedel som används i Kungsbacka och samtidigt mer än halvera transporterna. Dubbla miljövinster således. Så ge mig nu ett Nyårslöfte, Per Ödman. Se till att gamla utredningar som initierades av oss i Centerpartiet och som samtliga partier ställde sig bakom, dammas av och att politiska beslut genomförs. Jag vill nu se en distributionscentral i Kungsbacka innan årets slut.

Ola Johansson
Centerpartiet

För svag politisk styrning kan vara skäl till bristande måluppfyllelse

GöteborgsPosten uppmärksammade Kungsbacka kommuns upphandlingsmål och de svårigheter som finns att få lokala producenter att ställa om för att producera till Kommunens upphandling. Bra att det framkommer ett annat skäl till att närproducenterna inte finns med när kommuner handlar upp livsmedel än bristande intresse från kommunens sida. Lantbrukaren på Tjolöholm, köttproducenten Ingemar Millesson gör en god affär när han levererar till butiker och restauranger där det finns en tydlig och kunnig beställarorganisation med upparbetade kanaler för inköp, avrop och distribution. Han gör ett riktigt val som väljer att leverera till den part som ger honom bästa affärsmöjlighet med långsiktig förutsägbar avsättning för hans produktion. I artikeln "Jobbet ger för liten vinst" påtalar han problemet, som är så enkelt som att det handlar om att få avsättning för hela djuret, något som en butikskedja som ICA kan ge men inte en kommun som har behov av de enklare och billigare styckningsdelarna, främst.

I artikeln med rubriken "Svårt nå målet" nämns bland annat jag själv som den som varit drivande för att få fram ett beslut och genomförande av en distributionscentral, vilken skulle minska de kommunala tranporternas miljöpåverkan, samtidigt som det skulle förbättra möjligheten för närproducerande företag att klara leveranserna till 300 ställen. Jag tycker det är ett stort problem för tilltron till oss politiker när politiska löften och beslut som fattats med en bred (Alliansen + S, m.fl) majoritet inte prioriteras att genomföras av tjänstemännen. Det är inte kommundirektörer, eller förvaltningschefers förtroende det röstas om vart fjärde år, utan det är tilltron till partierna och dess representanter som utvärderas. Det borde räcka som argument för den högste tjänstemannen Lasse Järvsén och hans medarbetare att se till att dessa beslut genomförs, samtidigt som de egna ambitionerna får läggas åt sidan. Fredrik Hansson (C) är snäll när han skyller på tjänstemännens arbetsbörda. Det handlar om prioritering och det är bra att politikerna tröttnar och säger ifrån nu. Det borde ha kommit tidigare, varit kraftfullare och från den som har den högsta makten. Det förpliktigar att ha fått flest röster i ett val, men strategin tycks vara att ligga lågt och inte utmana, för då kan man alltid skylla på tjänstemännen både när det går bra och när det går dåligt.

Offentlig upphandling av livsmedel och krav på djurhållning

Under förmiddagens överläggningar på "Joint Committée meeting, National parliaments och European parliament" idag höll jag två anföranden, ett om den Digitala Inre marknadens möjligheter och vikten av att alla har tillgång till Internet och färdigheter att kunna använda sig av IT-tjänster. Mest uppmärksammat blev nog ändå det här anförandet, där jag beskrev hur svenska välmotiverade extraordinära krav på djurskydd och hälsa skapar svårigheter att genomföra offentlig upphandling på ett icke diskriminerande sätt, i avsaknad på en harmoniserad Europeisk djurskyddslagstiftning. Såhär löd talet (avskrivet mina anteckningar):

"Tack herr ordförande!

Den offentliga upphandlingen står för en betydande del av konsumtionen. Hur den offentliga sektorn handlar upp skickar tydliga signaler också till vanliga konsumenter om miljöval, ekologiska produkter, etik, arbetsvillkor och rättvis handel. Självklart är det viktigt att det sker med principen om likabehandling, icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidingt erännande för ögonen.

I Sverige är bara hälften av de livsmedel vi konsumerar producerade inom landet. Vi kan därför skicka en tacksamhetens tanke till bland annat de tyska och danska bönder som hjälper till så att svenska familjer har mat på bordet. Men vi är många som önskar att självförsörjningen av livsmedel vore större!

I Sverige har vi 9 miljoner innevånare. Inom den offentliga sektorn serveras 3 miljoner måltider varje dag till skolbarn, äldre och människor som vårdas på sjukhus. Även här är självförsörjningsgraden låg, trots att man vid offentlig upphandling uppmanar lokala producenter att lämna anbud.

Den svenska djurskyddslagen hör till de strängaste i Europa. Även om de flesta djur till slut hamnar på vår tallrik, vill vi att de ska hålla sig friska och kunna utöva sitt naturliga beteende så länge de lever.

Därför straffas lantbrukare som bryter mot djurskyddslagen av lokala myndigheter, samtidigt som samma myndigheter upphandlar livsmedel som fötts upp under betydligt sämre omständigheter än de svenska.

Med hänsyn tagen till principen om likabehandling och icke-diskriminering är det viktigt att lagarna alltjämt utformas så att extraordinära krav på djurskydd och hälsa kan ställas vid offentlig upphandling och att det på förpackningen går att härleda livsmedlets ursprung.

De Europeiska djurskyddslagarna är inte harmoniserade. Det är ändå viktigt att den offentliga upphandlingen också tar hänsyn till artikel 30 EG som innebär att man inte hindrar restriktioner som grundas på ett intresse att skydda djurs hälsa och liv.

Det nationella rättsläget inom det här området är oklart. Det har vi själva ett ansvar att rätta till, men det undertstryker vikten av en harmonisering även av djurskyddet för att komma åt en diskriminering som sker, helt inom ramen för EU:s direktiv och gällande lagstiftning, när det gäller offentlig upphandling.

Tack för ordet!"

Ola Johansson
Centerpartiet