Löjligt Hoff att starta danskt handelskrig med fläsk

I helgen uppmärksammades det att fyra danskar dött de senaste åren av blodförgiftning sedan de smittats av stafylokockbakterien MRSA. Det har visat sig att nio av tio danska grisar bär på bakterien, som är resistent mot de flesta former av antibiotika. Det gör att den inte går att behandla i de fall där den överförts till människor.

Centerpartiet kräver nu att EU inför gemensamma mål för att få ned användningen av antibiotika när det gäller djurskötsel. Vi vill se att målet ligger på samma nivå som användningen ser ut i Sverige i dag. I dag finns det en gemensam strategi i unionen, men det är bara Sverige som lever upp till den.

Halländske Socialdemokraten i Riksdagen Hans Hoff kräver av Eskil Erlandsson att han ska införa ett importstopp av Danskt griskött. Istället för att föra fram orealistiska förslag som han själv vet är i strid med EU:s fördrag borde han rannsaka sig själv och sitt partis landsbygdspolitik.

Genom att återinföra slakteriavgifterna, höja handelsgödselskatten och belägga fodertransporter och andra varuleveranser till lantbruket med en kilometerskatt vill Socialdemokraterna försämra den svenske grisbondens konkurrenskraft gentemot dennes danske kollega. Genom att satsa på landsbygdsföretagen – bönderna, samtidigt som satsningen på Matlandet Sverige fullföljs kommer vi långsiktigt att stärka konkurrenskraften hos svenskt lantbruk.

Att blåsa till handelskrig med Danmark om fläskimporten är fel väg, menar Ola Johansson (C). Istället måste vi få danskarna att förstå att deras djurhållning med svanskupering, trånga utrymmen och övermedicinering med antibiotika tillhör det förgångna. Regering och Riksdag har ett ansvar, liksom vi konsumenter. Självförsörjningsgraden på livsmedel måste öka och det är handeln, samt den offentliga upphandlingen som måste gå före. Konsumenternas val ska vara neutralt. Kvalitet, snarare än pris ska vara vägledande. Man ska kunna köpa livsmedel producerad i utlandet i trygg förvissning om att den att det producerats och förädlats hållbart, säkert och etiskt.

Därför är det verkningslöst att som Hans Hoff gör, föreslå ett importförbud från ett land, då ökar bara importen från ett annat. Tyvärr finns det länder med ännu sämre djurhållning än Danmark.

Ola Johansson

Centerpartiet

Närodlad politik, nu och då

Centerpartiet väckte genom Fredrik Hansson på tisdagens Kommunfullmäktigemöte med en interpellation till Orföranden i Nämnen för Service, Moderaten Peter Söderberg, frågan om hur ett beslut i EU-parlamentet kan bidra till att fler närproducerade livsmedel kan handlas upp för kommunal verksamhet i Kungsbacka.

Det är bra att frågan om varifrån maten kommer som serveras på tallriken i våra skolor och äldreboenden aktualiseras igen. Den offentliga sektorns roll som konsument kan inte underskattas och det är inte rimligt när de höga och välmotiverade kraven på djurskydd och hälsa inte betyder något för oss konsumenter, oavsett om våra inköp sker direkt i butik, eller via skattsedeln och kommunal upphandling.

Redan 2006 väckte jag och Centerpartiet en motion, där vi påpekade att samma kommuner (nu är det Länstyrelsen) som kontrollerar efterlevnad av hårdare regler för djurskydd och hälsa, handlar upp mat från djur som fötts upp under förhållanden som i Sverige hade givit böter och fängelse. Vi borde därför se till att dessa krav blev vägledande för vår egen livsmedelsupphandling.

Motionen som behandlades i kommunfullmäktige mottogs väl och beslutet blev att en ny inköpsordning skulle tas fram där djurskydd och hälsa beaktas vid upphandling av livsmedel. Den gamla var från 1995 och behövde omarbetas. Helt i linje med vad vi ville och skälet var nog min ide att koppla samman frågan med framtagandet av nya styrdokument. Här var Kungsbacka tidigt ute med att införa något som många börjat diskutera först nu.

I samband med att motionen bereddes togs den nya inköpsordningen fram och den gäller fortfarande. Således är det idag möjligt att följa kommunens regler och handla upp livsmedel som är producerade under förhållanden som är likställda de svenska. Det intressanta vore att ta reda på hur denna inköpsordning fallit ut och om den styr på det sätt som fullmäktige avsåg 2007. Det kan ju mycket väl vara så att tjänstemän på kommunens upphandligsavdelning använder Miljöstyrningsrådets kriterier för så som beskrevs i en av bilagorna till beslutet.

Därför är det förvånande när den nuvarande ordföranden för Service (då var det undertecknad) är så okunnig och ointresserad av matens ursprung och dess miljöpåverkan, som det framgår av hans svar på Fredriks fråga. Han var ju själv ledamot i nämnden där inköpsordnignen togs fram för beslut i fullmäktige. Minnet är kort.

Som sagt, bra att frågan väcks. Men bra också att vrida klockan tillbaka och se vad som är beslutat. Då finner vi att Närodlad politik är kännetecknande för hur Centerpartiet agerat och i det här fallet också för de beslut vi drivit igenom. Men som så ofta annars faller det på engagerade politiker att efterfråga resultatet. Bra Fredrik!

Här nedan ett utdrag från protokollet:

Ola Johansson

Centerpartiet

Attefall lovade mig regelförenklingar och bättre praxis för offentlig upphandling

Mellan 14-15 i torsdags var det frågestund. Innan dess var jag med på en fin och högtidlig minnesstund för Förintelsens offer, där bland annat f.d. Generalsekreteraren för FN, Kofi Annan höll tal.

Vid frågestunderna (som är en timma varje vecka) har ledamöter möjlighet att ställa en fråga till någon av de närvarande ministrarna. Eftersom Stefan Attefall, Kristdemokraterna är bostadsminister och jag är bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet, hade det varit naturligt för mig att åter fråga något om vad ministern har tänkt att göra för att få fram fler bostäder, eller få fart på upprustningen av miljonprogrammen, typ. Eftersom dessa frågor är vardagsmat för honom, kunde jag inte förvänta mig något annat än de vanliga svaren. Istället valde jag att utmana inom ett område där han inte så ofta är ute och tycker något. Det är problem för många kommuner att ställa miljö- och ursprungskrav på exempelvis livsmedel.

Såhär löd frågan och svaret, samt följdfrågan och följdsvaret. Hela debatten finns att se och läsa på www.riksdagen.se

Jag: "Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till Stefan Attefall som rör offentlig upphandling.

Det totala årliga värdet av den offentliga upphandlingen av varor och tjänster uppskattas till ca 580 miljarder kronor. Det är 18,5 procent av vår bnp. Man talar om konsumentmakt. Stat, kommuner och regioner har en enastående potential att styra utvecklingen genom sin upphandling.
Samtidigt anses lagen om offentlig upphandling begränsa möjligheterna att ställa långtgående miljökrav, framför allt möjligheten att ställa krav på ursprung. När man ändå gör det i kommunerna riskerar man bakläxa. Det tvingar kommunerna att göra om upphandlingen, överge miljökraven och överge kraven på god djuromsorg.
Vilka möjligheter ser statsrådet Stefan Attefall för Sveriges kommuner att stärka sin ställning som upphandlare och som kravställare av särskilda miljökrav, särskilt när det gäller livsmedel? "

Attefall: "Fru talman! Det är som Ola Johansson säger, nämligen att offentlig upphandling är ett oerhört stort område. Det går att ställa tydliga sociala och miljömässiga krav. Men det gäller att ställa dem på ett sådant sätt att de är förenliga med de grundläggande principerna i upphandlingsdirektivet som är gemensamt för EU-området, det vill säga att det blir en likabehandling av alla aktörer. Det är då viktigt att utforma underlagen på rätt sätt. Här måste vi bli bättre i kommuner och landsting. Men staten måste se över hur vårt stöd ska fungera centralt och se ut i framtiden. 

Det behövs också förtydliganden av lagstiftningen. Det är just nu ett nytt EU-direktiv på gång som ska revidera de befintliga EU-direktiven på området. Sverige arbetar aktivt med för att få fram förtydliganden. Det förslag som ligger nu på bordet har i många stycken gått i rätt riktning. Bland annat talar man om att ta mer hänsyn till livskostnadsprincipen. Det ska tas större hänsyn till en produkts eller varas livskostnad vid upphandlingar. Därmed går det att få in mer av miljömässiga aspekter. Det är några saker som görs för att skapa tydlighet på området."

Jag: "Fru talman! Statsrådet Stefan Attefall tog emot ett delbetänkande av Upphandlingsutredningen tidigare i höstas. En av slutsatserna i utredningen är att kommunerna själva behöver forma en strategi och bygga upp en funktion för uppföljning av de egna kraven. Det ligger något i statsrådets första svar. 

Mycket kraft läggs redan i dag i kommunerna på att minska riskerna för överklaganden, och det skapar en kanske överdriven försiktighet och ökad byråkrati. Det är enorma kunskapskrav som ställs på upphandlare.

Vi ser ett osäkert rättsläge. Exempelvis har Sigtuna kommuns och Rättviks kommuns specifika krav på djurhållning vid upphandling av kött bedömts olika i olika rättsinstanser.

Bedömer statsrådet att det finns anledning att stärka även domstolarnas kompetens för att kunna klara kortare handläggningstider och dessutom klargöra praxis för kommunerna som upphandlar?"

Attefall: "Fru talman! Det är helt korrekt att vi har ett oklart rättsläge på vissa områden, och det finns ärenden som nu prövas av högre instanser. När vi får klarhet i vad svenska domstolar säger vet vi också bättre hur vi ska tolka rättsläget. 

Det går att ställa höga kvalitetskrav, men de måste ställas på ett sådant sätt att det inte bryter mot likabehandlingsprincipen. Här finns olika avvägningar som rättsinstanserna nu prövar mot varandra.

Sedan måste vi också höja kompetensen på det här området, både ute i kommuner och landsting och på den statliga nivån. Upphandlingsutredningens delbetänkande pekar mot det, och de kommer med ytterligare förslag i slutet av året.

Vi behandlar och diskuterar just nu ett EU-direktiv, och där vi driver på för ökad tydlighet och regelförenklingar men också för att de förslag som går i rätt riktning ska bli kvar vid slutbehandlingen, bland annat att man ska kunna ta större hänsyn till en produkts livscykelkostnader. Det gör att vi kan få in mer miljöaspekter i upphandlingarna.

Men det gäller också att göra upphandlingarna på rätt sätt, och här finns det mycket mer att göra ute i kommuner och landsting. Gör man rätt från början är det också lättare att ta dessa hänsyn i slutändan."

Ola Johansson
Centerpartiet

Offentlig upphandling av livsmedel och krav på djurhållning

Under förmiddagens överläggningar på "Joint Committée meeting, National parliaments och European parliament" idag höll jag två anföranden, ett om den Digitala Inre marknadens möjligheter och vikten av att alla har tillgång till Internet och färdigheter att kunna använda sig av IT-tjänster. Mest uppmärksammat blev nog ändå det här anförandet, där jag beskrev hur svenska välmotiverade extraordinära krav på djurskydd och hälsa skapar svårigheter att genomföra offentlig upphandling på ett icke diskriminerande sätt, i avsaknad på en harmoniserad Europeisk djurskyddslagstiftning. Såhär löd talet (avskrivet mina anteckningar):

"Tack herr ordförande!

Den offentliga upphandlingen står för en betydande del av konsumtionen. Hur den offentliga sektorn handlar upp skickar tydliga signaler också till vanliga konsumenter om miljöval, ekologiska produkter, etik, arbetsvillkor och rättvis handel. Självklart är det viktigt att det sker med principen om likabehandling, icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidingt erännande för ögonen.

I Sverige är bara hälften av de livsmedel vi konsumerar producerade inom landet. Vi kan därför skicka en tacksamhetens tanke till bland annat de tyska och danska bönder som hjälper till så att svenska familjer har mat på bordet. Men vi är många som önskar att självförsörjningen av livsmedel vore större!

I Sverige har vi 9 miljoner innevånare. Inom den offentliga sektorn serveras 3 miljoner måltider varje dag till skolbarn, äldre och människor som vårdas på sjukhus. Även här är självförsörjningsgraden låg, trots att man vid offentlig upphandling uppmanar lokala producenter att lämna anbud.

Den svenska djurskyddslagen hör till de strängaste i Europa. Även om de flesta djur till slut hamnar på vår tallrik, vill vi att de ska hålla sig friska och kunna utöva sitt naturliga beteende så länge de lever.

Därför straffas lantbrukare som bryter mot djurskyddslagen av lokala myndigheter, samtidigt som samma myndigheter upphandlar livsmedel som fötts upp under betydligt sämre omständigheter än de svenska.

Med hänsyn tagen till principen om likabehandling och icke-diskriminering är det viktigt att lagarna alltjämt utformas så att extraordinära krav på djurskydd och hälsa kan ställas vid offentlig upphandling och att det på förpackningen går att härleda livsmedlets ursprung.

De Europeiska djurskyddslagarna är inte harmoniserade. Det är ändå viktigt att den offentliga upphandlingen också tar hänsyn till artikel 30 EG som innebär att man inte hindrar restriktioner som grundas på ett intresse att skydda djurs hälsa och liv.

Det nationella rättsläget inom det här området är oklart. Det har vi själva ett ansvar att rätta till, men det undertstryker vikten av en harmonisering även av djurskyddet för att komma åt en diskriminering som sker, helt inom ramen för EU:s direktiv och gällande lagstiftning, när det gäller offentlig upphandling.

Tack för ordet!"

Ola Johansson
Centerpartiet

Köp ursprungsmärkt svensk mat

Just nu är det tufft för halländska bönder. Grisnäringen är pressad och orsaken är dioxinförgiftat tyskt fläsk. Vårt lantbruk behöver öka sin konkurrenskraft. Vi måste se till så mer av intäkterna från handeln hamnar i bondens ficka. Konkurrensen i livsmedelskedjan utreds och regeringen kommer med förslag för bättre lönsamhet.
Djurskyddslagstiftningen i Sverige är den hårdaste i Europa. Syftet är inte att plåga bönder med pålagor utan att se till så djuren inte plågas. Reglerna följs, men handeln är dålig på att visa kunderna att de svenska livsmedlen är bra och säkra. Ursprungsmärkningen måste utformas så att den tydligt visar från vilket land köttet i korven kommer. Vi konsumenter vill veta det för att kunna göra aktiva val.
Den kommunala upphandlingen blir bättre på att finna vägar förbi stelbent lagstiftning. Det är möjligt att köpa kött från djur, vilka fötts upp under villkor som är likvärdiga med de svenska. Uppdelade upphandlingar och samordnade transporter är exempel på hur närproducerade livsmedel ges bättre möjligheter i Kungsbacka, tack vare förslag från Centerpartiet. God, näringsrik mat till barn och gamla borde vara det viktigaste.
Syftet med Landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision om Sverige som det nya matlandet är att stärka svensk livsmedelproduktion och få upp Européernas smak för god och säker mat. Nu gäller det att ge såväl konsumenter som producenter reella möjligheter att verka i visionens anda. Här har vi alla ett gemensamt intresse och ansvar. Köp svensk mat!

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net