Vilken upplevelse det var i Bangladesh..

..att höra talas om och se FN:s verksamhet, genom att möta FN:s organisationer och deras representanter på plats. Viktigast av allt att möta och samtala med mottagarna om nyttan av insatserna och framtidsutmaningar.

(Det här är min rapport som jag delat med mig till Riksdagen, samt till Hallandsmedia för kännedom)

Ofattbara utmaningar

Bangladesh har 156 miljoner invånare på en yta som motsvarar 1/3 av Sveriges. Befolkningen växer snabbt och den mesta tillväxten sker i städerna. Landsbygden måste ändå betraktas som levande men med ett omodernt småjordbruk för självhushållning, samt i byarna småindustri, verkstäder, butiker. Det sker en förändring på landsbygden som beror på allt större svårigheter att livnära sig på åkerbruk, främst risodling och växelgrödor som lämpar sig på marker som kan sättas under vatten. Skälet är att återkommande översvämningar gör jordarna salthaltiga. Höga salthalter påverkar även dricksvattenkvalitén, som i sin tur har en hälsopåverkan på människor och djur. Vattenfrågan är tudelad, endera för mycket vatten, eller för lite.

 

Möjligheter

                    Tillväxten i landet ligger över 6 %, till största delen beroende på den växande textilindustrin. Svenska företag verksamma i landet som H&M, Lindex, KappAhl, ICA, IKEA m.fl. har program för att säkerställa arbetsvillkor i de fabriker varifrån de köper sina kläder, där de samverkar med Wallmart, TESCO m.fl. Många söker sig till staden för att hitta jobb i syfabrikerna och många bosätter sig Dhakas slum, där de sanitära förhållandena är svåra och tillgången på näringsriktig kost är knapp för den som har ont om pengar. Fattigdomsläget har förbättras mycket, men närmare halva landets befolkning lever under eller strax över fattigdomsgränsen.

 

Unga mödrar

Kvinnors utsatthet är ett problem som inte minskar lika mycket. Av kulturella och ekonomiska skäl blir flickor bortgifta i låg ålder och de blir tidigt med barn. Det är illegalt att gifta sig om man är under 18 år, men just på grund av det bokförs de yngsta som 18-åringar på mödravårdscentraler och vid förlossningar. Inom många områden kommer landet att lyckas väl med att uppnå FN:s milleniemål, men detta är ett område där det kommer att ta tid att bryta mönstren och eftersom statistiken är missvisande vill inte myndigheterna erkänna problemet.

Politik och religion

Majoriteten är muslimer och många är hinduer. Inga religiösa motsättningar att tala om och ingen stor politisk påverkan av religiösa traditioner, men det börjar märkas tecken på minskad pressfrihet, misstänksamhet mot NGO-er, främst när det gäller kritik mot Islam. Stora motsättningar och misstänksamhet mellan de båda stora politiska blocken, som båda har historiska rötter tillbaks till självständigheten 1971. Det senaste valet bojkottades av BNP – Bangladesh nationalistparti, så Awamiförbundet har oinskränkt makt i parlament och regering. Något som påverkar rättsväsende, media och möjligheter för civilsamhällets organisationer.

 

Klimatet drabbar 35 miljoner direkt

Effekterna av klimatförändringar ligger som ett latent men oundvikligt hot över de flesta av landets invånare. 35 Miljoner bor i områden som kommer att översvämmas om IPCC:s förutsägelser om vattennivåer slår in. Utöver det kommer effekterna av smältande glaciärer via floderna som mynnar ut i det stora deltat. Återkommande cykloner tar liv och egendom från människor, raserar, hus, vägar och vallar kring fält och vattendammar. Det bidrar också till urbaniseringen och miljöpåverkan.

 

Goda exempel genom girl power

Mest imponerande är de många starka kvinnor jag mött, som goda representanter inte bara för andra kvinnor, men även för hela lokalsamhället. Kvinnliga entreprenörer som med stöd och rådgivning driver företag och tar initiativ till lokala projekt som kan genomföras i samverkan med biståndsorganisationer. Ett sådant exempel är den stora vattenreservoar vi såg. Kvinnors möjlighet att stärka sin ekonomi gör dem mindre utsatta för att bli en handelsvara i familjen och utsättas för arrangerade tidiga äktenskap som innebär att hemgift betalas mellan familjer.

Svenska textilföretag får ofta kritik för tveksamma arbetsförhållanden i låglöneländer. Samtidigt är deras närvaro en faktor som ger landet ett växande välstånd som kan bidra till bättre välfärd, skola, hälso- och sjukvård, infrastruktur etc. De är ledande i arbetet med att förbättra villkoren överlag och den stora utmaningen är att övertyga svenska konsumenter inte bara om behovet av giftfria kläder, utan även sådan som producerats till drägliga löner i goda arbetsförhållanden av vuxna anställda.

Skolor samlar barnen kring en näringsberikande måltid i form av små kex som FN förser dem med. Det är det främsta skälet at de vill komma till skolan. Väl där är de enormt motiverade och de vill bli allt möjligt, trots att utsikterna att vidareutbilda sig är små. Många av nioåringarna hjälper redan sina föräldrar med att sälja, eller tillverka saker. Blir man sedan mamma som femtonåring är dörrarna stängda till ett bättre liv, medan killarna blir rickshawförare, jobbar i syfabrik, eller kanske militär. Bangladesh är en av de nationerna med flest FN-missioner.

Mödrahälsovård på sjukhus vårdcentraler och i hemmiljön är speciellt viktigt, inte minst gäller det familjerådgivning och säkra, legala aborter. Det är något som Sverige måste ta ett särskilt ansvar för genom Sida, när många stora givarländer inte tycker att dessa områden ska prioriteras.

Satsning på kvinnors entreprenörskap och möjlighet till försörjning stärker kvinnors ställning. FN Women stöder de fattigaste och de mest företagsamma kvinnorna med ett bidrag som hjälper dem att komma igång med sitt företag. Det finns även ett Bangladesh Womens Chamber of Commerce som hjälper till med affärsidéer och bankkontakter.

Mina intryck och tankar

 

I min dator finns över 500 bilder och ett stort antal filmer tagna med mobilkamera och telefon. Dem visar jag gärna vid tillfälle om någon är intresserad. Jag kan även tänka mig att besöka möten och berätta om mina intryck och tankar.

Läs också min blogg: www.olajohansson.blogspot.com och speciellt inläggen: http://olajohansson.blogspot.se/2014/11/hopp-och-fortvivlan-optimism-och.html, http://olajohansson.blogspot.se/2014/11/vattnets-kraft-hot-och-mojligheter.html, samt http://olajohansson.blogspot.se/2014/11/det-dom-inte-kan-beratta-talar-for-sig.html för dagsaktuella reseskildringar.

Jag kan också dela med mig av kontakter hos FN, den utmärkta Svenska ambassaden, en rad NGO:er, samt inte minst många Svenskar verksamma i landet hos stora företag.

Under våra fyra dagars effektiva restid besöktes landet och huvudstaden Dhaka, även av den nuvarande biståndsministern Isabella Lövin (Mp), som istället för att som vi skumpa fram på landsbygden i bilar bland folk, cyklar, trehjuliga lastfordon, överfulla bussar och lastbilar, samt kor getter och höns, tog helikoptern ut på landsbygden.

Sverige och även Centerpartiet kan genom CIS (Centerpartiets Internationella Stiftelse) uträtta mycket för landsbygden, mot effekterna av klimatförändringar, för kvinnors rättigheter, genom att stärka deras hälsa, förbättra deras livsvillkor och främja entreprenörskapet. Eventuella politiska kontakter skull kunna ske med BNP i syfte att göra dem medvetna om behovet av en aktiv och granskande opposition som inte onödigtvis lierar sig med extrema islamister, utan deltar i den demokratiska uppbygganden som landet fortfarande behöver.

 

Ola Johansson
Centerpartiet

Hopp och förtvivlan, optimism och framtidstro.

Godkväll och godmorgon! Full av intryck och insikter, framförallt att det är för tidigt att sammanfatta och dra slutsatser. Men på sätt och vis knyts alla band samman när man efter två dagar på landsbygden kommer tillbaka till huvudstaden Dhaka, för att med FN besöka dess slum, som är folkrik, trång och växande, med otroliga utmaningar och en del möjligheter.

De tidiga äktenskapen och flickors situation är ett återkommande problem och hinder. Alla officiella uttalanden går ut på att förneka förekomsten, men sanningen är att hälften av alla mödrar är under 18 år och av dem är många så unga som 15 år. Här där de lokala nätverken bidrar till att folkbilda i nutrition och säker, hälsosam matlagning kan man också mäta de minsta barnens näringssituation genom att lägga ett måttband runt ärmen och mäta hullet, som en indikator för hur maten bidrar till att de växer. De är små, liksom deras mammor. Men glada, pigga ögon, framförallt när de får något att äta.

Stanken är som ni förstår nästan outhärdlig om man inte är van. Det finns över 4000 hushåll och varje år kommer det 200 nya. De flyttar in från landsbygden som avfolkas i samma takt, för att ta de enklaste jobben, att sälja saker, cykla rickshaw, sy eller tillverka enkla ting. Ska landsbygden utvecklas måste även städerna kunna växa hållbart o vice versa. Många jobb skapas i textilindustrin och här finns möjligheter för landet, som kan raseras lika snabbt som syfabriken Rana Plaza.

Ett skäl att komma till skolan är att man kan få ett paket kex, kanske det enda målet mat man får innan föräldrarna kommer tillbaka från sina jobb på kvällen. Barnen här gillar att lära sig saker och de har drömmar om framtiden. Det gäller jobb och fortsatt utbildning. Sanningen är att de redan jobbar, flera timmar om dagen med att hjälpa föräldrarna i deras försörjning. De här barnen är 9 år gamla och går i fjärde klass.

Funderar lite på hur bra en sådan här bild ser ut, men den här flickan ville att kortet jag tog på oss skulle bli så här. För mig är det ett bevis på uppskattning och en önskan att hon inte ska glömmas bort, hur viktigt det är att fortsätta ge den hjälp som behövs för att hon ska kunna gå färdigt skolan och förverkliga sin dröm att bli lärare en gång och slippa bli utsatt för övergrepp.

Det här är ett hem i ett av plåtskjulen. Trångt smutsigt enkelt och fattigt, men ändå ett hem och ett ställa att växa upp i för många. Kläderna som hängde på tork utanför var rena och det finns tillgång till vatten som går att dricka om man kokar och filtrerar det. Med en befolkning (156 milj) som växer med 2 miljoner varje år måste det skapas jobb i städerna och bostäderna förbättras. Skolsystemet behöver utvecklas med mödra- och hälsovård. Med små medel kan man åstadkomma mycket. Det har jag fått många bevis för.

Men de här flickornas barn har chansen att förbättra livet för sina barn. Snabbare än så kommer det inte att gå. Därför gäller det att inte släppa taget, trots att Bangladesh haft en positiv ekonomisk utveckling och klarar flera av milenniemålen bra. FN samarbetar på ett föredömligt sätt och Sveriges bidrag till dess kärnverksamhet, samt SIDAS insatser ger resultat, som de här matlagningskurserna i stadens slum och till vattenreservoaren på landsbygden. Allting bidrar till att göra kvinnornas situation enklare, något som underlättar för dem att välja sin framtid och stärka sin ställning ekonomiskt och politiskt.  

Att föda upp och sälja fjäderfä och frukt under samma tak hade nog inte accepterats hemma, men här är det ett sätt att leva. På samma sätt är risodling och självhushållning sättet att leva på landsbygden, men när rationaliseringar av produktionen gör jobben överflödiga behövs andra alternativ. Vilka är det? Det får vi fortsätta fundera på. Själv har jag idéer som jag vill jobba vidare med tillsamans med de människor jag mött på den här resan och de som finns där hemma. Om 7 timmar lyfter planet och snart ska jag gå upp, men först ville jag skriva detta.

Jag ber att få tacka. Säga:

"Donarabad" från mig, Hillevi, Hans och Olle i Riksdagen, samt Aleksander, Linda och Berith från FN-förbundet.

Ola Johansson

Centerpartiet

Global renovering i FN

Tidig morgonstart idag den 11 september. En dag med en viss ödesmättad magi här i New York City. Ceremonierna vid Ground Zero var avsedda för Amerikaner så vi gäster får återkomma senare. Torsdagen är det tänkt att vi ska hedra händelsen och dess offer. Men man kan säga att vi mot slutet av dagen ändå kom in på detta när vi på de Svenska FN representationen fick ett möte med vår ambassadör Mårten Grunditz, där samtalet rörde sig kring FN:s uppdrag, utmaningar och framgångar. Det är viktigt, menade Mårten, att vi förmedlar en positiv bild av vad FN åstadkommit, framförallt de senaste åren från 2005 och fram till idag. Att beskriva det fredsbevarande uppdraget, med alla sina delar, från att hålla isär de stridande parterna, till att efter konflikten återuppbygga det civila samhället, rättsystemen och institutionerna är komplicerat, speciellt med tanke på att det är något FN idag gör på 16 olika håll med 100 000 ”man”. 7 Miljarder dollar är visserligen en stor summa, men med tanke på att det handlar om FN:s totala budget över ett år så är kostnaden inte så stor. Vem som finansierar mest i förhållande till folkmängden ska vi tala tyst om. De nordiska länderna tillsammans betalar 20 % och FN:s årsbudget är 1 % av vad Pentagons budget är.

Omsatt i byggkostnader som egentligen är dagens tema så kan jag nämna att den pågående renoveringen av FN-byggnaderna i NYC kostar totalt 2 miljarder dollar (en god andel av årsbudgeten). FN-ambassadörens beskrivning av FN:s roll och insatser i världen, utmaningarna i Syrien och uppstädningen efter USA:s och Storbritanniens självsvåldiga ageranden i Irak kan man skriva en hel del om, men vi håller oss till byggfrågor.


Utsikt från FN-huset, 28 vån.

För andra gången har vi träffat Skanskas Financial officer här i USA, Göteborgaren Thomas Henriksson. Här i New York gavs vi en liten inblick i hur det är att verka i USA och på vilket sätt Skanska bidrar till att utveckla energieffektivt hälsofrämjande och hållbart byggande.
Det är svårt att verka här, särskilt med tanke på de helt olika lokala förhållanden som råder, på delstatsnivå, men också på lokal nivå. ”Man måste tänka lokalt om man ska göra affärer” och samtidigt se till att ha god relation med det politiska livet. Att det pågår en urbanisering kan man visserligen ha synpunkter på, men som byggföretag måste man bejaka den utvecklingen och göra det bästa, givet de helt olika förutsättningar som råder i de olika klimatzonerna, det politiska landskapet och ekonomiska läge man har att verka i.

Ett exempel på hur olika det kan vara så finns det inte en enhetlig elnätsstandard mellan olika delstater, vilket gör det svårt att till exempel transferera grön el. Dessutom är kapaciteten dålig. Det är inte säkert att den el du använder för att ladda din elbil kommer från förnybar koldioxidneutral källa. Därför kan du inte med säkerhet påstå att det är bättre med elbilar än vanliga bensinfordon på många håll i USA.

Ett schakt av något slag i det urblåsta
FN-högkvarteret

Många skillnader finns i finansieringen, skattereduktionen för den som investerar i exempelvis hus för fattiga, eller ny teknik har vi varit inne på, liksom systemet med PPP, private, public partnership. Nya finansieringsformer är nödvändiga i ett land som har ett i grunden mycket lågt skattetryck, men man kan fråga sig om detta system verkligen kommer att vara hållbart i längden. Det gäller inte bara att investera, man måste underhålla och vara beredda att nyinvestera. Ett kommersiellt åtagande att bygga något är på 58 år och det är en lång tid att vara bunden vid ett finansiellt ansvar.

Hemma i Sverige diskuteras ofta olika kommunala särkrav och det måste sägas att ingenting klår de särkrav en stad eller en delstat kan ställa på en byggare här. Det finns federala regler, men det är upp till var och en att bestämma om man vill tillämpa dem, eller ej. Ändå har Skanska lyckats väl på många håll. LEED är den standard för Grönt byggande som används och nivån Platinum är den högsta.

Säkerhetsrådet, i cirkeln kommer sammaträdesbordet att
placeras

I Skanskas främsta prestige-projekt är guldnivån målet, även om certifiering inte är aktuellt. Projektet vi talar om är själva FN-byggnaden i New York, där vi fick den ovanliga förmånen att vandra runt. Skanska har totalansvaret för entreprenaden till ett värde om 1,4 miljarder dollar. Allt ska vara klart vid årsskiftet 12-13. Det är något man har svårt att tro när man går runt i de olika våningsplanen i den 40 våningar höga administrationsbyggnaden och i sessionssalarna som är under restauration. Huset uppfördes 1949-50, med dåtidens byggteknik, vilket innebär en hel del asbest, mekaniska system och ett föråldrat el-, ventilations-, vatten- och avloppssystem etc. För att inte tala om säkerhetsaspekter, IT-system, telekommunikation, energieffektivitet, öppna kontorslandskap och allt annat som hör till modern kontorsanvändning och byggande.
Det kommer nya obehagliga överraskningar varje dag och kunden kommer med ändringar hela tiden säger Maria Martinsson som är en av byggledarna som visade runt och bland annat lät oss känna på taket i säkerhetsrådets sessionssal, när vi gick en runda på byggandsställningen två meter under det handgjorda innertaket med kupoler och stuckatur. Hur det ser ut och hur det kan bli framgår kanske lite grann av bilderna här, men utsikten från FN-byggnadens 28:e våning är hänförande oavsett om du blickar ut över Manhattan, eller över East River.

Maria Martinsson visar oss runt och avslöjar att
man i dagarna kastat ut arkitekten ur projektet

En annan aspekt som jag måste nämna är hur byggmark-naden fungerar när det gäller att få tag på byggjobbare och underleverantörer. Skanska har valt att arbeta genom facken och det är något som fördyrar entreprenaderna avsevärt och det beror inte på att jobbarna får högre lön, tro inte det. Pengarna försvinner i stelbenta regler vem som får göra vad och betalningar till olika fackiga fonder, oklart vad de skall användas till. Alternativet att jobba med oorganiserade är inte främmande för många konkurrenter och det skapar enorma motsättningar i branschen som inte främjar en positiv utveckling.

Glömde jag säga att Skanskas huvudkontor, där vi började dagen ligger en bit upp i den berömda Empire State Building från 1931. med allt man får vara med om här är det inte mer än rätt att lägga ett per timmar varje dag på att berätta om vad man lär sig och vad man upplever. Att jag villade bort mig på vägen ut ur FN-skrapan och fick hjälp av snälla byggjobbare och Skanskas huvudkontor att hitta ut ska vi inte nämna. ”What happens in New York stays in New York” som vi brukar säga.

Ola Johansson
Centerpartiet

Även Veronica Palm (s) har bloggat om den här dagen.

"Ingen kan göra allt..

..,men alla kan göra något". Så sade FN:s tillträdande vice generalsekreterare, Jan Eliasson på sitt föredrag på bransch- och intresseorganisationen Svensk Energis stämma i Varberg och tillade sedan "någonannanismen breder ut sig". Där tror jag att han citerade Centerpartiets förra partiledare Maud Olofsson, som ofta använde det för att illustrera att vi behöver mer entreprenörs- och initiativkraft i Sverige.

Det sättet att uttrycka sig har väldigt lite med dagens Socialdemokratiska retorik att göra, därför kan man undra i vilken utsträckning den gode Jan idag bekänner sig som Socialdemokrat. Han berättade mycket om sin bakgrund men inget om sin nuvarande politiska hemvist.

En för Kungsbackabor intressant sak som han valde att berätta om i sin inledning i Varberg är att hans mor stammar från Fjärås och att han som barn tillbringade somrarna i Förlanda och Gällinge. Detta är extra kul att höra, eftersom många av mina vänner och bekanta från Förlanda sagt detta, men ingenstans har jag hört eller läst honom säga det.

Lite senare idag besökte han Varlaskolans aula och talade för skolledare i Kungsbacka (min hustru bland annat). I morgon är det åter Varberg och Campus som gäller och jag får en chans att lyssna till hans inspirerande föredrag och osannolika erfarenheter igen, när han möter studenter kl 10. Kanske vill han också ta emot "Förlandaboken" som han kommer att erbjudas ett dedikerat exemplar av. Skulle passa i bokhyllan på hans arbetsrum i FN-skrapan. Vi har gemensamma bekanta och det är ju alltid en anledning till samtal.

Jag deltog i Varberg som en av fyra politiker i paneldiskussionen som leddes av Staffan Dopping. Jana Nilsson, kommunlaråd (s) i Varberg, Kent Persson, riksdagsledamot (v) och Cecilie Tenfjord-Toftby, riksdagsledmot (m). Vi diskuterade bland annat behovet av en bredare energiuppgörelse med fler partier i basen och ett nytt innehåll. Från Vänsterpartiet ville man börja med ett "vitt papper" och Stefan Löfvén har sagt att han vill låta analysera "vilket behov av energi vi kommer att få" innan han börjar diskutera. Som bekant har han en personlig uppfattning som Metallordförande som inte överensstämmer med vad hans partikongress beslutat.

Kan man gå till energisamtal med så osäkra förutsättningar? Nej! Den energiuppgörelse vi har är bred (den inkluderar alla fyra allianspartier från det kärnkraftskritiska C till det kärnkraftsvänliga Fp) och noga förberedd och förenar försörjningstrygghet med en satsning på klimatåtgärder och utbyggnad av förnybar energi. Den innehåller inte bara besked om kärnkraften, utan också ambitiösa effektmål för vindkraften, satsningar på fossilfri fordonsflotta och spelregler för energiproducenterna. Ska vi börja om från början blir det ju "hela havet stormar" och en väldigt lång väg fram till ett osäkert mål, som garanterat inte kommer att göra alla nöjda som idag efterfrågar denna breda överenskommelse. Detta var ett av de besked jag gav idag om Centerpartiets och Alliansens hållning i aktuella energifrågor.

Idag går Centerpartiet genom Annie Lööf och Michael Arthursson (en annan Kungsbackason) ut på SvD-Brännpunkt och föreslår ett samarbete med Miljöpartiet om arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturen. Det kanske är de som ska utgöra första steget i en bredare energiöverenskommelse. På frågan som ställdes flera gånger till mig blev svaret "En bredare politisk bas för den energiöverenskommelse vi har skulle inte skada, tvärtom!". Jag kanske borde tillagt "-Tja, varför inte då börja prata med Miljöpartiet?" Osäker på om det hade gått hem i den publiken.

http://www.svenskenergi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Svensk-Energi-12-Blockoverskridande-energioverenskommelse--det--var-fragan/ : Länkar till referatet från Svensk Energis stämma och paneldiskussionen jag deltog i.

Man kan säga mycket om kärnkraften som energikälla. Min personliga inställning kommer alltid att vara skeptisk. Vad ska man annars vara inför något som bevisligen ligger bakom spridningen av kärnvapen och vars rester och avfall kommer att påverka människor i 100 000-tals år, långt efter det att vi slutat använda oss av den.

Apropå avancerad modern teknik som förgiftar och skapar motsättningar. Jan Eliasson använde ett enkelt glas rent vatten för att illustrera hur någonting som är så självklart för oss, är något som 800 000 000 människor i världen inte självklart har tillgång till. En resurs som man borde bygga freden kring, precis som vi Europa byggde freden kring kol- och stålunionen. Rent vatten åt hela jordens befolkning skulle lösa fem av de åtta millenniemålen. Lycka till Jan! Alla kan göra något, men jag tillåter mig tro, att det finns några som kan åstadkomma mera än andra.

Ola Johansson
Centerpartiet