Dubbelbluff av Veronica Palm (s) om fakturor

Riksdagsarbete tycks inte vara något för den snälle och försynte. Kanske något att tänka på när men ser hur det nu ageras från kretsen kring Håkan Juholt. Jag läste igår den erfarne Socialdemokraten Thomas Östros kommentar till att ”hans” partiledare, medan Statsminister Reinfeldt fortfarande var kvar i Bryssel efter möte med Regeringscheferna om Eurokrisen, sade blankt nej till att Sverige skulle vara en del av Europakten. Det som var mötets enda konkreta resultat och som sedan Storbritannien klivit av på plats blivit ett samarbete som länderna kan välja att delta i eller stå vid sidan av. Ingen lätt fråga att ta ställning till, även om ryggmärgen är redo att avge ett svar. ”Det här är en alldeles för viktig fråga för att spelas på volley” sade Östros och det måste man ge honom rätt i. Väldigt ofta blir det fort och fel.

Ångervecka på förhastade politiska utspel vore kanske något att utreda och lagstifta om?

Eller vad säger man om Civilutskottets Socialdemokratiska ordförande Veronica Palm. Till media och tidningen driva-eget, har hon sagt att Riksdagen den 14 december skulle ha möjlighet att sätta stopp för bluffakturaskojerierna genom att rösta ja till hennes och ett antal andra motioner i frågan.

Samma sak sade hon sedan i debatten:

”Enligt Svensk Handel drabbas tusentals svenska småföretagare varje år av dessa bedrägeriförsök. Därför föreslår vi socialdemokrater en översyn av lagstiftningen i syfte att stärka skyddet och underlätta för landets småföretagare. Med hänvisning till detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 21 som föreslår andra mål för bostadspolitiken och för konsumentpolitiken.”

Sanningen är den att Riksdagen först den 21 mars kommer att behandla de motioner som handlar om konsumenträtt, där frågor som rör företagares köp ingår. Att Riksdagen skulle debattera och rösta om detta var inget annat än en bluff. Politisk försäljning av det slaget är definitivt ingen seriös verksamhet. Problemet är när dessa lögner inte går att belägga, utan ett gediget researcharbete. Den ouppmärksamme tror på budskapet och märker inte att han/hon blir lurad gång på gång.

Samma sak gör hon när hon tar åt sig äran för den hearing om Bluffakturor som Civilutskottet tagit initiativ till, inför behandlingen i utskottet i februari och mars. Iden väcktes av Alliansens ledamöter, eftersom vi menar att man innan man tar ställning till ett sådant viktigt skydd för företagare och konsumenter måste ha rättsläget klart för sig. Genast, sedan hon fått information om att vi skulle lägga ett sådant förslag i utskottet och det blev klubbat gick hon ut och lät antyda att det var på hennes eget intitiativ.

Förslaget som framförts att införa en ångerrätt för företagare kan verka bra. Men hur ska man kunna ångra ett avtal som man aldrig har ingått? Bluffen består ju i att man luras tro att man ingått ett avtal som inte existerar. Därför känns ångerveckorna ologiska och omöjliga rent juridiskt att införa. Hellre då se till så blufföretaget inte har möjlighet att hota, genom att förbjuda all publicering intill dess det verkligen är fråga om en betalningsanmärkning. Det är ju helt tokigt om man ska drabbas av sänkt kreditvärdighet för att man vägrat att betala en falsk faktura. Tyvärr är enda sättet att bestrida kraven och själv kontrollera vilka företag det är somförsöker lura en.

Själv blev jag i egenskap av ordförande i Bygdegårdarnas Riksförbund kontaktad av ett så sent som igår.

Ola Johansson

Centerpartiet

Elområdesdebatten - ett inhopp för Hatt

Indelningen av Sverige i fyra elprisområden vållar debatt och ger S-oppositionen anledning att reagera för att misstänkliggöra Regeringen och ställa den ansvariga ministern Anna-Karin Hatt till ansvar för något som EU-kommissionen krävt av den ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät att genomföra. Eftersom överföringskapaciteten i landet länge varit otillräcklig och produktionskapaciteten är koncentrerad till storskalig vattenkraft i Norrland och tre kärnanläggningar. Ingen av det senare återfinns i prisområde 4 (Södra Sverige). Gränsen går söder om Oskarshamn och söder om Ringhals. På båda dessa kärnanläggningar har man genomfört revisioner, som trots löften om motsatsen, dragit ut på tiden. I Ringhals är läget så allvarligt att man tog sig för att sparka VD:n.
Nu satsas det 3,5 miljarder årligen under 10 år på att öka kapaciteten i nätet och det är 6 gånger mer än tidigare S-regeringar gjort. Svenska Kraftnät har utöver det fått kraftig ökande anslag. Kritiken mot Regeringen är missriktad. Istället borde man uppskatta att vi gör något av de problem som kommer i dagen genom införandet av elprisområden. Att en massiv utbyggnad av förnybar elproduktion sker i Södra Sverige och att överföringskapaciteten förbättras.
Elen blir dyrare (förhoppningsvis tillfälligt) i södra Sverige och billigare i Norra. Det nämnde jag som en av de positiva effekterna av elområdet. Det ökar Norrlands konkurrenskraft om jobb, investeringar och inflyttning. Visserligen på bekostnad av andra, men i genomsnitt har elpriset i riket inte ökat mer än marginellt. Vi har fortfarande ett elpris som ligger 10 öre lägre än andra länder, exempelvis Tyskland. Ta Norge som exempel. Där har man länge varit indelade i fem områden. Där är varierande elpriser i landet en del i strukturen och vi har mycket att lära av Norge när det gäller gelsbygdspolitiken.
Jag åtog mig igår eftermiddag att stötta ministern i interpellationsdebatten som föranleddes av frågor från två s-ledamöter. Jag hade cirka 2 timmar på mig till förberedelser och resultatet blev möjligen därefter. Vill ni se vad som sades i debatten är ni välkomna att följa den här länken.

Nu kan man ju hoppas på en fortsatt mild vinter och förvänta sig av kärnkraftsindustrin att de åtgärdar fel och brister som gör att kapaciteten är begränsad. Då tror jag att frågan om elprisområdenas effekter på elpriserna planar ut, medan prisskillnaderna normaliseras till de 3-5 öre som man räknat med.

Nu råkade jag i hastigheten kalla talmannen för "herr talman", medan Susanne Eberstein är en fru. Det kom jag på efter en stund och bad om ursäkt. Jag är säker på att det hänt förut.

Ola Johansson
Centerpartiet

Allemansrätten och skogsriket

Under sommar har det i flera tidningar blossat upp en debatt kring den lagstadgade sedvänjan vi har i Sverige, Norge och Finland, med Allemansrätt. På SvD Brännpunkt och nu nyligen på Göteborgspostens debattsida.

Jag tycker det är viktigt och bra att frågan diskuteras öppet. Om inte annat för att uppmärksamma problemen med nedskräpning och förstörelse av skog och mark. Det är också bra att turistföretagen och upplevelsenäringen berättar varför Allemansrätten är viktig för deras möjlighet att utvecklas och skapa arbetstillfällen och inkomster på landsbygden.

Om jag förstått det hela rätt så är det inte så att den översyn som Miljöminister Andreas Carlgren gett Naturvårdsverket i uppdrag att göra, syftar till att nödvändigtvis ändra lagen. Måhända räcker det att bättre tillämpa de lagar som finns för att sätta dit de som plundrar markerna på bär och svamp, eller de som trampar ner, bryter grenar och förstör berghällar genom att elda direkt på dem. Jag kanske är fördomsfull, men jag misstänker att den naturovane storstadsbon som på egen hand är ute i skogen är ett större problem än den som i grupp under ledning av en erfaren  guide med lokalkännedom.

Om några dagar hoppas jag få en debattartikel publicerad i ett antal morgontidningar där jag problematiserar kring frågan och hur illa eventuella inskränkningar i allemansrätten matchar visionen om Skogsriket Sverige som vår Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserar.

Ola Johansson, Centerpartiet

Sabotage mot jobbpolitken gynnar spritsmugglare

Det är tveksamt om den sortens "entreprenörsskap" som beskrivs i den här nedan länkade artikeln i dagens GP är något staten skall fortsätta stödja med bidrag.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.660553-fortidspensionarer-tjanar-pengar-pa-svartsprit
Det är också tveksamt om den fattiga barnen och deras föräldrar gynnas av en politik som inte leder till arbete för de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Det har tidigare funnits någon form av klokskap hos vissa Socialdemokrater, exempelvis den tidigare sjukförsäkringsministern Anna Hedborg (s) som utredde sjukförsäkringarna på den dåvarande s-regeringes uppdrag, i syfte att halvera sjukfrånvaron. De konstaterade att det "skett en glidning i sjukdomsbegreppet" och att det "inom den svenska socialförsäkringen saknas en bortre gräns". Anna Hedborg konstaterade mycket riktigt att "Sjukförsäkringen tillåtits bli en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för", och så vidare.

Dessa insikter tog Alliansen tillvara och reformerade sjukförsäkringen på ett sådant sätt att antalet förtidspensionärer sedan 2006 minskat med 100 000 stycken och så att långvarig sjukfrånvaro istället ersatts av aktiva rehabiliteringsinsatser som ska leda tillbaka till arbete och egenförsörjning.

De män och i något enstaka fall kvinnor, som beskrivs i GP-artikeln har uppenbarligen inte ännu omfattats av denna omställning. Efter nästa fredags extra omröstning i kammaren, kommer de att kunna andas ut och lugnt fortsätta sin statligt finasierade verksamhet, förvissade om att inga krav kommer att ställas på dem att efter 180 dagar pröva sin arbetsförmåga mot arbetsmarknaden. Vi får en återgång till den ordning som rådde innan Anna Hedborg och Göran Persson gjorde sin analys av hur den dåvarande sjukförsäkringen fungerat. Man kan tycka att denna jämförelse är långsökt, men det tjänar som symbol och tankeställare kring vad det är vi är på väg ifrån och vad som måste åstadkommas genom att ständigt utveckla och förbättra den sjukförsäkringsreform som införts.

Att sakna arbete och tvingas leva på sjukersättning och förtidspension är ingen dans på rosor. Den företagssamme och skrupellöse kan ägna sig åt spritsmuggling, svartjobb eller brottslig verksamhet. Den ensamstående mamman med barn, invandrarfamiljen, eller den spelmissbrukande lågutbildade mannen kan vara en del av den rådande arbetsmarkandspolitiken, med Fas 3 åtgärder. Det vill säga arbete som utförs mot betalning i seriösa företag, vilka kan leda till en fot in på arbetsmarknaden.

Sjukförsäkringen ska förbättras så att ingen riskerar falla mellan stolarna eller (vilket skett i enstaka fall) tvingas söka arbete trots att man saknar arbetsförmåga. Detta är något som inte minst Centerpartiet drivit på för genom ledamoten i Socialförsäkringsutskottet Solveig Zander.

Populisten Håkan Juholt kan nu med stöd av främlingsfientliga Sverigedemokrater rasera allt detta inom loppet av några månader. Det är fler än Alliansregeringens ministrar och knappt hälften av Riksdagens ledamöter som har anledning att bekymras av detta.

Ola Johansson, Centerpartiet

Transatlantic går mot strömmen och jag svarar Chalmers sjöbefälselever

I mitt sökande efter en artikel som återfanns i dagens papperstidning med rubriken "MMT:s fartyg lämnar Sverige" fann jag istället den här:

http://www.gp.se/ekonomi/1.642146-tjornrederi-far-kop-godkant

Tjörnrederiet Transatlantic får konkurrensverkets godkännande att förvärva Österströms i Västervik och därmed utöka sin flotta. Är jag inte fel ute så är Transatlantic ett av få Svenskägda rederier som fortfarande seglar under Svensk flagg.

Historien om Marin MätTeknik är olustig och visar vilket klent intresse det tycks finnas för rederinäringen just nu. Jag hoppas verkligen det händer saker nu efter förra veckans Riksdagsbesök på Donsö där vi träffade Redareföreningen och andra representanter för Sjöfarten. mer om detta finns att läsa på:

http://www.handelskammaren.net/sv/Nyhetsrum/Arkiv/Artiklar/2011/Juni/Svenska-fartyg-men-utlandska-flaggor/?sms_ss=facebook&at_xt=4de61d4c849c185f%2C0

Chalmers studentkår - Sjöfartssektionen har skickat brev till samtliga Riksdagsledamöter och ställt frågor om Svensk Sjöfart. Jag har formulerat det svar som flera C-ledamöter ställer sig bakom. Här är mitt svar och brevet.

Svar till Sjösektionen vid Chalmers studentkår


"Ja, jag vill att Sverige skall ha en livskraftig sjöfartsnäring. Jag tror det kommer att dröja, men Er tro på framtiden gör mig övertygad om att det kan bli så.

Jag är väl medveten om att utflaggningen är ett faktum. Jag kan bara beklaga att åren gått utan att vi politiker lyckats vara tydliga och kombinera ord med åtgärder som ökar svenska rederiers konkurrenskraft. Vi i Centerpartiet medverkade till att frågan om sjöfartsregister till slut utreddes.

Varför råder inte konkurrensneutralitet? Det är vårt att säga! Totalt lika villkor tror jag inte går att uppnå. Olika länder har olika geografiska förutsättningar och det finns historiska skäl att betrakta näringar på olika sätt. Det var decennier sedan Svensk sjöfart hade en så stark ställning att den fick en rejäl påverkan på politiken och likt varvsindustrin är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få tillbaka det som en gång var. Vi måste anpassa oss till rådande omständigheter, på en konkurrensutsatt marknad, att det snart endast är ett hundratal fartyg som fortfarande är svenskregistrerade och göra det bästa av situationen.

Skälet till att rederierna väljer utflaggning till Sverige, Norge och Färöarna är att kostnadsläget där är förmånligare. De tackar artigt nej till det sjöfartsstöd som utgår och avstår från att följa de förmånligare TAP-avtalen och väljer att flagga i länder där man istället har infört tonnageskatt och internationellt register.

Jag tror det är många av de Västsvenska Riksdagsledamöterna som inser vad som är på väg att förloras. Vi behöver hjälpas åt för att nå fram till övriga. Svensk export kommer alltjämt att fungera och vår marknad nås fortfarande av import, via sjöfart, oavsett vilken nations flagga som vajar i aktern på fartygen. Det handlar inte om själva fartygen och deras besättningar utan värdet på kunskapen som går förlorad och skatteintäkterna från landverksamheten.

Vi vill kunna påverka förstås, men rösten försvagas. Eftersom vi redan är på väg att förlora vårt inflytande i IMO genom att tonnaget minskat så är det ingen längre som lyssnar på oss när vi framför krav på miljö och säkerhet.

Jag menar att det behöver slås fast en nationell vision för sjöfarten som tar sikte på de närmaste 50 åren. Allra bäst vore om den hade en bred politisk förankring och kunde tas fram i samråd mellan näring och fackföreningar. De fartyg som redan är utflaggade blir svåra att få tillbaks, men med en strategi på plats och med konkurrensneutraliteten garanterad, kan vi bygga för framtiden med det som återstår av Svensk sjöfart och Er sjöbefälselever i Göteborg respektive Kalmar. Det handlar inte bara om SIS och tonnageskatt. Det handlar också om hur vi utvecklar hamnarna och infrastrukturen för transport och intermodalitet inom landet.

Jag hoppas ni är nöjda med mitt långa svar. Frågorna är inte helt enkla att besvara, men de engagerar."


Kungsbacka den 24 maj 2011

Ola Johansson

Centerpartiet

Brevet: