Elområdesdebatten - ett inhopp för Hatt

Indelningen av Sverige i fyra elprisområden vållar debatt och ger S-oppositionen anledning att reagera för att misstänkliggöra Regeringen och ställa den ansvariga ministern Anna-Karin Hatt till ansvar för något som EU-kommissionen krävt av den ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät att genomföra. Eftersom överföringskapaciteten i landet länge varit otillräcklig och produktionskapaciteten är koncentrerad till storskalig vattenkraft i Norrland och tre kärnanläggningar. Ingen av det senare återfinns i prisområde 4 (Södra Sverige). Gränsen går söder om Oskarshamn och söder om Ringhals. På båda dessa kärnanläggningar har man genomfört revisioner, som trots löften om motsatsen, dragit ut på tiden. I Ringhals är läget så allvarligt att man tog sig för att sparka VD:n.
Nu satsas det 3,5 miljarder årligen under 10 år på att öka kapaciteten i nätet och det är 6 gånger mer än tidigare S-regeringar gjort. Svenska Kraftnät har utöver det fått kraftig ökande anslag. Kritiken mot Regeringen är missriktad. Istället borde man uppskatta att vi gör något av de problem som kommer i dagen genom införandet av elprisområden. Att en massiv utbyggnad av förnybar elproduktion sker i Södra Sverige och att överföringskapaciteten förbättras.
Elen blir dyrare (förhoppningsvis tillfälligt) i södra Sverige och billigare i Norra. Det nämnde jag som en av de positiva effekterna av elområdet. Det ökar Norrlands konkurrenskraft om jobb, investeringar och inflyttning. Visserligen på bekostnad av andra, men i genomsnitt har elpriset i riket inte ökat mer än marginellt. Vi har fortfarande ett elpris som ligger 10 öre lägre än andra länder, exempelvis Tyskland. Ta Norge som exempel. Där har man länge varit indelade i fem områden. Där är varierande elpriser i landet en del i strukturen och vi har mycket att lära av Norge när det gäller gelsbygdspolitiken.
Jag åtog mig igår eftermiddag att stötta ministern i interpellationsdebatten som föranleddes av frågor från två s-ledamöter. Jag hade cirka 2 timmar på mig till förberedelser och resultatet blev möjligen därefter. Vill ni se vad som sades i debatten är ni välkomna att följa den här länken.

Nu kan man ju hoppas på en fortsatt mild vinter och förvänta sig av kärnkraftsindustrin att de åtgärdar fel och brister som gör att kapaciteten är begränsad. Då tror jag att frågan om elprisområdenas effekter på elpriserna planar ut, medan prisskillnaderna normaliseras till de 3-5 öre som man räknat med.

Nu råkade jag i hastigheten kalla talmannen för "herr talman", medan Susanne Eberstein är en fru. Det kom jag på efter en stund och bad om ursäkt. Jag är säker på att det hänt förut.

Ola Johansson
Centerpartiet

Om att utnyttja människors olycka

Då har det hänt igen. För tredje gången en allvarlig kärnkraftsolycka orsakad av en naturkatastrof av ofattbara mått. Människor är hemlösa och saknar mat. Många är döda och hela städer bortspolade av vatten. Mitt i detta har 3 eller 4 reaktorer drabbats av risker för härdsmälta, utsläpp av radioaktivitet och så vidare.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/inrikespolitik/1.574161-carlgren-vantar-het-debatt-om-karnkraft

I fredags skrev jag några rader om det och om en aktuell energidebatt i kammaren under torsdagen (dagen innan jordbävningen) som inte handlade om kärnenergi utan om alternativen. Jag kritiserade en Allianskollega, Eva Flyborg, Fp, för att hon trots det ägnade huvuddelen av sitt anförande åt kärnkraft (Hon kunde inte gärna veta vad som skulle hända dagen efter). Lägre ner kan vi läsa hennes kommentar. Efter att ha dubbelkollat snabbprotokollet så stämmer faktiskt mitt påstående. Kärnkraften nämndes vid inte mindre än 4 tillfällen, väl utsmetade över huvuddelen av ett anförande som även innehöll raljanta och osakliga påståenden om vindkraft. Jag säger detta därför att jag kan se att det mellan alliansens partier ges olika uttryck för vad som är viktigt och mindre viktigt i den energiövernskommelse som jag nu vill vårda. Likaväl som det finns skrivningar om de tuffa villkoren för den kärnkraft som nu tillåts ersättas, sätts det kvantitativa mål för hur mycket vindenergi som skall produceras, som ett led i att minst 50 % av energiproduktionen 2020 skall vara förnybar.
Till Göteborgs Posten sade jag i går att detta innebär en "massiv utbyggnad av det förnybara". På tidningens uppslag är orden "det kräver en massiv utbyggnad" citerade, medan det av rubriksättningen tycks framgå att det är Kärnkraften jag syftar på. Ett fult sätt att citera Centerpartister som gör att man fortsättningsvis inte borde bry sig om att säga något när journalister ställer frågor. Läser man artikelns hela text blir bilden mera nyanserad, förstås. Hur många gör det en onsdag morgon? Jag anser fortfarande att kärnkraften är en energiform som vi kan och bör vara utan. Det gjorde jag även i torsdags. Jag inser att det sätt som energipolitiken hanterat de senaste decennierna av olika, oftast S-märkta regeringar, inte lett någonvart på vägen mot avveckling. Det är först nu med Alliansen som det satsas på förnybar energi, sol, vind och bioenergi. Det är viktigt att vårda den överenskommelse som öppnat för en sådan utveckling. Det är med glädje och entusiasm jag ser nya vindkraftsparker växa upp i landskapet. Jag kan stå ut med att även fortsättningsvis betrakta ledningarna som leder strömmen från kärnkraftverket i Ringhals, trots att de inte är vackra att titta på, eftersom jag vet hur viktigt det är med överföringskapacitet. Den gör det möjligt att sälja det överskott som uppstår när det blåser bra på våra vindsnurror.
Bara för att människor i fjärran länder drabbas av katastrofer och mister liv och egendom ska man inte gå ut och vädra åsikter vare sig för eller emot Energiöverenskommelsen, det gäller oavsett vilket parti man tillhör.



Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net