Livets vatten - Du & Jag #11 2017

Eller på andra språk: aqua vitae (latin), eau de vie (franska) för att inte nämna whisky – som är en översättning av en skotsk dialekt. Nu var det inte i första hand om dessa varianter av kröken som krönikan skulle handla, utan om fyra betydligt allvarligare aspekter på den för sjöfarten så väsentliga ytspänningen.

1.      Dricksvatten av god kvalité och i tillräcklig mängd

Vi har hittills varit väl försörjda i Sverige av den varan, men särskilt den här sommaren har vi fått uppleva brist på många håll i landet. Vatten är ett kommunalt ansvar och ska så förbli men staten behöver stötta kommunerna i deras arbete. Centerpartiet satsar 250 miljoner mer än de rödgröna på att förbättra vattenkvalitén och bygga ut kapaciteten i våra dricksvattensystem.

-        Låt oss hoppas och tro på att Sverige förblir ett land där det bästa dricksvattnet finns i våra kranar och inte måste köpas på flaska.

 2.      Ett orimligt strandskydd hindrar bostäder

Det är ännu otillåtet att bygga någonting närmare vatten än 100 meter och på många håll är strandskyddet dessutom utökat till 300 meter. Orimligheter som förbud mot att bygga invid en grävd damm som det välkända trädgårdsföretaget i Fjärås ålades, sedan de i ett annat myndighetsbeslut beordrats att gräva densamma går i bästa fall att undanröja, för den som orkar och har råd att överklaga. Detsamma gäller byggnadsförbudet intill ett grävt dike i Vallda, som de flesta månader på året är torrlagt. Värre är det för den fastighetsägare jag besökte för någon månad sedan i Sundstorp som vill bygga ett hus på sin mark för att underlätta generationsskiftet på gården, som fick byglov av kommunen men avslag hos länsstyrelse och i domstol.

-        Ett förenklat strandskydd med möjlighet för kommuner att bestämma själva skulle både ge fler bostäder och en levande landsbygd.

3.      Nedsmutsningen av havet hotar vår planet

Rester av plast återfinns i näringskedjor och det berättas om hela kontinenter plastskräp som flyter omkring på oceanerna. Nedskräpningen längs våra stränder upplevde jag som barn lite idyllisk, med fynd av gamla flaskor och ting som flutit i land vid vår gård söder om Olofsbo havsbad i Falkenberg.

Nu är det annorlunda och det krävs internationella överenskommelser för att få stopp. Avgiften på plastpåsar är bra. Du har själv ett val om du vill bidra till att hålla havet rent. Men spridning av mikroplaster ut till våra vattendrag kommer också från däckslitage, tvätt av textilier som innehåller syntetfiber eller från hygienartiklar med mikroplastpartiklar. Vilken effekt detta har på människor är oklart men i djurriket innebär detta fortplantningsstörningar liksom att hela ekosystem rubbas.

 

-        Förbjud mikroplaster i hygienprodukter och investera samtidigt i att bygga ut vattenreningsverken!

 

4.      Utrivningen av kvarnar, dammar och kraftverk

EU:s vattendirektiv föreskriver en prövning av tillstånden att dämma upp för att utvinna energi. Det är väl rimligt att det på platser där fisk har vandrat byggs laxtrappor så de kan ta sig upp och fortplanta sig, utan att hackas i bitar av turbiner i vattenkraftverk. De stora kraftbolagen har råd och kompetens att såväl pröva som att bygga om. Men många små kraftverk, som Ålgårda kraftstation vid Stensjön berörs och för många innebär det att de behöver lägga ner, och dessutom betala för att återställa och riva ut gammal utrustning. I värsta fall kan detta drabba en stor del av vårt kulturarv, då även kvarnar och kraftverk som är flera hundra år gamla kan komma att beröras. Ända sedan medeltiden har vattenhjul, kvarnar och dämmen använts för att mala säd, såga plank och smida spik till skepp och fartyg som bidragit till handel och välstånd för vårt land.

-        Är det meningen att vi skall återställa till en stenålderssituation, enbart för att skapa vandringsvägar som det är osäkert om fisken ens kommer vilja använda sig av?

Till sist några ord till om sjöfarten. I Göteborg finns Nordens största containerhamn. För att kunna ta emot och lasta av de största fartygen med en kapacitet av hela 22 000 containrar behöver farleden in i Göta Älv muddras och fördjupas. Jag vill verka för att det åtminstone till en del av bekostas av staten. Frakterna via Göteborg är viktiga för industrin i hela Sverige.

 

Ola Johansson (C)

 

Varför Ola Johansson (c) tror att sjöfarten har en framtid

Idag har jag varit på redareföreningens årsmöte i Göteborg, som inleddes med en paneldebatt med alla Riksdagspartier representerade, utom V som inte hade någon att skicka. Debattledaren Jan Mosander bad oss att i förväg formulera ett svar (1 min) på varför vi tror på framtiden för Svensk sjöfart. Det här är min inledning:

På det stora hela finns ett stort söktryck på de sjöfartsutbildningar vi har i Kalmar och Göteborg. Kraven att komma in har ökat på senare tid.

Många svenska ungdomar har bestämt sig att arbeta som sjö- eller maskinbefäl eller med sjöfartslogistik och det om något är ett kvitto på att det finns en framtidstro.

Men dessa ungdomar förväntar sig att vi ger dem något tillbaka!

Först och främst måste den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft stärkas och som en följd av det utflaggningen bromsas och vändas tillbaka.

Kvalitén på utbildningarna måste fortsatt vara hög och investeringar göras i simulatorer och lärarkompetens på våra skolor

Praktikplatser behöver finnas på Svenska fartyg som utgår från övertygelse och ambition från redarna själva att se en framtid för svensk sjöfart

Anställningsförhållandena måste vara sådana att det känns attraktivt att söka sig till sjöfarten – det ska vara ”Schyssta bananer”

Politiker och bransch måste tro på – och vara samspelta i hur de vill stärka sjöfartsnäringen långsiktigt

Det skall utgå från att vi ser sjöfartens och hamnarnas roll i en transportpolitik där alla trafikslagen kan samverka för att stärka Sverige och samtidigt minska klimatutsläppen.

 

Ola Johansson

Centerpartiet

Transatlantic går mot strömmen och jag svarar Chalmers sjöbefälselever

I mitt sökande efter en artikel som återfanns i dagens papperstidning med rubriken "MMT:s fartyg lämnar Sverige" fann jag istället den här:

http://www.gp.se/ekonomi/1.642146-tjornrederi-far-kop-godkant

Tjörnrederiet Transatlantic får konkurrensverkets godkännande att förvärva Österströms i Västervik och därmed utöka sin flotta. Är jag inte fel ute så är Transatlantic ett av få Svenskägda rederier som fortfarande seglar under Svensk flagg.

Historien om Marin MätTeknik är olustig och visar vilket klent intresse det tycks finnas för rederinäringen just nu. Jag hoppas verkligen det händer saker nu efter förra veckans Riksdagsbesök på Donsö där vi träffade Redareföreningen och andra representanter för Sjöfarten. mer om detta finns att läsa på:

http://www.handelskammaren.net/sv/Nyhetsrum/Arkiv/Artiklar/2011/Juni/Svenska-fartyg-men-utlandska-flaggor/?sms_ss=facebook&at_xt=4de61d4c849c185f%2C0

Chalmers studentkår - Sjöfartssektionen har skickat brev till samtliga Riksdagsledamöter och ställt frågor om Svensk Sjöfart. Jag har formulerat det svar som flera C-ledamöter ställer sig bakom. Här är mitt svar och brevet.

Svar till Sjösektionen vid Chalmers studentkår


"Ja, jag vill att Sverige skall ha en livskraftig sjöfartsnäring. Jag tror det kommer att dröja, men Er tro på framtiden gör mig övertygad om att det kan bli så.

Jag är väl medveten om att utflaggningen är ett faktum. Jag kan bara beklaga att åren gått utan att vi politiker lyckats vara tydliga och kombinera ord med åtgärder som ökar svenska rederiers konkurrenskraft. Vi i Centerpartiet medverkade till att frågan om sjöfartsregister till slut utreddes.

Varför råder inte konkurrensneutralitet? Det är vårt att säga! Totalt lika villkor tror jag inte går att uppnå. Olika länder har olika geografiska förutsättningar och det finns historiska skäl att betrakta näringar på olika sätt. Det var decennier sedan Svensk sjöfart hade en så stark ställning att den fick en rejäl påverkan på politiken och likt varvsindustrin är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få tillbaka det som en gång var. Vi måste anpassa oss till rådande omständigheter, på en konkurrensutsatt marknad, att det snart endast är ett hundratal fartyg som fortfarande är svenskregistrerade och göra det bästa av situationen.

Skälet till att rederierna väljer utflaggning till Sverige, Norge och Färöarna är att kostnadsläget där är förmånligare. De tackar artigt nej till det sjöfartsstöd som utgår och avstår från att följa de förmånligare TAP-avtalen och väljer att flagga i länder där man istället har infört tonnageskatt och internationellt register.

Jag tror det är många av de Västsvenska Riksdagsledamöterna som inser vad som är på väg att förloras. Vi behöver hjälpas åt för att nå fram till övriga. Svensk export kommer alltjämt att fungera och vår marknad nås fortfarande av import, via sjöfart, oavsett vilken nations flagga som vajar i aktern på fartygen. Det handlar inte om själva fartygen och deras besättningar utan värdet på kunskapen som går förlorad och skatteintäkterna från landverksamheten.

Vi vill kunna påverka förstås, men rösten försvagas. Eftersom vi redan är på väg att förlora vårt inflytande i IMO genom att tonnaget minskat så är det ingen längre som lyssnar på oss när vi framför krav på miljö och säkerhet.

Jag menar att det behöver slås fast en nationell vision för sjöfarten som tar sikte på de närmaste 50 åren. Allra bäst vore om den hade en bred politisk förankring och kunde tas fram i samråd mellan näring och fackföreningar. De fartyg som redan är utflaggade blir svåra att få tillbaks, men med en strategi på plats och med konkurrensneutraliteten garanterad, kan vi bygga för framtiden med det som återstår av Svensk sjöfart och Er sjöbefälselever i Göteborg respektive Kalmar. Det handlar inte bara om SIS och tonnageskatt. Det handlar också om hur vi utvecklar hamnarna och infrastrukturen för transport och intermodalitet inom landet.

Jag hoppas ni är nöjda med mitt långa svar. Frågorna är inte helt enkla att besvara, men de engagerar."


Kungsbacka den 24 maj 2011

Ola Johansson

Centerpartiet

Brevet:

Är det viktigt vilken flagga som vajar i aktern

Sveriges kust lär vara 2 700 km lång, den längsta i EU. Att 90 % av vår export någon gång transporteras till sjöss överraskar ingen. Sjöfarten glöms ofta bort i den animerade diskussionen om järnväg eller vägtrafik. Under min tid i Trafikutskottet har jag lärt mig att de fyra tranportslagen, vägtrafik, spår, sjöfart och flyg måste fungera tillsammans och att det är i skärningspunkterna (de så kallade itermodala lösningarna) nyckeln finns för effektivisering som gör Svenska råvaror och exportprodukter konkurrenskraftiga.
Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.

Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.

Sjöfartsforum är en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyser en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är. I dagens GP uttalar sig Infratrukturministern om Svensk sjöfarts framtid. Hon är försiktig med att uttala sig om tonnageskatten och sjöfartsregistret.

Jag tycker det kan vara klokt. Sjöfarten är inte bara båtar och rederier. Svensk export och basindustri står inte och faller med vilken flagga som finns i aktern på de båtar som angör våra hamnar. Däremot är det avgörande hur vi få transportslagen att samverka effektivt och konkurrenskraftigt. Tonnageskatten och Sjöfartsregistret handlar inte så mycket om transportpolitik utan snarare om villkoren för svenskägd sjöfart och antällningsvillkoren för svenska sjömän.

Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Sjöfart hamnar och tågolycka

Bloggar från ett stillastående tåg en bit utanför Katrineholm. Vi har stått här i två timmar för att någon blivit påkörd och vi väntar på att en ny lokförare ska ta sig hit från Hallsberg. Kvällens möte med Centerpartister i Hylte är i farozonen, men det kommer ju i skuggan av de tankar man får om liv och död en stund som denna. Otäckt är det!

I morgon fredag 13-15 ska jag besöka Halmstad Hamn för en rundvisning och presentation av hamnen och dess planer. Sveriges kust lär vara 2 700 km lång, den längsta i EU. Att 90 % av vår export någon gång transporteras till sjöss överraskar ingen. Sjöfarten glöms ofta bort i den animerade diskussionen om järnväg eller vägtrafik. Under min tid i Trafikutskottet har jag lärt mig att de fyra tranportslagen, vägtrafik, spår, sjöfart och flyg måste fungera tillsammans och att det är i skärningspunkterna (de så kallade itermodala lösningarna) nyckeln finns för effektivisering som gör Svenska råvaror och exportprodukter konkurrenskraftiga.

Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma  in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.

Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.

I går träffade jag Sjöfartsforum, en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyste en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är.

Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin. Låt oss först titta på sjöfartens totala beskattning.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Politikens vardag den 10 november

Ja, någon bättre rubrik kunde jag inte komma på denna dag som präglas av de utskott jag fått förmånen att arbeta med. Två departement har besökts. det Kd-styrda Socialdepartementet där Bostadsministern Stefan Attefall stod för ett trevligt värdskap. Här handlade det om vad som är på gång inom bostadspolitikens område. Hur det kommer sig att det byggs så lite i Sverige, varför kostnaderna är höga. Att stöd och stimulanspaket motverkar sitt syfte, medan stabila överenskommelser om hur hyressättning skall ske i allmännyttan och privata fastighetsägares bestånd skapar spelregler som gör att det byggs bostäder alltid och inte bar just när stöden delas ut. Att det behövs fler och blandade upplåtelseformer, som exempelvis ägarlägenheter för att få fart på de flyttkedjor som behövs för att skapa tillgång till de så kallade "billiga" hyresrätterna, som i princip aldrig är nyproducerade utan alltid finns i de områden som byggdes för 10-30 år sedan. Miljonprogrammens omvandling och förnyelse är vår utmaning och Regeringens ord att de skall "stärka hyresrättens ställning" förpliktigar. man undrar vad de tänker sig att komma med. Själv ställde jag frågor om hur vi får fart på byggandet av trygghetsbostäder. Det var prtikmraten maria larsson som ansvarde för detta, vilket man kan tycka är lit konstigt. Bostad som bostad. Mina synpunkter skulle framföras utlovades.

Nog om det. Nästa besök var på Justitiedepartementet där "Bea" Ask håller till. Här tog en ung tjänsteman emot och det var stor skillnad på bemötandet. Så mycket mer finns inte att säga om detta.

På eftermiddagen var det dags för Trafikutskottets Alliansgrupp att träffa representanter för SECO-fackförbunden inom Sjöfartens område. Fem allvarliga herrar som var mycket bekymrade över förslag i utredning om hur vi skall stärka Svensk sjöfarts konkurrenskraft. De var kritiska till förslaget om ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister och kunde berätta om hur flera Svenska fartyg flaggas ut idag. Införandet av en tonnageskatt skulle likställa Svensk sjöfart med Europeisk. Dagens beskattning av Svensk sjöfart missgynnar redare och personal på Svenskflaggade fartyg. De och jag undrar hur det kommer sig att detta dröjer.

Ikväll har några ledamöter från olika partier (endast M och C-ledamöter dök upp) fått träffa företrädare för Svenskt vatten, Avfall Sverige, Energigas och Fjärrvärmeföretagen som på temat Hållbara stadsutveckling beskrev svårigheter och möjligheter inom sina respektive områden som alla bidrar till Hållbar utveckling. Det känns som mammas gata för en person som har kommunpolitiken i färskt minne. Kungsbacka har både saker att vara stolta och skämmas över inom dessa områden.

Nu läser jag snabbt igenom förslaget om lag för "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation". Förslaget syftar till att implementera ett EU-direktiv om att göra sådan information (GIS) tillgänglig för medborgare, mellan länder och olika aktörer som har att värna människors hälsa och miljö. Det enda problemet såvitt jag förstår kan var integritetsaspekten, något som blir allt svårare att hävda i det digitaliserade samhället, där överblickbarhet och detaljerad datalagring och övervakning finns överallt.




Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net