Politikens glädje och sorg, vecka 21 och 22

Lite svårt att hitta en bra rubrik på denna blogg som redogör för händelser som sker i veckan som kommer. Först vill jag uttrycka min sorg och saknad över en god och värdefull vän i politiken som lämnat oss. Kjell Jöfelt, Kullavik avled hastigt förra veckan och beskedet nådde mig via Fredrik Hansson i torsdags kväll. Kjells insatser för Centerpartiet under de senaste åren då han valde att åter bli medlem, som en följd av en mailväxling med mig under valrörelsen 2006, går inte att värdera. Hans klokskap och strategiska förmågor kommer att vara saknade. Jag vänder mig i första hand till hans närmaste och familj med hopp om styrka i den stora sorg vi alla känner.

Jag, Gösta Gustavsson och Mile Elez i skjortärmarna på Tekniska Verken

När Fredrik ringde hade jag just klivit av tåget i Linköping, där jag under fredagen besökte Tekniska Verken. Det kommunägda energi- avfalls- och bredbandsföretaget, med mera, är det näst största kommunägda Energibolaget i Sverige, efter Göteborg Energi. De har cirka 1000 anställda och en verksamhet och en modern framtidsinriktad syn på kretslopp som man måste imponeras av. Mycket kunskap och goda förslag fick jag med mig därifrån och här några rader och en bild på deras hemsida. Man kan inte annat än beklaga att Kungsbacka inte har kvar sitt energibolag, för då hade vi kunnat organisera vår tekniska verksamhet på ett helt annat sätt och haft ett betydligt bättre tryck i miljöarbetet.

I morgon måndag styr jag kosan mot Hässleholm för ett seminarium med debatt om konsekvenserna av elområden i Södra Sverige och hur vi kan stimulera elproduktionen. Jag ska delta i den politikerpanel som debatterar och det är inte första gången jag diskuterar energifrågor i olika sammanhang.

På kvällen hoppas jag vara tillbaka för gruppmöte och studiebesök hos Eksta och deras förtätning i Hammerö, Apelsinen. För mig som bostadspolitiker är det alltid intressant att följa god och hållbar stadsutveckling på nära håll. Självklart kommer vi att tala mycket om Kjell och förenas i sorg. Det lär också bli diskussion och ställningstagande om Dreamhill och satsningen på producentskola på Tjolöholm. Mer finns att läsa på min blogg.

Tisdag blir det ingen Riksdagsresa för mig. Istället ska jag övervara begravningen av förra Riksdagsledamoten, Ella Johnsson, från Holm. En av mina mest respekterade företrädare. Ella representerade Centerpartiet på Hallandsbänken under 80-talet och jag lärde känna henne då när jag var en ung ordförande för ungdomsförbundet CUF i Halland. Det är självklart för mig att vara med och säga farväl till en av våra färgstarkaste kvinnliga politiker. En föregångare på många sätt under en tid när kvinnor började ta sin rättmätiga plats i politiken och arbetslivet, men också förväntades ta hand om hem och hushåll. Idag är det annorlunda, men fortfarande inte ett jämställt arbetsliv.

Onsdag är det dags att åka till Stockholm för att delta i kammardebatt om Energideklarationer. En försmak på ett ännu intressantare ärende, nämligen "Direktivet om nära-nollenergibyggnader" som jag varit delaktig i att formulera riksdagsbeslut kring. På kvällen träffar vi Svensk Energi och det blir ännu mer prat om elmarkander, produktion och överföring av elektricitet i vårt land och Europa.

Torsdag är utskottsdag och det blir studiebesök hos Allmänna Reklammationsnämnden. Under eftermiddagen ska jag ge mina synpunkter och inspel till vår partiledare på hur vi med hjälp av bostadspolitik kan skapa attraktionskraft i hela landet. Något jag gör i stort sett hela tiden. På kort tid har jag producerat flera olika debattartiklar om bostadspolitiken och några av dem kommer att länkas härifrån.

Fredag - lördag och söndag kommer att tillbringas i Säffle. Där håller Bygdegårdarnas Riksförbund stämma och jag förväntas återväljas som förbundets ordförande. Det ska bli kul. Förra året, då jag nyvaldes, hade jag inte möjlighet att vara med på grund av en familjehögtid.

Det finns mer att säga om allt detta, men tiden räcker inte till och med tanke på inledningen så är det viktigt att stanna upp och vara ödmjuk inför livet och döden.

Ola Johansson
Centerpartiet

Elområdesdebatten - ett inhopp för Hatt

Indelningen av Sverige i fyra elprisområden vållar debatt och ger S-oppositionen anledning att reagera för att misstänkliggöra Regeringen och ställa den ansvariga ministern Anna-Karin Hatt till ansvar för något som EU-kommissionen krävt av den ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät att genomföra. Eftersom överföringskapaciteten i landet länge varit otillräcklig och produktionskapaciteten är koncentrerad till storskalig vattenkraft i Norrland och tre kärnanläggningar. Ingen av det senare återfinns i prisområde 4 (Södra Sverige). Gränsen går söder om Oskarshamn och söder om Ringhals. På båda dessa kärnanläggningar har man genomfört revisioner, som trots löften om motsatsen, dragit ut på tiden. I Ringhals är läget så allvarligt att man tog sig för att sparka VD:n.
Nu satsas det 3,5 miljarder årligen under 10 år på att öka kapaciteten i nätet och det är 6 gånger mer än tidigare S-regeringar gjort. Svenska Kraftnät har utöver det fått kraftig ökande anslag. Kritiken mot Regeringen är missriktad. Istället borde man uppskatta att vi gör något av de problem som kommer i dagen genom införandet av elprisområden. Att en massiv utbyggnad av förnybar elproduktion sker i Södra Sverige och att överföringskapaciteten förbättras.
Elen blir dyrare (förhoppningsvis tillfälligt) i södra Sverige och billigare i Norra. Det nämnde jag som en av de positiva effekterna av elområdet. Det ökar Norrlands konkurrenskraft om jobb, investeringar och inflyttning. Visserligen på bekostnad av andra, men i genomsnitt har elpriset i riket inte ökat mer än marginellt. Vi har fortfarande ett elpris som ligger 10 öre lägre än andra länder, exempelvis Tyskland. Ta Norge som exempel. Där har man länge varit indelade i fem områden. Där är varierande elpriser i landet en del i strukturen och vi har mycket att lära av Norge när det gäller gelsbygdspolitiken.
Jag åtog mig igår eftermiddag att stötta ministern i interpellationsdebatten som föranleddes av frågor från två s-ledamöter. Jag hade cirka 2 timmar på mig till förberedelser och resultatet blev möjligen därefter. Vill ni se vad som sades i debatten är ni välkomna att följa den här länken.

Nu kan man ju hoppas på en fortsatt mild vinter och förvänta sig av kärnkraftsindustrin att de åtgärdar fel och brister som gör att kapaciteten är begränsad. Då tror jag att frågan om elprisområdenas effekter på elpriserna planar ut, medan prisskillnaderna normaliseras till de 3-5 öre som man räknat med.

Nu råkade jag i hastigheten kalla talmannen för "herr talman", medan Susanne Eberstein är en fru. Det kom jag på efter en stund och bad om ursäkt. Jag är säker på att det hänt förut.

Ola Johansson
Centerpartiet