Stöd till vägföreningar är minst av allt en glesbygdsfråga

På Trafikutskottets träff för Allianspartierna förra veckan presenterade Riksförbundet Enskilda Vägar sin medlemskader, sin verksamhet och hur de ser på det stöd som ges till Enskilda vägar och samfälligheter.

Jag förstod av diskussionen att det bland ledamöterna i utskottet fanns en okunskap om vad en Vägförening är. Många tror att det är en glesbygdsföreteelse - en samling fastighetsägare, jord- och skogsbrukare som sköter en stump grusväg. Rätt och fel!

Den samlade längden av landets alla enskilda vägar är 10 ggr jordens omkrets. 42 600 mil (jorden är 40 000 km i omkrets enligt Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden) varav cirka hälften är helt privata, utan något som helst stöd. Resten får stöd från staten och/eller kommuner och landsting. De senare finansieras förstås också av de hushåll som är medlemmar via avgifter.

I dagens GöteborgsPosten står det om några av landets större vägföreningar.
http://www.gp.se/nyheter/halland/1.541835-vill-ha-mer-bidrag. Herrarna som är på bild representerar, var och en, dryga 1000 medlemshushåll och ett betydnade antal mil asfalterad väg, planteringar och lekplatser på sina respektive orter. Det framgår av artikeln att det är Åsa och Fjärås det handlar om.

Det är verkligen på tiden att dessa uppmärksammas och att kommunen ser över stödet så att det motsvarar kostnaderna som finns för drift, underhåll och snöröjning, samt den insats som görs av de ideellt arbetande styrelserna. Vi har sett till så det kartläggs hur stödet är utformat i andra kommuner och det skiljer mycket, till Kungsbackas nackdel, icke oväntat. Vi vill att kommunen ska utvidga stödet till att ävan bistå med hårdgöring (asfaltering) på de mest belastade grusvägarna. det skulle förbättra säkerheten och minska underhållskostnaderna. Ett sätt vore att ge borgen för de lån föreningarna behöver ta upp för att investera i detta, eller använda sin upphandling för att hålla kostnaderna nere åt föreningarna, så de slipper gå ut och handla upp var och en för sig. Om viljan finns så finns också möjligheterna.

Centerpartiet och Göran Bonander väckte frågan i Nämnden för Teknik förra mandatperioden. Det är detta som nu lett till att förvaltningen (om än ngt motvilligt) ser över verksamheten. I själva verket har de nog inte riktigt koll på hur mycket väg de betalar bidrag till och än mindre hur behoven ser ut.

Vi drev frågan om ökade bidrag till vägföreningarna i valet. Hoppas ingen missade det för det stod på ALLA flygblad. Det är endast Centerpartiet som står upp för det arbete som görs för att hålla huvuddelen av Kungsbackas vägar i ordning. Den del som Kommunen svarar för är ju endast centralorten. De större vägarna är trafikverkets, medan samhällen som Åsa, Fjärås, Frillesås, Kullavik, Onsala m.fl. sköts helt och hållet av föreningar.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net

Fyra frågor från en väljare

Fick några frågor på mailen idag som ska besvaras. Här är mina svar till en väljare.

Fråga 1
Hur skall våra barn och ungdomar kunna bo kvar i Kungsbacka om man inte har väldigt rika föräldrar som kan köpa en bostadsrätt för stora pengar? Det byggs i stort sett bara bostadsrätter idag. Vi som är "mitt i livet" och inte kostar kommunen speciellt mycket, inga barn i förskola eller skolor. Vi ser hur våra vuxna barn tvingas till Göteborg, är det en medveten strategi?

Svar:
1/3 av alla bostäder som byggs är hyresrätter och det är en större andel än många andra kommuner klarar av. Varje år ska det byggas 500 nya bostäder och en tredjedel är ju drygt 150 stycken som finns i planen "Mål för bostadsbyggandet" som Kommunfullmäktige beslutat om. Just nu byggs de första hyresrätterna i Björkris (som ska ha en förhållandevis låg hyra) och snart börjar man bygga i Kolla och i Tölö Ängar. Eksta kommer att bygga fler hyresrätter på Apelsinen inom kort när de bygger till och om gamla bostäder där. Vi i Centerpartiet är garanten för att Alliansen håller löftet att bygga 1/3 hyresrätter. Att det inte byggs hyresrätter i Kungsbacka stämmer inte. Jag undrar var du fått det ifrån. Det är många som vill flytta hit. Förra året växte vi med 1250 personer. Det är stor efterfrågan och vi gör så gott vi kan för att hålla tempo i bostadsbyggandet.

Fråga 2
Hur skall kommunen hantera flyktingmottagandet? Jag tänker bl.a. på mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

Svar:
Vi ska ta emot de ensamkommande barnen och fortsätter leta efter någon lämplig lokal. Kommunen har ett ansvar att ta hand om de som finns här och väntar på besked om de får stanna eller ska avvisas.

Fråga 3
Vad gör kommunen för att ge våra ungdomar jobb?

Svar:
Vi har tagit fram 400 praktikplatser inom kommunen och satsar på sommarjobb, 150 stycken tror jag att det blir till slut. Allt betalas med skattemedel från kommunen. Det bästa resultatet med jobb för ungdomar får vi i växande och lönsamma företag. Genom att förändra LAS vill vi skapa större möjligheter för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden och få riktiga jobb i företag. Arbetsgivaravgifterna för ungdomar har halverats av Alliansen, för att stimulera företag och kommuner att anställa ungdomar.

Fråga 4
När kan vi förvänta oss en säker och effektiv Onsalaväg?

Svar:
Arbetet startar förhoppningsvis inom ett par år. Trafikverket har pengar i sin budget, tack vare att Alliansen i Regeringen satsat 417 miljarder i vårbudgeten. Hallands kommuner och Regionen har kommit överens om att Onsalavägen är det viktigaste vägprojektet av alla i Halland. Nu vet vi säkert att Onsalavägen kommer att byggas. Exakt vilket år den är färdig går inte att säga. Trafikverket ska presentera en arbetsplan, sedan börjar jobbet.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net