Gott virke

Bostadsturnén har tagit mig till många platser på kort tid. I måndags startade jag tidigt i Göteborg, för att innan kvällen ha hunnit med Örebro, Lindesberg och Leksand. Det är omöjligt att sammanfatta så många intryck och jag börjar inse att det kommer att bli svårt att på något vettigt sätt dra slutsatser av allt jag skriver här.



Mats Dahlström, Johan Svensson, Charlotte Edberger-Jangdin
och jag beser trähus på Rynningegatan 2 i Örebro
från balkongen byggt av John Ekströms bygg

Hursomhelst blir det alltid goda samtal i mötet med Centerpartister i nämnder och bostadsföretag när så mycket erfarenhet samlas. Det är mycket traditionstyngd administration i kommunala förvaltningar som fördröjer planprocesser och bygglov. Det är sådant som vi Centerpartister i byggnadsnämnderna borde kunna göra något åt. Det finns också undersökningar som visar att effektiviteten hos snickare har sjunkit över åren. Det tycks finnas en ohelig allians mellan facken och delar av byggbranschen. Det driver å andra sidan på utvecklingen mot ett mera industriellt byggande. Huskataloger av det slag som småhustillverkarna erbjuder finns inte för flerfamiljshus, men steg tas i den riktningen.

Det finns många skäl till att byggandet fördyrats och störst ansvar har väl branschen själv. Nu finns det både stora och små företag som utvecklar fabriksbyggda hus och som dessutom tecknar avtal med andra fack än byggnads. Det kommer att förändra bilden och måhända behöver byggregler och lagar ändras för att bättre anpassas till det.

I går kom det förresten ett SMS från Lindbäcks bygg i Piteå där det stod att ett genombrott är på väg för bredare vägtransporter. En sådan förändring är värd mycket för den som har husfabriken i Norrland och levererar i hela Sverige. (Lindbäcks levererar hus till Aranäs på Kollaområdet i Kungsbacka)

Trappa i massivt trä, 6 våningar högt.

Det är bara att konstatera att byggandet är marknadsstyrt idag och att ju mer bostäder som finns tillgängliga, desto lägre blir priset på det som redan byggt. Visst går det att dra ner på standarden och få ner kostnaden, men det finns också gränser för hur enkelt och litet man kan bygga och behålla en kvalité som folk vill ha. Allmännyttan ska idag agera på marknadens villkor, men så länge den är offentligt ägt ska den också användas för att se till så det markanden inte vill, men som behövs, blir utfört. Det kan vara att bygga för svaga konsumenter, på svaga marknader. Vi Centerpartister måste arbeta inom SABO för att förmå de kommunala bolagen till det.

Falun, Växjö, Skellefteå och Skövde utgör det nationella Trästadsprojektet. Det var Göran Persson som tog initiativet men Maud Olofsson har stöttat verksamheten och initierade Trästad 2012. Länge var det förbjudet att bygga höga hus i trä och det finns mycket förutfattade meningar kvar. Betong är ett bra byggnadsmaterial, men det har stor klimatpåverkan och kräver att man utnyttjar en ändlig resurs, grus och sten, som är svårt att återvinna. Betong har fortfarande användningsområden, exempelvis inom anläggning, men träet är överlägset i bostäder. Risken för brand i massivt trä är överdriven. Det byggs numera långa broar i trä.
Materialet står för hela 40 % av klimatemissionerna från ett hus. Inomhusmiljön är bättre och de boende upplever en högre kvalité. Det finns teknik som gör att ljud inte fortplantas genom golvkonstruktioner och inom många områden är produktutvecklingen snabb. Falun har antagit en träbyggnadsstrategi som säger att "trä alltid bör prövas" vid kommunal byggnation och ibland byts "bör" ut mot "skall". Då är det ett så kallat särkrav som kritiseras av både bransch och bostadsminister.

I Örebro fick jag innan avresan via Lindesberg till Leksand hälsa på i ett 12-våningshus i "Kopparstaden". Det huset var byggt av Martinssons husfabrik i Bygdsiljum utanför Skellefteå. Prislappen hamnade 15 % under kalkylen. För varje hus som uppförs blir det billigare och det femte huset blir 25 % billigare än det första.

Jag träffade byggherren och en av de boende. På plats fanns också TV4 lokalnyheter som intervjuade mig om byggbromsen. Se det här.



Förskola i Lindesbeg - ovanlig arkitektur

Utelek i Lindesberg

Lindesberg reste till Västkusten för att lära sig bygga passivhus. Nu har de byggt själva och dessutom en förskola för 4 avdelningar i trä och energieffektivt, naturskönt på Kyrkberget. Byggnaden är rund, med en estrad och personalutrymmen i mitten och avdelningarna i yttercirkeln. Väldigt funktionellt och uppskattat av personal och barn. Robert Sixtensson, VD för LIBO – bostadsbolaget berättade om energiprestandan som är så låg som 50 kwh/kvm. Det kostade 48 miljoner kronor att bygga och det är faktor 1,5 mot om man hållit sig till normerna. Ibland måste en liten kommun tuffa till sig för att sätta avtryck. För de som skall arbeta här är det positivt att känna att man vill satsa. Kalkylen blir bättre om man räknar in de lägre driftskostnaderna. Hur värderar man personalens trivsel och en god miljö för barnen?

Även i Lindesberg överklagar man planer. Det finns gott om pensionerade advokater som har tid att skriva.

Återkommer i nästa inlägg om Leksand och bildandet av ett Dalanätverk för bostadsbyggande.

Ola Johansson
Centerpartiet

Flen i världen – världen i Flen

111 km från Stockholm längs stambanan, till det natursköna Sörmland, tog jag mig i onsdags med ett tidigt tåg från Stockholm C, på mindre än en timma. Där hos Flen Bostads AB (FB AB) på ett frukostmöte anordnat av Centerkretsen fick jag ännu en pusselbit att lägga till bostadspusslet – Hela Sverige.

Här har innevånarantalet en gång varit större än det är idag. De bostäder som behövs i Flen blev färdiga redan på 70-talet och det finns vakanser (tomma lägenheter) lite här och var, i Hälleforsnäs, Malmköping och Mellösa. FB AB har fått klara sig utan pengar från bostadsakuten och Statens bostadsomvandling. Det finns ju fördelar också med att ha lediga lägenheter och på något sätt har det gått.

I Flen bodde det över 18 000 personer på 60-talet. Då kom flyktingvågen från Tjeckoslovakien i svepet efter Pragvåren -68. Idag är andelen utlandsfödda av dem som bor i FB AB:s 1700 lägenheter 40 %. Ännu idag leker barn från olika länder med varann på skolgården, men idag kommer de flesta hit från Somalia och utan undantag bor de i allmännyttans hus.

Det är till den äldre befolkningen som behovet att skapa nya bostäder är störst. Här som på andra ställen skulle mycket vara vunnet om de som bor kvar i villor kunde komma in i ett trygghetsboende, eller ännu tidigare bosätta sig i ett senioranpassat bostadsbestånd som fungerar när orken, rörligheten och energin så småningom börjar avta. ”-Vi har försökt”, menar FBAB:s VD Arne Feltin. Det fanns ett väldigt stort intresse, men när det kom till kritan var det för få som verkligen var intresserade.

 Problemet i Flen är inte höga flyttskatter, när en normal villa kostar runt en miljon. Det är kostnaden för den nyproducerade bostaden som avskräcker och trots bekvämligheten backar de flesta ur när de ser hur hög hyran blir.

Det är dyrt att bygga nytt och även om Kombohusen, som SABO handlat upp, är billiga att sätta upp så tillkommer det kostnader som gör att även de springer upp i 24 000 kronor per kvm. Om man kan köpa en villa med god standard för en miljon, varför ska man då skaffa sig en hög hyra för något som är nyproducerat? Allt stöd har försvunnit sedan det senast byggdes något och problemet uppstår när man måste bygga äldre-/trygghetsboende med att klara finansieringen. Det behövs någon form av stöd här, menar man. Renoveringsbehovet är inte akut, men när det kommer blir det säkert hyreshöjningar som många får svårt att ha råd med.

Men Flen har möjligheter. Det är ett vackert och varierat landskap med många slott och herrgårdar, flera sjöar, bland annat Båven, som kan ge möjlighet till attraktiva tomter. Länsstyrelsen agerande kring strandskyddet är märkligt. Från att ha haft bestämmelser som tillåtit strandnära bebyggelse på vissa ställen gäller nu generellt 300 meter. Det finns LIS-områden på gång i Flen och för den som vill bo vackert, men ändå ha nära så borde det vara attraktivt att bygga sitt hus strandnära.

Flen - bara 11 mil från Stockholm

Investeringar i Täbybanan kan skapa helt nya möjligheter till pendling och områden för villatomter börjar planeras. Förut har det gjorts satsningar på att få Stockholmarna hit, men den gången misslyckades det. Dags att försöka igen tycker den tillförordnade samhällsbyggnadschefen i Flens Kommun, Peter Israelsson. Arbetsplatser finns (Volvo renoverar lastbilsmotorer här), skolan är bra och det kommer att bli ännu bättre pendlingsmöjligheter framöver med tåget.

Det är ganska tydligt att villabebyggelsen är bästa chansen att dra familjerna till Flen. Kanske gör det att några av de som idag bor i FBAB:s hyresrätter väljer att äga ett hus, men med ökad attraktionskraft kommer de snart att fyllas. En vacker dag är det möjligt att sätta spaden i jorden för nya flerfamiljshus i en stad som är känd för sin Viol, för glassfabriken mitt i stan och för sin öppenhet mot världen.

Slutorden från Tage Persson (c), vicde ordförande i FB AB, när jag åkte tillbaks till Stockholm är värda att citera: ”Hade vi inte haft familjerna från Somalia här, skulle nog skolan måst läggas ner”. Även om det är tufft för en kommun som har det kämpigt med ekonomin och minskande befolkningstal, så är det kanske tur för fler än de som kommer hit, att det finns lediga lägenheter. Mångkulturen kan också vara en tillgång för Flen som den var redan på 60-talet.

Ola Johansson
Centerpartiet