Politikvecka med förhinder på Elof Lindälv

Den här veckan har elevkåren på Elof Lindälvs gymnasium ordnat politikvecka och i onsdags var jag där för att se hur det gick med ungdomsförbundsdebatten där CUF Rickard Nordin skulle delta. Döm om min förvåning och besvikelse när det visade sig att rektor beslutat ställa in debatten bara någon vecka innan. Skäl finns kanske, men de måste ha varit väldigt goda, för bättre förutsättningar för en bra debatt fanns inte, när Ungdomsförbunden ställt upp med sina bästa förmågor. Vårterminen är enda tillfället att nå de som går ur trean och som i höst får lov att rösta för första gången. Att det ska ordnas debatter i höst är därför ingen bra förklaring. Att då förvägra dem möjlighet att ta del av politiken direkt och kunna ställa frågor känns som en märklig prioritering av skolledningen. En annan förklaring lär vara att man var orolig att debatten skulle spåra ur för att SD skulle delta. För det första hade de inte meddelat att de kommer att delta. Eleverna hade gjort klart att integrationsfrågor INTE skulle ingå i debatten. Det är till att underskatta partiernas ungdomsförbund om man tror att de inte skulle klara att bemöta SD ifall de deltagit. Ambitionen att utestänga dem, eller andra ungdomsförbund gagnar inte saken. Tvärt om! Hoppas det går ut direktiv från nämnden nu som innebär att rektorer och samhällslärare använder sig av den möjlighet som ungdomsförbundens och elevernas engagemang erbjuder. Besvikelsen från elevkåren på Lindälv gick i varje fall inte att ta miste på idag. Bra jobbat, men dålig stöttning från de vuxna. Vad blir deras lärdom av sådant?

Kreativiteten i skolan - ett underskattat "ämne"

Skoldebatten de senaste åren har präglats av "bilden" att svenska elever blir allt sämre på att läsa, skriva och framförallt räkna. Den bilden bekräftas i flera rapporter så det är kanske inte mycket att säga om det. Idag har jag varit på möten med SKL-beredningen för utbildningsfrågor och där informerades det bland annat om att andelen utexaminerade lärare är högre i kommunala skolor än i friskolor. I gymnasiet är det 26 % av lärarna i kommunala skolor, mot 44 % i enskilda skolor som saknar behörighet/examen från lärarutbildning. Om det är en hög, eller låg siffra ska vi låta vara osagt. Det är säkert så att de flesta av dessa har genomfört huvuddelen av sin utbildning och eftersom de fått jobb, har de inte slutfört den, inte genomfört eller lämnat in sitt examensarbete och struntat i att hämta ut sin examen.
Trots det påstås resultatet i svenska skolor vara så dåligt och att det försämras i sanbb takt. Med en så hög andel utbildade lärare borde resultatet vara bättre. Det visar sig också att resultaten generellt sett alls inte är bättre i skolor där andelen behöriga lärare är hög.
Det är en grundläggande princip att det aldrig är barnen det är fel på. Det är undervisningen som är för dålig och inte möter barnen på den nivå där de kan tillgodogöra sig kunskap en och bibehålla lusten att lära, som de fått med sig från födseln. Förskolans pedagogiska uppgift stärks och fler barn finns i förskolan med allmän förskola för 3, 4 och 5-åringar. Det är där vi lägger grunden, men hur lyckas vi sen, när förskollärarna lämnar över till grundskola och gymnasium. Har vi kvar en skola som sorterar? Det har också visat sig att det inte bara är en fråga om de ekonomiska resurserna. Ledarskap och lärarnas engagemang och lust är viktigast, samt att man följer upp resultaten systematiskt.
Någon berättade för mig att en grupp skolmänniskor från Korea besöker Sverige för att försöka förstå hur det kommer sig att svenska elever har så goda kunskaper i matematik, trots att så få undervisningstimmar ägnas åt ämnet. Korea anses ju ligga i världstopp, men så lägger de också tre gånger mer tid på undervisningen i dessa ämnen. Det är tankeväckande. Allting måste sättas i relation till annat. Ju högre välfärd ett land har, desto sämre resultat i skolan är en annan "sanning". Kanske är vi inte så dåliga som det påstås?
Volvochefen Leif Johansson är ordförande i teknikdelegationen som ska intressera ungdomar för att utbilda sig inom teknik- och naturvetenskap. Han tyckte bland annat att man borde var mera kreativ och tillåtande och våga testa nya saker. Vad är det de svenska barnen får som Koreanska barn går miste om. DET borde man fråga sig innan man så enkelt avfärdar den svenska modellen. Självklart är matematiken viktig, men det är även kreativitet och entreprenörskap.