Georgiskt val och jämställdhet

Att ta bilder var tillåtet, men olämpligt.
Här var det ingen röstande i lokalen.

Den 27 oktober - i söndags, valdes en ny president av det Georgiska folket. Landet är stort som Götaland och har 4,5 miljoner invånare. Det gränsar till Turkiet, Ryssland Armenien och Azerbaijan. Med den historien landet har är ett transparent, fritt och demokratiskt val inte en självklarhet. Visst kan man ha synpunkter på de politiska partierna och makthavarna i ett land som håller på att forma en egen demokratisk-politisk kultur, bara ett par decennier efter de var en Sovjetstat och som så sent som 2008 var i krig med sin mäktiga granne i norr. Abschasien och Syd Ostetien är ockuperade av Ryssland och anses vara "självständiga - autonoma" omgärdade som de är av taggtråd och vakttorn. Även om invånarna där är Georgiska medborgare är det Ryssarna som bestämmer om de får passera gränsen och rösta.

Det märks i Tblisi att det samtidigt är en pulserande storstad, som det är en gammal stad, med en stolt och synlig historia. Ingen historieundervisning här, men maten och vinet kan verkligen rekommenderas.

Som en liten extra förberedelse fick jag ett samtal med Birgitta Olsson i Kungsbacka, som är filmkonsulent på Region Halland och som medan jag var kommunalråd, lät mig träffa systrarna Maia och Guna Bibieshvili. Det korta mötet med dem i Stadshuset för fyra år sedan var tillräckligt för att återknyta den kontakten och få en initierad guidning, av kultur och sevärdheter, samt en trevlig kväll med besök i den gigantiska nybyggda katedralen och god mat. 

Ola på Georgiska

Uppdraget var att som en av sju Svenska representanter i en grupp observatörer från OSCE-PA finnas på plats under valdagen och övervaka procedurerna och därefter rapportera. Det är många internationella organisationer som är med och dessutom är det en massiv övervakning inom landet. Vallokalerna var överbefolkade av övervakare från de största partierna. Något som kunde orsaka problem i vissa moment av räkningsproceduren. Tack vare komplexa, men tydliga regler och instruktioner samt ett gott (snudd på handfast) ledarskap av ordförande i de lokala valkommittéerna gick det till slut att räkna, dokumentera och informera alla berörda om resultatet.

Trots att det inte var uppgiften så handlade mycket av förberedelserna om att sätta sig in i politiken, detta för att förstå varför det var viktigt att visa upp ett rätttvist val och ett resultat som inte manipulerats för omvärlden. Landet vill med i både EU och Nato. Erfarenheterna av tidigare presidenter är att de är väldigt populära först för att sedan med åren bli alltmer despotiska och benägna att låta sig korrumperas. Den nye premiärministern är lika populär som han är förmögen. Oligarken Bidzina Ivanishvili http://www.tabula.ge/en/story/76448-bidzina-ivanishvili-it-will-be-very-good-if-i-influence-government har sagt att han kommer att dra sig tillbaka snarast efter presidentvalet, men ingen är förvånad om han fortfarande kommer att kunna påverka sin ännu inte utpekade efterträdare, på samma sätt som han styrt den man som nu med 62 procent av rösterna valdes till president på fem år. 

Kampanjarbete ?!

Bara någon vecka innan valet deklarerade Giorgi Margvelashvili att han inte hade för avsikt att ställa upp om det blev en andra omgång, medan premiärministern menade att allting under 60% skulle uppfattas som en förolämpning mot partiet. Många uppfattade det som ett förtäckt hot och en uppmaning att "fixa" det åt den ledande koalitionen Den Georgiska Drömmen och dess ledare. Hur det förhöll sig med detta var det många som undrade när vi gavs tillfälle att lyssna och ställa frågor till de fem främsta kandidaterna. Den intrikata fråga jag ställde till den blivande presidenten handlade om detta. 

Andra fascinerande uttalanden har gjorts, som exempelvis från den enda kvinnan bland toppkandidaterna (3 av totalt 23 som deltog i valet), Nino Burjanadze. Hon var övertygad att om inte hon segrade så beror det på att andra har fuskat. Hon fick 10 procent och slutade trea efter det tidigare regeringspartiet UNM:s Davit Bakradze. Det parti som den förre och starkt ifrågasatte premiärministern Schakasvili tillhör. Valresultatet kan ses här: http://www.tabula.ge/en/elections

Rapporten, den preliminära, finns att läsa på OSCE ODIR:s hemsida http://www.osce.org/odihr/elections/107512.

Soares i dagen GöteborgsPosten - kan hålla med!

Det finns också ett uttalande i Göteborgsposten från den specielle koordinatorn, Portugisen João Soares som också hörde till dem som ledde våra förberedande möten under fredagen och lördagen, samt den korta genomgången på måndagsmorgonen. Många hade konstaterat att det var 85-90 procent kvinnor som höll ordning i vallokalerna. Visserligen kan det stämma att just det var en faktor som bidragit till den ordning och det lugn som präglade valproceduren. Det hindrade inte mig att kommentera det genom att tycka det är olyckligt att männen föredrar att stanna hemma och titta på fotboll istället för att delta och bidra till en så viktig händelse. Att den sneda könsfördelningen i det arbete som utfördes i vallokalerna skulle bero på att män är lata gick inte hem hos alla, men ges det fler tillfällen så kommer dessa kommentarer att levereras när det finns fog för dem. Jag måste erkänna att detta givit mersmak.

Ola Johansson

Centerpartiet

 

 

Georgia on my mind! Till Tblisi

Vem hade trott att jag strax efter hemkomsten från den länge planerade Studieresan till Sydafrika, åter skulle få lov att ge mig ut i världen.

En Riksdagsledamot har mycket att göra och då och då ges det tillfällen att uppleva sådant som går utöver det vanliga. För ett halvår sedan deltog jag i en halvdags utbildning för sådana som kunde tänka sig att någon gång vara valövervakare. Sedan dess har många tillfällen passerat, men för bara någon månad sedan kom en fråga om någon av oss var intresserad att övevaka presidentvalet i Georgien kommande helg. Jag svarade, ja, det kan jag tänka mig och ganska omgående kom beskedet från talmannen: - Du har blivit utsedd!! "Talmannen har tagit beslut om ert deltagande i OSSE, delgationen."

Det betyder att jag ingår i en grupp med 50 personer från de flesta Europeiska parlament för att i grupper om två och två övervaka procedurer och genomförande av presidentvalet i Georgien. Tillsammans med en grekisk kollega, en chaufför och en tolk, ska jag resa runt (troligtvis) i Tblisi´s omgivningar och delta i öppnandet av en vallkokal, besök vid ytterligare 8-10 stycken och sedan delta vid överlämnande av valurnor och räkning. Efteråt ska vi vara eniga om en rapport och till vår hjälp har varje "par" ett batteri med blanketter att fylla i på varje plats vi besöker. Den eniga rapporten ska presenteras vid en presskonferens på måndagen, sedan får vi lov att resa hem. Fredagen och lördagen går åt till förberedelser och förhoppningsvis hinner jag se lite av staden och landet under torsdagen. Själva valdagen blir lång, intensiv och krävande. Något nattsudd blir det inte tal om och sömn får man försöka skaffa sig före och efter.

Nu har jag en "bibba" med information om övervakningen, om landet, valet, situationen för mänskiga rättigheter och demokrati att läsa igenom. Landet som gränsar till Ryssland i norr och Turkiet i söder har en kust mot Svarta Havet. I norr finns utbrytarprovinserna Abschazien och Sydossetien, som man nog hört talas om i nyhetssändningar. För bara fem år sedan var Ryska trupper några mil från Tblisi och det pågick ett krig länderna emellan. Georgien söker närma sig EU och är på god väg att utvecklas till en rättsstat, man har skrivit på de flesta internationella konventioner, men det finns ingen anledning att inte misstänka oroligheter i samband med valet. Fast i en jämförelse med andra tidigare sovjetrepubliker är Georgien bland de bästa.

Som övervakare är man påpassad och själv övervakad. Personlig säkerhet är inget jag oroar mig för. Det jag mest funderar över nu är vilket ansvar jag tagit på mig att bidra till att människors rätt att delta i fria och rättvisa val garanteras i ett land som för bara ett par decennier var en liten del i utkanten av Sovjetunionen. Nu är det en av de före detta Sovjetrepublikerna som har mest att vinna på ett närmande till väst, på fria demokratiska val, politisk stabilitet och som är mitt i maktspelet mellan olika intressen som rör Kaukasus. Berömda Georgier är Josef Stalin och Eduard Sjevardnaze, bara en sån sak..


Väl hemma igen ska jag och de 7 kollegorna från Riksdagen, Helena Bouveng, Kerstin Engle, Ann-Louise Månsson (tjm), Amineh Kakabaveh, Åsa Lindestam, Marie Nordén och Boriana Åberg avlägga varsin rapport till talmannen. Då kan jag också redogöra till andra om mina upplevelser med ett undantag. - Vi får under inga omständigheter rapportera något annat om valet än det den enhälliga rapporten från OSSE, direkt efter valet kommit fram till, som presenteras inför världen på måndagens presskonferens.

Ola Johansson