2013 Årskrönika del 1

2013 – sug på årtalet! Något magiskt skimmer? Någon speciell händelse?
Ett typiskt mellanår, skulle jag vilja säga. Inget OS, inget VM, inget val (förutom till kyrkan).

För egen del toppas listan av en livshändelse. Den 31 mars blev jag farfar till Ture. Det är svårslaget, toppar allt och som det verkar kommer jag som 53 åring, även att bli morfar under 2014.

Nu ska ju den här årskrönikan handla om mitt år som politiker och centerpartist. Det är ofrånkomligt att ta med debatten och turerna kring förslaget till idéprogram som presenterades dagarna innan jul. Tre formuleringar uppmärksammades och omformades till chockerande proportioner. Det tog hårt på härdade Centerpartister att konfronteras med ”fri invandring”, ”månggifte” och ”slopad skolplikt”. Så som detta vävts in i programförslaget, kunde de omöjligt väckt sådan uppmärksamhet. De som tagit sig tid att läsa reagerade inte på samma sätt.

När Framtidsstämman i Upplands Väsby, där det slutliga idéprogrammet klubbades, avslutades föll en och annan tår nerför min kind. När allt det här hände, för exakt ett år sedan, var jag övertygad om att vi sedan medlemsledet tagit över taktpinnen, skulle rida ut den här stormen på ett värdigt och för vår folkrörelse typiskt sätt. Genom öppna möten, samtal och debatt formas de ändringsförslag som beslutas i god ordning med säker klubbföring. Jag glömmer inte det sällsynt välbesökta medlemsmötet i Halland och de många kretssamlingarna, där vi tillsammans med alla aktiva medlemmar djupdök i Centeridéerna och samlade kraften där.

Det kommer att ta tid att läka såren i medlemsledet och hos gemene man förknippas vi fortfarande med de misstag som begicks när förslaget presenterades i december 2012. Det som hände efter nyår kunde inte gjorts annorlunda. Det var då vår partiledare Annie Lööf på allvar tog greppet om styråran.

För att inte detta skall bli allt för långt gör jag nu ett hopp till november i år. Den 23 november hade Hallandscentern sin nomineringsstämma. Det hade föregåtts av ett provval där alla medlemmar fick lov att rangordna sina kandidater. Jag minns julen för 4 år sedan och hur överraskad jag var över det stöd medlemmarna gav mig då, som efterträdare till Jan Andersson. Mycket i vårt liv förändrades med det. Flytten från Gällinge till Kungsbacka om omställningen till ett veckopendlande och avskedet från kommunpolitiken. Efter en dramatisk valkampanj och rösträkning fick jag min ordinarieplats i Riksdagen. Nu 2013, när det handlar om omval, blir ju provvalet en värdemätare på hur medlemmarna tycker jag har skött mig. När nio av tio placerar mig på förstaplats så är det ett starkt stöd och en uppmaning att ta sikte på de kommande fyra åren i rikets och Centerpartiets tjänst.

Mina tankar kring riksdagsåret som gått och framtiden ber jag att få återkomma till.

Ola Johansson
Centerpartiet