fredag 7 september 2012

Ny dag och natt i Georgetown, Washington DC

Torsdag kväll framför hotellrummets TV medan presidenthustrun presenterar presidenten till tonerna av U2. Dags att sammanfatta dagen. Det är inte utan att man reflekterar lite över skillnaden mellan den show som pågår och den verklighet vi ser i praktisk handling under de studiebesök och möten vi har här i Washington DC.


Vi har rört oss från funktionshinderfrågor hos organisationen AAPD till ett stadsbyggnadsprojekt som genom att knyta an till allt det vatten som flyter genom staden också syftar till att se till så också de mindre bemedlade kan få tillgång till bostäder centralt, bara några stenkast från kongressen på Capitol Hill. Vandringen genom det gamla militära hamn- och varvsområdet påminde inte så lite som att röra sig efter Göteborgs Norra Älvstrand och se resterna av en epok bland nya bostäder, kontor och verksamheter.

Att koppla lokal näringslivsutveckling till samhällsbyggnaden är viktigt här. För mig är det lite svårt att förstå att byggandet av en arena för baseball är SÅ viktigt, men så verkar det vara. Det finns ett intressant sätt att räkna samman kostnaden för att köpa och äga sin bostad med vad det kostar att resa mellan bostaden och arbetet. Man blir förvånad hur mycket statliga medel som används här, men så är ju Washington DC ingen riktig delstat utan lyder direkt under staten, eftersom vi här finner såväl Vita Huset som kongressbyggnaden. Den här staden tillhör inte Maryland eller Virginia utan är sin egen, direkt underställd kongressen.

Det förefaller som Plan- och Bygglagen här ställer likartade krav på översikts- och detaljplaner som den gör hemma. Med de krav som ställs på gestaltning och anpassning till de ”gamla” kulturmiljöerna och att ta tillvara de gamla parkerna och trädgårdarna är det förvånande att det ändå byggs bostäder. Men det gör det och från att ha minskat befolkningen är nu Washington på väg uppåt. Det är fortfarande New York City som är etta i det mesta och det stör Washingtonborna. Ett område är Washington bättre på och det är cykling och hyrsystemet för cyklar. Även om kollektivtrafiken byggs ut hela tiden är det ändå mycket bilar och det beror antagligen på att det är billigt att köra bil. Införande av vägavgifter eller trängselskatter av något slag är det ingen som kommer att föreslå.

Som jag konstaterat tidigare är intresset för klimat, energi och hållbarhetsfrågor levande på den lokala nivån, liksom omsorgen för de fattiga. Det är långt ifrån den bild som förmedlas fån den nationella debatten, medan Barak Obama kommit halvvägs in i sitt tal. Det finns hopp för USA och det finns hopp för världen.

Ola Johansson
Centerpartiet

PS. Nu har Obama just pratat färdigt och som slutmelodi valde han "We take care of our own" med Bruce Springsteen. Från att ha börjat lite trevamde slutar det i ett crescendo. De är duktiga på sånt här.

Inga kommentarer: