Integration är rätten att få arbeta och att vara oberoende

I dagens GöteborgsPosten skriver Kungsbacka kommuns interationssamordnare, Dalibor Eminefendic, en alldeles utmärkt artikel där han beskriver sin skepsis till nya integrationsprojekt, med mera dans, kakbak och exotisk mat. Han föreslår att ansvaret för integrationsfrågorna bör ligga hos Finansdepartementet och inte vara uppdelat. Det är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling att den nödvändiga befolkningstillvästen tas tillvara så att den genererar en fortsatt stark ekonomisk utveckling.

Under nästkommade helg har Centerpartiet stämma under devisen "Nybyggarlandet". Vem hade trott att de bästa argumenten och förslagen inför stämman skulle komma från Kungsbacka? En kommun som inte gjort sig känd för sin mångfald hittills. Dock har kommunen, sedan beslut om flyktingmottagning och ensamkommande barn fattats, haft en modern och väl fungerande verksamhet, under ledning av Dalibor själv. Han i sin tur arbetar på förvaltningen Gymnasium och Arbetsliv, där ansvaret för att få människor i utbildning och arbete ligger. Arbetslinjen har varit Kungsbackas devis och det har varit Centerpartiet och vår egen nämndsledamot Stellan Petrés ingång hela tiden.

När man nämner ordet "integration" så tror många att det handlar om att invandrare ska "försvenskas". Det är inte vad integration handlar om för mig. Att lära sig språket, att förstå innnebörden i våra lagar och följa dem är självklart. Utöver det så är det viktigt att kunna leva i enlighet med sin tro och sina traditioner. Det var viktigt för de Svenskar som en gång var Nybyggare i Nordamerika. Så har ju också USA bevarat sin religionsfrihet. Många människor har en Gudstro, men tillhör en uppsjö av religioner och samfund.

Låt inte ambitioner att integrera begränsa människor möjlighet. Under resan i Förintelsens spår i Södra Polen fick vi lära oss att verklig demokrati existerar därför att det finns konflikter i ett samhälle. De regimer som försökt skapa ett samhälle utan konflikter slutar i diktatur och i värsta fall folkmord. Nazisternas utrotning av Judar och andra som störde deras idealbild är det främsta exemplet på det. Demokratins "krona" är kompromissen, där olika intressen vägs samman och bildar en bred väg framåt. Demokrati handlar också om att minoriteter ska tillgodoses och skyddas från förtryck.

Nu blev det lite högtravande här. Inte så konstigt, eftersom jag just kommit hem från gårdagens högtidliga öppnande av Riksdagen. Det bjöd inte alls på den dramatik som jag blev vittne till förra året, då arga Sverigedemokrater, med buller och bång lämnade den läktare där vi satt, eftersom vi var sena till kyrkan.

Gårdagens öppnande hade inte föregåtts av demonstrationer. Biskopen Jan-Olof Johansson, höll en predikan som tog sin utgångspunkt i "Abrahams barn". Abraham utvandrade från det nuvarande Irak och hans söner, grundade religionerna, Islam, Judendomen och Kristendomen. När vi talar om Gud är det således densamme, oavsett profet, Tora, Koran, eller Bibel. Det har knorrats från vissa Sverigedemokrater över att texter lästes av Rabbinen, David Lazar och Imamen Otman Tawalbeh. Trist är också Kristdemokraten Annelie Enochson som i sin blogg kritiserar detta upplägg. Hon rättfärdigar därmed att flera Sverigedemokrater avstod från att gå i kyrkan (det är frivilligt). Läser man dessa rader förstår man hur partiledaren Göran Hägglund har det och vad konflikten hos Allianskamraten handlar om.

Det var flera manliga politiker i kammaren som bar folkdräkt i år, förutom de två som gjorde det förra året kan vi nu lägga till Centerpartiets Staffan Danielsson och Vänsterpartiets Hans Linde. Det var en väldigt oväntad och stark signal om förnyelse som man inte kan undgå att applådera. För att avsluta diskussionen om kläder vill jag här presentera kammarens snyggaste "Hatt" som tillhör Centerpartiets Abir Al-Sahlani.

Ola Johansson
Centerpartiet