Kungsbacka blev arena för avgörande kur(s)ändring?!

Följde med förstrött intresse SVT:s nyhetssändning under måndagskvällen, samtidigt som jag skruvade ihop en (av många) IKEA-möbler på hallgolvet. Plötsligt hör jag orden "Kungsbacka", "Socialdemokrat" och "Baggium" nämnas och genast förstod jag vad och vem det handlade om. Ole Salsten är en lågmäld men mycket kunnig politiker som jag mött under min tid som ordförande Nämnden för Service. Jag vet att han också är med i styrelsen för vårt bostadsbolag Eksta. Det är dessvärre sällsynt med personer som har erfarenhet som ledare och ägare av företag i kommunala sammanhang. Ole är en tillgång och jag har respekt för hans partitillhörighet.

Det är tråkigt att man som politiker, särskilt Socilademokratisk sådan, inte tillåts tjäna några pengar. Detta gäller speciellt olika välfärdstjänster, såsom skola, utbildning, omsorg, etc. Samma öde drabbade Thomas Bodström som engagerar sig i styrelsen för förskoleföretaget Pysslingen. Ove Rainer, Laila Freivalds, Anna-Greta Leijon, listan kan göras lång på olika Socialdemokrater som döms av de egna för att de slagit in på företagandets bana inom "fel" område, eller följt lagen och därigenom skapat sig egna födelar ekonomiskt. Denna lista får nu ett Kungsbackanamn, såvida inte S i Kungsbacka nu snabbt uttalar sitt stöd för Ole. Det vore förmätet av mig att tipsa i någon riktning, men lyssnade man till nästa nyhetsinslag i samma sändning gavs månne svaret.

Där gjorde en annan Thomas (Östros) klart att Socialdemokraterna nu ämnar ompröva sin skattepolitik. Nu när Alliansen tagit bort förmögenhetsskatten och förändrat fastighetstaxeringen, så dristar de sig till att även ompröva den egna hållningen till "förmögenhet". Det visar på en nödvändig kursändring, men utamanar säkert många av de "rättrogna", som lever kvar i tron att välfärd kommer bara man höjer skatten och att förmögenhet inte per automatik är det samma som Rysk kaviar och champagne till frukost.

Det kanske kommer att bli så att även Socialdemokratiskt styrda kommuner med tiden låter innevånarna själva välja vilken skola deras barn ska gå i, vem som skall ta hand om deras åldriga anhöriga och vart man kan få gå och operera sin onda höft. Kanske går det så långt att företagande inom exempelvis utbildning välkomnas som ett alternativ till kommunalt skolväsende och att de i det egna leden som ägnar sig åt sådant får lov att åka runt på årsmöten och kongresser och berätta hur de använder alla miljoner de tjänat och på vilket sätt de komer samhället till nytta. Väl där kanske det också kan vara dags att erkänna vad det betytt för alla de som istället för att utförsäkras och förtidspensioneras, att de nu har ett arbete med egen inkomst att gå till.

Trots att motsatsen bedyrades står det nu helt klart att det Rödgröna samarbetet är upplöst, även i Riksdagen den här mandatperioden. Om Socialdemokraterna går mot mitten så stannar Vänsterpartiet kvar där de är och vi har två extrema ytterlighetspartier i Riksdagen, SD och V.

Vad ska man egenligen hoppas på? Man kan lugnt kontatera att det rör sig i politiken när partierna skvalpar omkring i "mittens rike" och att en och annan svallvåg ibland når Kungsbackafjordens skyddade stränder.




Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net