Nordiskt vänortsutbyte mellan kommuner i Sverige, Norge, Danmark och Finland sträcker sig långt tillbaka. Föreningen Norden bildades redan 1919. De olika lokalavdelningara, som tidigare ofta hade sin motsvarighet i våra småkommuner bidrog till att knyta människor närmare varann i tider av krig, fattigdom och återuppbyggnad. Detta kan de äldre medlemmar som ännu lever vittna om. På den tiden och egentligen ända tills för något år sedan, förväntades det att kommunens ledande politiker engagerade sig i de vänortsmöten som flyttade runt mellan de fyra länderna i så kallade "fyrkantsmöten". Som värdar för ett sådant har det varit självklart att kommunen öppnar sina dörrar och visar den gästfrihet som historien och normal artighet påbjuder. Jag själv, Kenneth Nilsson (Fp) och självklart även Ulf Persson (C) engagerade sig starkt i det Nordiska samarbetet och har deltagit i många sådana träffar. Det är värdefullt att som kommunpolitiker ges möjlighet att med stöd av de båda lokalföreningarna, av Riksorganisationen, Norra Halland och Fjärås-Löftadalen, lära känna kollegor i sex andra nordiska fullmäktigeförsamlingar och se exempel på hur de löser välfärdsfrågor, arbetar med kvalitetsutveckling, hållbar energi, livsmedel, återvinning, etc.
Ännu idag gäller beslutet att Föreningen Nordens båda lokalavdelningar har kommunens uppdrag att vidmakthålla kontakterna med vänorterna. Trots det har Kulturnämnden tagit bort anslaget till de båda föreningarna. I praktiken innebär det att nämnden utan att fråga Kommunstyrelsen, förekommer den förhoppningsvis seriösa analys som kommunledningen kommer att göra. De (Kulturnämnden) väljer att dra undan stödet, utan att lyfta av föreningarna uppgiften. I en artikel i Kungsbacka Posten redogörs för vad vänorterna heter i de Nordiska länderna. Det framgår inte av artikeln att i Danmark, sedan de genomförde sin kommunreform för några år sedan, flera av dessa småkommuner gått samman och bildat större enheter. Att som det påstås vi har att göra med för små kommuner för att det skall vara intressant stämmer således inte fullt ut. Våra "vänorter" i Danmark är Favrskov (Midtjylland) och Vesthimmerland (Nordjylland) är fullt jämförbara med Kungsbacka vad avser befoklningsstorlek. De orter om benämns vänorter är inget annat än byar och församlingar och är självklart ingenting Kungsbacka som kommun behöver engagera sig i.
I en skrivelse till Kommunstyrelsen Arbetsutskott i juli 2010 redogör jag för läget. Kommunen Hadsten-Hinnerup ingår i den större kommunen Favrskov, vilken har över 45 000 invånare och en geografisk närhet till storstaden Aalborg. De har exakt samma utmaningar som Kungsbacka i form av befolkningstillväxt och arbetspendling. De skulle fungera som en utmärkt benchmarkingpartner till oss för lång tid framåt. Som representant för Kungsbacka har jag gjort vad jag kunnat för att sälja in idén om ett partnerskap till de politiska ledarna i Favrskov. De har gjort en liknande översyn av sitt vänortssamarbete efter sin kommunsammanslagning. Det ledde till att man sade upp vänortsavtalen med alla Nordiska vänorter. Alla utom Kungsbacka!!
Intresset att vara partners med Kungsbacka är stort även på andra håll. I Nannestad i Norge valde kommunens ledande politiker och tjänstemän att besöka Kungsbacka för att informera sig om hur de kan förbättra sitt kvalitetsarbete, eftersom de läst på vår hemsida om det. När Kungsbacka nu berörs av ett Leaderprojekt där den gamla pilgrimsleden till Nidaros som passerar över Gällinge, Fjärås Bräcka och även inkluderar den medeltida borgen vid Hanhalsholme, vore det naturligt att söka kontakt med Gran i Norge som redan förut varit framgångsrika i att lyfta fram sin del av samma pilgrimsled och de historiska platser som finns. Sommaren fyrkantsmöte är förresten i Gran, mellan Oslo och Lillehammer och jag undrar hur kommunens politiker ställer sig till den inbjudan de lär ha fått i god tid.
Staden Sternberk i Tjeckien väntar ännu på något livstecken, liksom staden Königswinter i Tyskland. Larry Söder (Kd) har representerat Kungsbacka och möt deras respektive vänorter i Storbrittannien, Polen och Tyskland. Larry vittnar om hur skamligt det känns när att vårt intresse är så svagt för internationellt utbyte, jämfört med hur uppskattat det är hos våra respektive vänorter att vi finns med. Flera skolor, båda kommunala gymnasier, Varla, Kullavik och Torås har goda erfarenheter av elev- och lärarutbyten som ett sätt att engagera sig i gränsöverskridande möten. Något som jag vet att eleverna har gädje av hela livet.
Nåväl, jag skall väl inte klaga, utan hoppas på att navelskådandets tid nu är över och att Kungsbacka förstår att vi i det skede vi nu befinner oss har glädje och nytta över ett samarbete över de nationella gränserna. Jag gläder mig åt att samarbetet med Drakensteins kommun utanför Kapstaden som baseras på ICLD stöd tycks utvecklas positivt. Vill någon prata med mig om detta är ni välkomna att höra av er. I morgon reser jag till Osla med Civilutskottet för att studera bostadspolitik och byggande. Tur att Sverige som nation har ett intresse av att följa utvecklingen hos våra grannar.
Ola Johansson
Centerpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar