SJ SJ "Nye" vän

Märker att en av de gamla rubrikerna jag använt på denna blogg var en travesti på Stefan Demert och Jejja Sundströms gamla kärlekssång till SJ. Den skrevs redan på 1970-talet och uppenbarligen mot bakgrund av någon slags hatkärlek till en stor statskontrollerad verksamhet som även då lämnade en del övrigt att önska.

Jag hade idag förmånen att för första gången lyssna på SJ:s nye ordförande Jan Sundling och höra hans tankar för de närmaste tre åren. Intrycket är att han ganska snabbt identifierat företagets problem och omedelbart ämnar gå till botten med dem. Det utan att som sin företrädare högljutt skylla på andra.

Det är så enkelt som att sätta mål för den egna verksamheten och följa upp dessa på medarbetarnivå, samt att se till så de personer som sitter i ledningen har rätt attityd och är dedicerade uppgiften. Uppenbarligen har dessa grundläggande faktorer varit de som gjort att det som SJ borde vara bra på, nämligen att köra tåg på ett sådant sätt att de kommer fram i tid, är det de varit sämst på.

Lade också märke till att desperationen hos S, V och Mp ledamöterna ökade dramatsikt när det gick upp för dem att den nye ordföranden var fullt belåten med den resurstilldelning till järnvägen som är. Han betonade istället att det viktigaste är att det grävs för pengarna och att det är rätt saker som grävs, samt att det följs upp att det grävts kostnadseffektivt. Att den nye ordföranden är för avreglering och att den Svenska avregleringen till skillnad från den i Storbritannien och Nya Zeeland gjorts på rätt sätt. Att det viktigaste för ett gammalt monopolföretag som SJ är att visa att det går att vara lönsam och det utan att ha ihjäl konkurrenterna, utan tvärt om se till att de får ett utrymme. Att trängsel på spåren inte är ett problem utan en tillgång. "Har man en butik vill man väl att det ska vara mycket kunder". Och slutligen att höghastighetståg inte är en fråga så länge man har problem med den viktigaste faktorn, punktligheten. Frågan om höghastighetstågen besvarades med "Mitt problem är inte att det inte går fort nog till Göteborg, utan att vi inte kommer fram till Göteborg när vi ska."