Långsökt parafras på en klassisk TV- film som handlade om familjen vars husvagnssemester kantades av dråpligheter och misslyckanden, alltihop under ett konstant solsken.
Måhända är perspektivet annorlunda denna sommar, som inte har sin utgångspunkt i Gällinge, utan i en lägenhet i centrala Kungsbacka. Det som jag imponeras av är vidden av arrangemanget Gothia Cup och vad som händer i staden när den befolkas av besökare från hela världen och ljudet av främmande tungomål. Då talar jag inte om tungtal som ju lär ha varit ett av inslagen på den just avslutade Oas-tillställningen.
Appropå denna kyrkliga begivenhet har någon av mina facebookvänner kommenterat predikaternas budskap ungefär såhär: "- Varför måste man fundera över att gå ur kyrkan trots att man har en Gudstro?". Det bekymrar mig att Svenska kyrkans präster engagerar sig i en verksamhet som på flera områden strider mot de värden som deras uppdragsgivare står för. Det hade varit ett bättre alternativ för mig som kyrkomedlem att fritt kunna välja vilken av Svenska Kyrkans församlingar jag vill vara medlem i, utan att vara hänvisad till hemförsamlingen. Men å andra sidan skulle en sådan möjlighet säkert leda till ytterligare splittring. Det var inte min avsikt att skriva om teologiska ting. Det är ju fotboll, musik och varumärken vi skulle tala om.
Den restaurang-, cafeägare eller affärsidkare i Innerstaden (oavsett hur den avgränsas geografiskt) som under den gångna veckan inte märkt av någon tillströmning av GothiaCupbesökande kunder borde allvarligt funder över sin affärsverksamhet. Kungsbacka har blivit bättre på att öppna skolorna. Idrottsområdet med alla grönytor runt omkring är alla överens om håller yppersta klass. Det diskuteras fortfarande kring mathållning och bemanning med kommunen och jag är fortfarande av den åsikten att Kungsbacka bör stå på sig. Det är ett imponerande arbete som görs av idrottsklubbarna, framförallt KIF. Synd att inte detta ideella arbete lönar sig bättre. Jag hoppas Gothia Cup vars ekonimska syfte är att stötta idrottsföreningen BK Häckens verksamhet kan dela med sig en större del av kakan till de föreningar som drar ett tungt lass på sina hemmaarenor och att dessa föreningar kan få en mer framträdande roll än de har idag.
Jag måste erkänna att jag varit skeptsik till planerna på ett Stadslag - Kungsbacka United, som idealisten Stefan Friberg presenterade för mig för ett par år sedan. Tror att det funnits en del skepsis hos flera av Kungsbackaklubbarna visar det vi såg under Gothia Cup att tanken är god. Jag följde Tölö IF:s F17-lag, med flera landslagsmässiga ungdomar som har hemvist i olika föreningar. Ambitionen att förena dessa talanger i ett Kungsbacka United och behålla dem här, kommer på sikt att stärka fotbollen. Det är bra för Kungsbackas varumärke. En stad med 75 000 invånare ska ha en eller två fotbollslag i de högsta divisionerna.
Tyvärr förlorade laget med 0-1 i 16-delsfinalen i går eftermiddag. Trodde annars de kunde gå hela vägen till Ullevi.
På kvällen satte jag mig med dottern och hennes pojkvän på Blå Express för att ta bussen till Blomstermåla och Club Revolution No. 9. Världsartisten Ebbot Lundberg från Soundtracks of our life, har haft denna sommarklubb öppen varje torsdag för andra året i följd. Nu när Weeping Willowssångaren Magnus Carlsson skulle komma besöktes klubben för första gången. Vi var de enda på den bussen som traskade den dryga kilometern i regnet till Blomstermåla från Särö kyrka. Besökarintresset från resten av kommunen torde ha varit litet, men responsen från boende i västra Kungsbacka och trakterna norr därom är säkert större, för där var mycket folk och hög stämning.
Jag har tidigare skrivit om vikten av att våra idrottsstjärnor, kulturpesonligheter, företagare och artister presenteras som boende i Kungsbacka och inte som Göteborgare. De måste bli bättre på att tala om hemmastaden och vi måste bli bättre på att utnyttja deras dragningskraft. Allt för ofta präglas vi av en kollektiv jantelag, något som man inte kan säga att andra Hallandskommuner gör. Min gamla hemkommun, Falkenberg, är bättre på att lyfta fram sig själv och de egna intressena. Det kan visserligen irritera oss andra en del, men det är ju ingenting som Falkenbergarna själva har ont av.
Detta och mycket annat har vår kommundirektör att ta tag i när han åtekomer efter 13 (tretton!) veckors sammanhängande ledighet, vilket han beviljats av sin chef, Kommunstyrelsens ordförande, Per Ödman. Att bygga varumärket Kungsbacka genom att sträva efter att ta hem olika kavlitetspriser för det interna kommunala arbetet har inte varit så framgångsrikt som nedlagda kostnader kunnat motivera. Det finns en mängd uppdrag som politiken lagt på honom som nu måste tas om hand. Inte minst att jobba med varumärket, externt. Ett alternativ är att sätta sig ner och författa sin egen avgångsansökan. Det är dags för nya kvastar efter väl förrättat städjobb. Jag tror det finns många trapphus i de kommunala korridorerna som behöver bättre omsorg nu under ledning av en modern chef, med en ökad öppenhet och en större beredvillghet att genomföra politiska beslut. En sådan chef är Jan Björinge i Umeå. Kunde vi få honom hit vore jag glad.
För drygt ett år sedan bestämdes (på förslag av mig och Centerpartiet) att Kungsbacka skulle satsa på att upphandla en samdistribution av varor till de kommunala verksamheterna, efter modell från Halmstad. Det skulle vara en vinst för miljön då transportarbetet halveras och en bättre möjlighet för lokala leverantörer av närodlade livsmedel att göra sig gällande. Alla är överens om att påbörja det arbetet, men på tjänstemännes bord hopas uppdrag som levereras dit av kommundirektören själv. Nu senast ska plötsligt IT-drift och support läggas ut på extern leverantör, utan att den egna verksamheten får möjlighet att konkurrera. Man kan fråga sig var det beslutet är fattat! Dags för politiken att ta ett fastare grepp om den kommun som redan för ett par år sedan passerade Skellefteå i storlek.
Ola Johansson, centerpartiet
2 kommentarer:
Håller med dig Ola. Har aldrig förstått varför man ska försöka vinna pris för det interna kommunala arbetet. Det måste ju vara den utåtriktade servicen och genomslagskraften i samhället som räknas. Det är om man lyckas där man ska få pris! Man kan ha aldrig så bra sätt att arbeta på, men det är ändå bara ett medel. Når man inte dit man vill spelar det ju ingen som helst roll vad man har för system. Och å andra sidan kan man nå sitt mål på många olika sätt och de sätten kan vara väldigt bra utan att hävda sig i några standardmätningar. Eget nytänkande är inte helt fel. Bättre än att alltid snegla på andra!
Ja, fast en sak jag varit och är kritisk till är att man i så liten utsträckning utbyter erfareneht med andra kommuner och ser möjligheter med exempelvis internationella kontakter. Där tror jag vi tycker lika. Sedan är det ju så att chefen och dennes agerande sätter standarden för organisationen. Ett japansk ordspråk lyder "fisken ruttnarfrån huvudet"
Skicka en kommentar