Stolt över Kungsbacka

Om det varit ont om inlägg så kan det bero på att det funnits få tillfällen att reflektera och skriva. Idag gick sista lasset till återvinningscentralen i Åsa och det finns fortfarande en hel del tavlor, hyllor och skåp att hänga upp i nya lägenheten. Man kanske inte ska säga så, men visst är det smidigt att bo centralt. Det känns naturligtvis tungt att lämna Gällinge efter 27 år. Vem vet, kanske flyttar vi tillbaks, men nu är det Aranäs stadsdel som blivit vår hembygd. Flytt även från rummet i ledamothusets sjätte våning till en nästan lika liten lägehet vid Östermalmstorg. Fint med en "egen lya", fast den är synnerligen enkel med 20 minuters promenad till Riksdagshuset. Cykeln får nog flytta dit. Det cyklas fantastiskt mycket i Stockholm.

Appropå Aranäs. Vilken match och vilken spänning, när HK Aranäs på bara några minuter hämtade in ett fyramålsunderläge för att rädda oavgjort mot gamla storlaget Redbergslid, med "slangen" Wislander som coach. Vilket lag, vilken inställning. Det skulle inte förvåna om någon av killarna tas ut i landslaget. Atmosfären i isladan var det heller inget fel på. Nästan fullsatt med mer än 2000 åskådare och ett bra publikstöd till hemmalaget när det behövdes som bäst och RIK sånär hade gjort mål i slutsekunderna. Jag tror det vore en bra idé att permanenta ishallen som handbollsarena. Varför inte fixa till den lite så intrycket av islada försvinner och det känns lite mer ombonat.

Gratulerar MFF till fotbollsguldet. När man ser laguppställningen förstår man varför Sverigedemokraterna har fel när de kritiserar det mångkulturella samhället. Under veckan som gick var det partiledardebatt och därefter allmänpolitisk debatt, där undertecknad kunde deltagit, men avstod. Mest för att det känns som man behöver få ordning på alla boenden, hemma och i Stockholm och för att jag vill greppa mitt uppdrag och skaffa ett eller några fokusområde. Klart är att jag kommer att vara Centerpartiets talesperson i bostadspolitiska frågor så gör er beredda att se mig i dessa sammanhang.

Jag satt i plenisalen och följde delar av debatten om Integration och ¨Migration, där tre unga Sverigedemokrater utmärkte sig genom ett oförsonligt och aggressivt beteende. På sätt och vis är det förståeligt. De saknar erfarenhet av den typen av debatter och känner sig säkert trängda i vad de uppfattar som en fientlig miljö. I utskotten, trafik och civil- där jag deltagit i möten har de ännu inte gjort något väsen av sig. Nu kommer en vecka full av fler möten och träffar av olika slag. Den stora missionen för mig är just nu att få Riksdagens tjänstemän och politiker, samt den egna partigrupen med kansli att börja använda det gemensamma elektroniska kalendersystemet, Lotus Notes. Det kommer nog att gå, fast i Kungsbacka kommun lyckades jag bara nästan. Inte så konstigt att alla miljoner som kommunen har investerat i kalenderfunktionen i e-postsystemet kastats i sjön, när varken den högst uppsatte på såväl tjänstemanna- och politiska sidan valt att inte använda den. Trappan sopas som bekant alltid uppifrån, synd att de inte reflekterar över att ledarskap också handlar om att vara en förebild.

Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net