torsdag 23 april 2009

Det mediala intresset för Europa är svagt

Kungsbacka har EN journalist som har intresset att lyfta blicken bortanför Kungsbackahorisonten. Det är Bengt Hansson, den tidigare USA-korrespondenten(och flitige bloggläsaren), som i sin Kungsbackapostkrönika tycker att EU-valrörelsen går "i snigelfart" här. Han undrar när Kent Johansson (c), Skara kommer till Kungsbacka. Kan berätta för dig att han redan varit här och att han kommer tillbaka.
Sanningen är den att Kent kom hit redan den 4 april, till ett möte på Tjolöholm med en annan tung Regionpolitiker, Göran Karlsson, Halland. På kvällen träffade Kent Centerpartister och inspirerade dem inför EP-valrörelsen som just nu planeras för fullt. Samtlig Kungsbackbaserad media bjöds in till Tjolöholm och det informerades speciellt om att Kent är nr 2 på Centerpartiets valsedel. En plats som innebär att han sannolikt har en god chans att lämna Regionrådsposten i Västra Götaland för en plats i EU-parlamentet i Bryssel. Gissa hur många som kom!
Några valde att skriva om besöket, men då handlade det mest om Tjolöholm. Inte om vad det betyder för Kungsbackas 7000 företag med den inre marknaden och den fria rörligheten inom EU. Inte om vad Kents engagemang i EU:s Regionkommitté och rapportörskap där kring frågor om yrkesutbildning betyder för Kungsbacka och Elof Lindälvsgymnasiums EU-understödda ECT-projekt (som går ut på att i samarbete med skolor i Barcelona och Paris ta fram moduler för gemensam yrkesutbildning inom för tunga fordonsmekaniker). Kent brukar lyfta fram Kungsbacka som exempel när han talar om detta med företrädare för Toscana, Bayern och Be-Ne-Lux, etc. Inte brydde de sig om att 60-70% av alla beslut som fattas i Kungsbackas kommunfullmäktige på ett eller annat sätt påverkas av EU-lagar och direktiv.
Listan kan göras lång över hur Kungsbackas innevånare, som i sin vardag och inte minst som anställda i företag som har sin marknad utanför Sverige, påverkas av vad som händer i världen. Det råder tyvärr en inskränkthet här som inte enbart kan skyllas på politikerna. Vi gör vad vi kan för att få media att uppmärksamma när våra riks- och europapolitiker kommer på besök, men det samlade medieuppbådet är mer intresserade av getkilling-trilling-födslar på Stättared än hur Kungsbackaborna påverkas av besluten i Europa.
Om någon är intresserad av att veta så kommer Kent tillbaks den 14 maj. Då besöker han Elof Lindälvs gymnasium igen och den 27 maj kommer Abir Al-Sahlani som är Centerpartiets tredjenamn. Abir har en intressant bakgrund som före detta Irakiskt ensamkommande flyktingbarn med förflutet i rikspolitiken i båda länderna. Det borde intressera Europaväljarna men hjälp oss nå dem! Centerpartiet kommer att dela ut flygblad veckorna före valet och stå på torget den 4 juni, dit vi hoppas få med ytterligare någon av toppkandidaterna. Tack Bengt för att du lät startskottet för EU-valkampanjen brinna av. Du väckte åtminstone mig…… Hoppas du inte ÄR den ende journalist i Kungsbacka som höjer blicken mot Europa och världen.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vem är Göran Johansson Halland?

Du är lika förvirrad som vanligt som när du trodde att kocken i Åsa hade Tv programmet Niklas mat?

Anonym sa...

Hur kan någon vara före detta Irakiskt ensamkommande flyktingbarn med förflutet i rikspolitiken i båda länderna?

Satt i parlamentet som 12 åring i Irak och flydde som 14 åring?

Ola Johansson sa...

Ja Göran karlsson ska det ju vara förståss. Tack för det!

Ola Johansson sa...

Citat från Abirs hemsida: www.abir.se
Frihetskämpe, svenska, irakier, storasyster, medmänniska och ett yrväder. Abir Al-Sahlani har en historia som vi andra inte ens kan fantisera ihop. När hon som 15-åring kom ensam till Sverige hade hon vuxit upp i exil. Hon talade fyra språk och lärde sig det femte på ett halvår.

En dag ringde telefonen. Det var fadern, Abid, som efter tio år i Abu Ghraib-fängelset kunde berätta för sin dotter att han levde.

Abirs bakgrund har haft ett självklart resultat, politiken. När Saddam fallit inledde Abir och Abid arbetet med Nationella demokratiska alliansen för att sammanföra Iraks många liberala krafter till en valallians. Vid första valet fick de ett mandat i det irakiska parlamentet.

Efter fyra år tvingades Abir lämna Irak. Hon hade mot- tagit hot som inte bara påverkade henne, utan även hennes familj. Det politiska engagemanget tog hon med sig till Centerpartiet.