Precis då beskrev man i SVT:s UR (Utbildningsradion) genom reportern Natanael Derwinger hur Kungsbackas kommunala skolor fungerar, med exempel från skolan i Älvsåker, samtidigt som man lyfter fram en lokal s-politiker som sedan lång tid varit engagerad ägare i skolkoncernen Baggium. Politikern känner jag personligen. Menar att han trots att hans roll inte varit framträdande är en av de mest kompetenta och kunniga Socialdemokraterna. Till skillnad från en del kolleger är han en som håller tand för tunga och inte talar innan han tänker. Kanske något man lär sig i näringslivet, men som inte står högt på ett CV i det Socialdemokratiska partiet. Kanske därför han trots sina goda egenskaper inte har någon framträdande roll i Kungsbackas kommunpolitik. Det kan ibland vara bättre att sko sig genom att fuska, än att tjäna pengar på att driva företag. Med detta vill jag ha sagt att jag tycker synd om Ole Sahlsten och ser inte vad hans engagemang inom företagandet har med Kungsbacka att göra.
Jag har en teori och det är att man från UR:s sida, genom att lyfta fram dåliga exempel från friskolor, samtidigt som man smutskastar Socialdemokrater, vill ge Vänsterpartiet fritt fram att framstå som skolans felfria räddare. Problemet med det är att det även ger Sverigedemokraterna en arena att påstå att allt var bättre förr och att problemen i skolan beror på misslyckad integration. Åkesson tackar UR-mycket för passningen.
Det handlar givetvis inte om vilken huvudman som finns för skolan. Själv har jag erfarenhet genom egna barn av illa fungerande undervisning i våra kommunala äldreårsskolor. Med bra ledare i de kommunala skolorna och engagerade lärare blir resultatet oftast bra. Antalet vuxna i skolan är en parameter, men det viktigaste är att den personal som finns är utbildad (lärarlegitimationer) bra och arbetar med modern pedagogik och moderna hjälpmedel.
Jag tycker datorer i undervisningen är bra och noterar att det är något Kungsbackas kommunala skolor är långt framme med. En-till-en-datorer är ett exempel. Vi kan överhuvudtaget skryta med moderna lokaler och en god arbetsmiljö. Det har säkert lagts ett par tusen miljoner på nya skollokaler, så länge jag varit en ledande politiker i Kungsbacka. Två nya gymnasier och flera nya och renoverade grundskolor som dessutom skall svälja en snabbt växande befolkning med många ungdomar.
För att säga ytterligare något om Kungsbacka så är det så att Kungsbackas skolor, såväl de enskilda som de kommunala i SKL:s öppna jämförelser rankas som de bästa i landet, både vad gäller resultat och ett bra utnyttjande av resurserna. Vår kostnadsmassa var under min tid som kommunalråd något som jämfördes med andra kommuner. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kunde då konstatera att kostnaden per elev och lärartätheten inte på något sätt avvek från vad den är i andra kommuner. Ändå är våra elevers resultat betydligt bättre och då är inte värdet av nya moderna skollokaler medräknat. Lärarförbundet har flera gånger rankat Kungsbacka som Hallands bästas skolkommun. Därför är det beklämmande att den duktiga Verksamhetschefen, Lisbeth Modén i Hede-Älvsåker ska behöva stå som exempel för något som är så felaktigt, när hon vid ett föräldramöte beskriver hur en organisation ständigt måste anpassas till en föränderlig verklighet, som till exempel att antalet elever sjunker och att även det förstås påverkar hur mycket personal man kan ha.
Syftet med programmet var ju inte bara att antyda att kommunala skolor ”skär ner” (samt att det skulle vara Ole Sahlstens fel). Hans partikamrat Maj-Britt Rane Andersson gick ju som vanligt i taket över detta där hon slog i huvet och tystnade när Oles namn nämndes.
Det handlade ju också om att få fram en bild av att man inte får tjäna pengar på skolverksamhet och att riskkapitalbolagen nu tar över skolorna och deras enda syfte är att slussa pengar till aktieägare och skatteparadis. Det finns sådana exempel och när det paras ihop med låg ambitionsnivå hos skolledning och personal, vilket förs över på eleverna så blir även jag förbannad.
Saken är ju den att vi har en läroplan och en skollag som inte tillåter sådant förfall. Vi har myndigheter som ska kontrollera detta och som också drar in tillstånd då och då. Vi har föräldrar som borde ta större ansvar för vilken skola deras elever går i och ser till att kontrollera så de är närvarande i skolan. Här gjordes det en stor sak av att eleverna tyckte det var ”gött” att slippa jobba. Men vem är deras förmyndare? Vem är det som har ansvaret för deras framtid, tills de blir 18 år och vem sitter bredvid när det är dags att välja skola och gå på utvecklingssamtal? När vår dotter gick på SO-lektioner och såg på film månad ut och månad in på den kommunala skolan var det något vi tog upp med rektor som sedan vidtog åtgärder, vilket ledde till att läraren flyttade vidare till en annan skola och blev ett personalärende även där. Jag tror det är rätt att öka kraven på lärarna, samtidigt som man låter dem riskera att förlora sin legitimation. Med rätt engagemang och med högt ställda krav är det också befogat att höja deras löner, men då bör man också kräva ett arbetstidsavtal som är detsamma som övrig skolpersonal, förskollärare och fritidspedagoger.
Regeringen måste ingripa säger de S-politiker som är kloka nog att inte bry sig om att de har medlemmar och förtroendevalda som är företagare. Till dessa kan jag bara säga att det gör den!
Redan i juni i år tillsattes en politikergrupp som ska se över och föreslå åtgärder för att de till att friskolornas vinster inte går ut över kvalitén. Alla skolor oavsett huvudmannaskap ska följa samma regler och lagar. De får inte sätta felaktiga betyg i syfte att locka till sig elever (varför skulle inte sådant förekomma i kommunala skolor?). Kommittén ska överväga om inte skolinspektionen ska kunna ingripa om ägarförhållandet i en friskola ändrar sig och kunna dra in tillståndet. De ska överväga om inte informationen från både friskolor och kommunala skolor ska kunna göras öppnare och mer fullödig.
Slutligen menar jag att det inte handlar om vilken huvudman som finns utan om ledarskap och engagemang. Frågan om vinster är klart överdramatiserad. Klart man ska kunna få lov att driva lönsamma företag även inom skolverksamhet. Hellre det än tvärtom. Då är jag säker på att kvalitén påverkas, precis som den gör när kommunala skolor visar underskott.
Till sist frågar jag mig vad som menas med riskkapitalbolag. Hade det handlat om innovationer och nya företag som behöver pengar för att kunna utvecklas är ju riskkapitalbolagen välkomna, men inte i den värld UR-reportern vill föra fram som den ideala.
Nu är bara frågan hur denna textmassa ska kunna bli en insändare på 1500 tecken.
Ola Johansson
Centerpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar