Dagens mest oväntade positiva upplevelse var lunchen som talmannen (vise) Susanne Eberstein bjöd en grupp Tyska parlamentariker på och där enfrån vart och ett av partierna bjudits in för att delta. Jag från Centerpartiet som ni förstår.
Det påbjöds samtal om politik och ämnet talmannen valde var tyskarnas syn på kärnkraften och energifrågan. Ganska snart kom diskussionen istället att handla om det statligt ägda Vattenfall och deras brunkolskraftverk i Tyskland och på det sätt de med dagbrott förstör naturen. Den vänsterpartistiske tyske ledamoten från Schleswig undrade om det var förenligt med Svensk energipolitik.
Var och en av lunchgästerna fick lov att redogöra för sin syn på frågan och jag tog själv initiativet att inleda från Svensk sida. Jag passade på att tala om vad jag tycker borde vara motivet till att äga ett statligt bolag (nämligen att trygga energiförsörjningen och med förnybar energi göra Sverige mindre kärnkraftsberoende), men att det bästa vore om vi kunde se till att se sålde just den tyska kolkraften.
Detta verkade göra tysken nöjd, men sedan följde en intressant diskussion om energi och miljöfrågor utifrån det faktum att Tyskland nu stänger ner kärnkraft på grund av Fukushimakatastrofen. Det visar att det borde vara möjligt att stänga ner även svensk kärnkraft och ersätta den med effektivisering och förnybar energi.
När en svensk Miljöpartist mot slutet av diskussionen jämförde Vattenfall med Gustav II Adolfs härjningar i Tyskland skrattade alla utom Sverigedemokraten som tyckte det var orimligt att jämföra detta med krigshandlingar.
Själv brukar jag säga att jag vid den tiden, som Hallänning, skulle ha varit Dansk medborgare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar