Ännu en kall och snörik vinter. Elförbrukningen i Sverige var mycket hög under hela 2010 och än så länge ser 2011 ut att följa i samma spår. Utvecklingen är en följd av att ekonomin växer samtidigt som vi upplevt en kallare inledning på vintern än normalt. Enligt uppgift gick nio av förra årets 52 veckor in på topp-20-listan över de veckor med högst elanvändning i Norden genom tiderna. Den höga elefterfrågan i kombination med att tillgången på el i Norden bitvis haltat har gjort att elpriserna stigit på marknaden. En grundförutsättning för att priserna inte ska nå de extrema nivåer som de gjorde förra vintern är därför att den produktion vi har är igång och levererar el och att kraftförbindelserna med omkringliggande länder fungerar som de ska.
Eftersom Sveriges elproduktion till hälften består av kärnkraft är det glädjande att de tre stora elbolagen har lärt av förra vinterns misstag med kärnkraften och anpassat omfattningen på sina revisioner så att alla kärnkraftreaktorer nu är i drift. Men samtidigt har tillrinningen till vattenmagasinen, som står för den andra hälften av elproduktionen, varit betydligt lägre än normalt. Det samma gäller i Norge som i det närmaste enbart har vattenkraft för sin elförsörjning. Detta påverkar prisbilden på marknaden, såväl i Sverige som i de övriga nordiska länderna.
Situationen idag visar med all tydlighet att vårt beroende av två kraftslag gör oss sårbara. För att priset på el inte ska rusa iväg kommande vintrar räcker det alltså inte att den befintliga elproduktionen fungerar. Det krävs att ny elproduktion i form av bl.a. vind- och biokraft byggs så att utbudet av el ökar. Regeringens ambition att skapa ett tredje ben i elförsörjningen är därför fortsatt prioriterat. Målet är att den förnybara elproduktionen ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med nivån år 2002. Vi ser redan resultaten. Förra året producerades närmare 3,5 TWh vindkraft vilket är lika mycket som det bästa produktionsåret för kärnkraftreaktorn Oskarshamn 1. Vi ser också en mycket kraftfull ökning av elproduktionen från biobränsleeldade kraftvärmeverk.
Vi måste också få elmarknaden att fungera effektivare. Det handlar t.ex. om att förbättra transparensen på elmarknaden och skapa förbättrade förutsättningar för elkunder ta kontroll över sin elförsörjning och förbrukning. På uppdrag av regeringen har Energimarknadsinspektionen inkommit med en rad förslag. Det handlar bl.a. om ökad förbrukarflexibilitet genom införande av timvis mätning av el för fler kunder än som har det idag. Regeringen avser att under året återkomma till riksdagen med konkreta förslag till förbättringar mot bakgrund av inspektionens rapporter. Svenska kraftnät genomför för närvarande mycket stora investeringar för att öka elöverföringskapaciteten både inom Sverige och gentemot våra grannländer. Detta kommer att förbättra förutsättningarna att utnyttja tillgänglig elproduktion när efterfrågan är hög.
Det stämmer som Villaägarna skriver att det genom EU:s handel med utsläppsrätter kostar extra att producera el som påverkar klimatet negativt och det lönar sig att vara miljövän. Det är en princip som följs i stora delar av svensk miljöpolitik. En konsekvens av handelssystemet som infördes 2005 är att befintlig icke fossil produktion får ökade intäkter. I Sverige har vi i princip bara koldioxidfri elproduktion, vilket innebär att kraftbolagen får ökade vinster. Som en konsekvens av detta har regeringen kunnat höja fastighetsskatten på vattenkraft och effektskatten på kärnkraft. Skattehöjningarna som bolagen får betala gör att staten får intäkter som kan investeras i åtgärder till gemensam nytta. Det handlar bland annat om satsningar på energieffektivisering, energiforskning och klimat- och energirådgivare i kommunerna. Faktum är att satsningarna på energiforskning tredubblats sedan 2005.
För hushåll och företag som inte prissäkrat, vidtagit energibesparande åtgärder och har små marginaler och hög förbrukning, kan elräkningen kännas tuff. Att sänka energiskatten skulle sannolikt värma lite för stunden men det leder inte till det som hushåll och företag behöver på sikt, en ökad försörjningstrygghet genom ett tredje ben i elförsörjningen och en bättre fungerande elmarknad.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.526575-atergang-till-billig-el-i-det-narmaste-omojligt
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar