Greve Jakobs tid är inne

Idag bad jag om en så kallad utkvittning från eftermiddagens votering för att resa hem lite tidigare. Varför då? Jo, därför att jag såg en annons i ortstidningen med rubriken: "Vad händer på den gamla Hunehalsborgen"? Nyfiken som jag är ville jag ju veta det. Historia har alltid intresserat mig, speciellt om man kan se rester av den i landskapet, som man gör vid Hanhalsholme, några kilometer söder om Kungsbacka stad i Kungsbackafjorden.

Greve Jakobs vapen ?

Greve Jakob av Halland var delaktig i mordet på den danske kungen Erik Klipping och han grundlade Varbergs Fästning. Greven lär ha huserat i borgen vid Rolfsåns mynning i något som även kan ha varit en handelsplats och föregångaren till Kungsbackahus, där Skansen idag ligger, ett stenkast från vår bostad. Här satt något århundrade senare stormannen Abram Brodersson (tjurhuvud), han som låg bakom det brev som påstås styrka att Kungsbacka stad är 700 år eller mer.

Vår Danska historia är bortglömd och det kan bero på att Svenska historiker inte ägnat sig åt att forska om de Östdanska provinserna och därmed lämnat den Nordhalländska medeltiden åt sitt öde.

Nu har en förstudie beviljats av Leader Halland och mötet ägnades åt att informera, knyta kontakter, samla in idéer och få tag i lokal historia och berättelser som kan knytas till Hunehals och Greve Jakob. Bland annat fick vi ikväll höra talas om att det finns en plats i Hanhals som kallas för "Jakobs källa".

Det är spännande att höra amatörhistoriker som Ove Wennerholm berätta. Ove bor i Fjärås och ägnar sig åt heraldik. Det är han som utformat vapenskölden man ser på bilden. Så borde Greve Jakobs vapensköld ha sett ut. De gröna hjärtan man kan se är egentligen näckrosblad.

Mycket intryck får man och många idéer väcktes. Mitt bidrag var ett förslag att förbinda Kungsbacka stad med havet och en förträfflig badplats vid Hanhals Holme via en gång och cykleväg. Den kan följa Kungsackaån, passera Hammargård och den våtmark man planerar där. Efter att ha gått under motorvägen vid åmynningen kan den följa fjordens östra strand till Hunehals. Detta kan passa, dels planerna på en Kattegattsled och dessutom knyta Hanhals kyrka till Pilgrimsleden mellan Santiago de Compostela och Nidaros (Trondheim). Pilgrimsleden går ju genom Kungsbacka men följer höjderna längre inåt landet, genom Gällinge och över Fjärås Bräcka. Kuriosa är att pilgrimsleden även går igenom den norska kommunen Gran som råkar vara Kungsbackas vänort.

Kungsbacka behöver samlas kring sin historia för att kunna möta framtiden som EN kommun. För det behövs engagerade människor, ideella krafter och kunniga historiker, vars kunskap måste tas tillvara innan den försvinner med dem. Jag vill också nämna Stig Karsegård, Onsalabon som så livfullt berättar både om bondeseglatsen och den tidigare historien i Norra Halland. Tore Artelius får inte glömmas bort i sammanhanget. han är den som forskat och skrivit mest om den här tiden. Han var den som hade mest kunskap och idéer om vad som borde göras för att lyfta fram Hunehals. Tore gick bort i våras.

Det borde göras en grundlig proffessionell arkeologisk undesökning på platsen. Med hjälp av flyg och modern fototeknik kan man troligen bilda sig en uppfattning om hur det en gång såg ut. Man kan redan idag se den dåtida hamnanläggningen från luften.

Det dystra historielösa mörker som följer av att vi isolerar oss i främlingsfientlighet står i bjärt kontrast till det omfattande utbyte vi i Kungsbacka haft med granländerna och kontinenten under forntid, medeltid, stormaktstid och därefter.

Nu kommer det att ske saker efterhand. I augusti börjar informationsskyltar sättas upp genom Kungsbacka kommuns försorg. Dessa ska visa platsen och dess historska betydelse för besökare. Med fler aktviteter (exempelvis teater), guidade turer och bättre möjligheter att ta sig dit följer förhoppningsvis också ett lokalt engagemang från Kungsbackaborna och deras valda representanter.