Hög tid att stärka skyddet för misshandlade kvinnor

De flesta fallen av misshandel sker i hemmet och inte sällan i en hyreslägenhet som tillhör den (oftast) man som misshandlat. Systematisk misshandel som får fortgå, kan leda till att hyresvärden finner skäl att säga upp hyreskontraktet och därmed rätten för både mannen och den misshandlade kvinnan att bo kvar. Besittningsrätten är stark i hyreslagstiftningen, även i sådana fall som beskrivs ovan. Skyddet för misshandlade kvinnor behöver stärkas på flera fronter, framförallt gäller det att greppa omfattningen, synliggöra den och motverka orsakerna.

Alliansregeringen utnämnde i april 2012 Carin Götblad till nationell samordnare mot våld i nära relationer för att belysa fler aspekter av problemet. I hennes uppdrag ingår bland annat att överväga hur skyddet för och stödet till brottsoffren kan stärkas. Förutom att fokusera på stöd till brottsoffer ska även utredningen se över möjligheterna till ett bättre förebyggande arbete och stärkt samordning mellan olika aktörer.

Idag beslutade vi i ett enhälligt Civilutskott om ett tillkännagivande för Regeringen om en översyn av hyreslagen för att öka skyddet att få bo kvar för den som misshandlats i sitt hem av sin make eller sambo. Även om dagens lagstiftning redan ger sådana möjligheter ser vi ett värde i att ytterligare stärka skyddet för dessa brottsoffer och se över tillämpningen av gällande regler.

Riksdagen uppmanar således Regeringen att ytterligare förtydliga och stärka den våldsutsattas rätt att bo kvar i sin lägenhet, medan den som misshandlat är den som måste söka sig en annan bostad. Beslutet fattas den 11 april. Alliansen genomför just nu en lång rad åtgärder för att stärka skyddet för brottsoffer. Mot den bakgrunden är det rimligt att samtidigt göra översynen av de bestämmelser i hyreslagen som kan ha koppling till problemet.

Jag och Centerpartiet har varit pådrivande i att ena utskottet kring förslaget. Det är självklart viktigt att se över de paragrafer i hyreslagen som kan stärkas, men det räcker inte. Mörkertalet vad gäller våld i nära relationer är stort och omfattningen är till stora delar okänd. För att kunna se helheten och vidta relevanta och ändamålsenliga åtgärder har därför Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av omfattningen och även fånga in brott som inte polisanmälts.

Så tar vi ytterligare steg att öka tryggheten för våldsutsatta kvinnor och barn.

Ola Johansson
Centerpartiet

Eksjö visar vägen - på ett annat sätt

När Eksjöbostäder ska bygga så händer det inte sällan att de banar väg för privata byggherrar. Småföretagen som antagligen skulle ha avstått att bygga om de själva skulle stå för planhandlingar, markundersökningar, arkeologi, bullerutredningar och annat sånt som kostar, är svårt och tar tid.

Projektet Norrström i två etapper är ett sådant exempel, berättar VD:n för Eksjöbostäder, Thorbjörn Hammerth för mig, när jag tidigare idag besökte Trästaden, Eksjö på min bostadsturné. Här tog det kommunägda bostadsföretaget initialkostnaden och genomförde etapp 1, för att sedan överlåta byggrätten åt ett mindre lokalt byggföretag. Det är en samverkansmodell som ligger väl i linje med hur ägaren, Eksjö kommun vill att koncernen - Kommunfastigheter och de ingående bolagen ska verka för att främja kommunens tillväxt och utveckling. Det viktigaste är inte vem som bygger utan att det byggs och varför inte låta någon annan ta investeringskostnaden och tjäna på affären, så kan Eksjöbostäder ge sig in i nya projekt, med nya mervärden. Det är några stycken på gång, men kommunens- och Centerpartiets "starke man" Lennart Bogren erkänner att planberedskapen inte är 100%-ig. Det var många år när Eksjö inte växte, men nu har det varit några år som invånarantalet ökat. Framförallt är det äldre personer som verkar villa flytta till de nyproducerade hyresrätterna. Medelåldern på de som vill flytta in i de nya fabriksbyggda tvåvåningshusen, med hiss på Norrström är hela 69 år.

Uppenbarligen avskräcker inte flyttskatter Eksjös seniorer från att flytta. Troligen är huspriserna överkomliga här och inte mycket vinst att skatta bort. Hyrorna är inte heller höga, framförallt inte i det befintliga beståndet och inte heller så värst i det nyproducerade. Ändå sätts det av 300 kronor från varje hyresinbetalning till framtida underhåll (30/30/30 - drift/underhåll/avskrivningar). I projektet Stocksnäs är det 176 "miljonprogramlägenheter" (de enda som finns i Eksjö) som ska renoveras, samtidigt byggs det 24 nya lägenheter ovanpå några av huskropparna. Det är ett sätt att få ekonomi i renoveringen och med nya hissar i husen är alla hyresgäster nöjda och beredda att betala lite mer i hyra.

Det så kallade industriella byggandet med 70% fabriks- och 30% platsbygge rekommenderas och överväg alltid att lägga på en våning om hus skall renoveras, menar Thorbjörn som har erfarenhet från byggbranschen i NCC.

Det var tufft att inte få lov att bygga, menar Lennart. Lite av ett Moment 22 - ingen intressent, ingen plan - och - ingen plan ingen intressent. Nu är omsorgen störst om alla hustillverkare som finns inom kommunens gränser. TMF - Trä och Möbelföretagen listar vad som borde göras och då är bolånetaket högst på listan. Lite längre ner finns skilda krav på tillgänglighet och energieffektivitet mellan olika kommuner. Det saknas inte kompetens bland de små hustillverkarna att konstruera och bygga energieffektivt. Därför är det viktigt att vårda dessa och värna om arbetstillfällena, som inte bara finns i fabrikerna och på byggarbetsplatserna, utan i skogen, på sågverken och vägarna, där husen transporteras.

Byggandet är egentligen inget problem, det mesta handlar om finansiering. För ett bostadsbolag så gäller det att använda reavinsterna som uppstår när man säljer fastigheter med ett lågt bokfört värde till ett marknadspris, till att nyinvestera. Här gäller det att kunna lägga 25 % som eget kapital och låna resten. Hyresrätt och småhus är det som gäller i Eksjö. Bostadsrätten har inte slagit igenom riktigt, men det är lite synd när den stora affärsbankens regionkontor inte tror på tretton centralt belägna bostadsrätter som redan är tecknade, för att de är rädda att föreningen inte ska klara sig. Fler tillgängliga upplåtelseformer tjänar varje bostadsmarknad på, även den som redan har gott om hyresrätter. Banker liksom byggjättar borde vara bättre på att analysera förutsättningarna och våga satsa i de mindre städerna och kommunerna.

Studentbostäder och framförallt bostäder åt soldater behövs och det efterlyses någon form av kreditgarantier för att kunna få loss investeringskapital. De återkommande försvarsbesluten är ett problem för garnisonsstäderna. Marknaden vågar inte lita på försvaret. Det känner jag igen från Skövde och Karlsborg. Här i Eksjö handlar det om 400 anställda soldater.

Slutligen några medskick till mig att ta med när bostadspoltiken skall formuleras på den grund som skapades, i och med att Idéprogrammet igår fick ett avsnitt om bostadspolitik.

• ROT-avdrag för fastighetsägare för renovering av hyresrätt och skatteneutralitet mellan upplåtelseformer.
• Stimulera investeringar i solceller med stöd och hållbara riktlinjer. Nettodebitering bör införas. De energiföretag som har egna modeller har goda erfarenheter.
• Använd byggmomsen som stimulans, åtminstone nu, i ett läge där vi behöver investera för framtiden och ge en injektion i ekonomin som riskerar att bromsa upp.

Eksjö till Mariannelund och i sydöst - Lönneberga

Summerar man intrycken av Eksjö så är det väl förmågan att göra det som andra säger inte går och att prestigelöshet i samverkan ger vinn-vinn situationer för alla inblandade. De stora byggföretagen är välkomna hit för att investera i sjukhuset och andra större projekt. När det gäller bostadsbyggandet så klarar de Småländska företagen ("snåla och noggranna") det utmärkt i Eksjö - den unika trästaden - på Sydsvenska höglandet.
Nästa gång jag kommer hit ska jag hinna gå lite i staden, se på alla vackra byggnader, titta på omvandlingen av I12 - regementsområdet och se den nya fina bollarenan som möjliggjordes till stor del med en privat donation.

För att citera Lennart Bogrens inledning: "Det går alltid om man gör på ett annat sätt".

Ola Johansson
Centerpartiet




Centerpartiet lyfter in bostäder i idéprogram

I går kunde jag glädjas över en liten framgång på Centerpartiets Framtidsstämma, då en av stämmokommittéerna gillade mitt förslag till skrivning om bostadspolitiken. I det slutliga förslaget stod det: "Med enkla regler och starkadrivkrafter att investera i bostäder kan byggandet öka i hela landet. En välfungerande bostadsmarknad präglas av rörlighet, låga trösklar, långsiktighetoch mångfald. Det är också viktigt att kunna utnyttja attraktiva lägen för bostadsbygande i hela landet.

Efter del dividerande då förslaget, först plockades bort och sedan återkom under en annan rubrik än det urprungligen var tänkt, blev det sent i går eftermiddag klart för debatt. En debatt som återstartade idag kl. 07.30. Flera talare stödde mitt yrkande och när det blev dags för omröstning vann det med överväldigande majoritet.

För mig är det en självklarhet att bostadspolitiken ska med, men det har varit svårt att få gehör både från idéprogramsgruppen och partistyrelsen. Partiets medlemmar, deras valda ombud här på stämman är lättare att övertyga.

Vad är det då som ligger bakom texten ovan? Lite egna reflexioner som det kan vara värt att spinna vidare på när det strax är dags att skriva svar på de motioner som kommer in till Partistämman i Karlstad senare i år.

Enkla regler - ingen våldsam kritik mot de regler som råder, men en större frihet att utforma planer borde vara den ultimata regelförenklingen.
Starka drivkrafter - här kan man väga in marknadsmässighet och även skattestimulanser och direkta bidrag om man så vill och även möjligheten att bygga strandnära (kom med i senare delan av yrkandet)
Hela landet - självklart krävs det mer av förenkling och bättre drivkrafter i de svagare bostadsmarknaderna.
Rörlighet- tillgången till bostäder skapar tillväxt
låga trösklar - krävs för att inte åstadkomma ett boendeutanförskap för ungdomar
långsiktighet - kan beskrivas som hållbart, men det handlar också om den långsiktiga ambitionen som borde råda att bygga förvalta och underhålla hus
mångfald - kan ju tolkas som etnisk och socioekonomisk, men också en valfrihet bland upplåtelseformer och bostadstyper för olika plånböcker

Ola Johansson
Centerpartiet

Bostadsfrågor på Framtidsstämma

Rubriken får bli rak och tydlig, utan krusiduller. I morgon och fram till söndag håller Centerpartiet sin extrastämma för att fastställa ett idéprogram som ska peka ut riktningen för politiken den närmsta tio åren, med ideer som förväntas stå sig bortemot 20 år. Ingen lätt uppgift att formulera tankar som beskriver ett samhälle vi i många avseenden knappt kan föreställa oss.

Processen har varit uppmärksammad och omskriven sedan dagarna före jul, då det ursprungliga förslaget presenterades. Sedan dess har ett intensivt diskuterande i medlemsleden lett fram till konkreta ändringsförslag som skickats in av distrikt, kretsar, avdelningar, student-, ungdoms- och kvinnoförbund, samt enskilda medlemmar. Så även jag. Mitt mål har redan från början varit att uppmärksamma bostadspolitiken. Ett område som jag blir allt mer övertygad om, ligger centerpartister ute i landet varmt om hjärtat, men som inte partiledningen riktigt vill ta till sig.

Nu har processen kommit så långt att jag kunnat konstatera att även om det reviderade programförslag som partistyrelsen tagit fram, är väldigt bra, så saknas fortfarande bostadsfrågorna. Trots att en rörlig bostadsmarknad och en lossad byggbroms främjar hållbar tillväxt och utveckling i hela landet.

Nu står mitt och alla de andra som stöttat mina tankars hopp till de båda stämmokommittéer som behandlar området "Miljö och grön tillväxt", där jag och flera andra tycker frågorna hör hemma. På rad 299 vill jag att följande textrader infogas:

"Med enkla regler och starka drivkrafter att investera i bostäder kan byggandet öka i hela landet. En väl fungerande bostadsmarknad präglas av rörlighet, låga trösklar, långsiktighet och mångfald. Samhället skall sörja för att erbjuda värme och tak över huvudet åt de människor som inte med egen förmåga kan behålla en bostad."

Låt oss hålla tummarna och hoppas att ett bra förslag läggs från kommittéerna så blir resan lite enklare när jag under debatten ska argumentera för vår sak.

Ola Johansson
Centerpartiet

Rekordbygge i Solnas Arenastad

Spola isen för glatt bandyspel den 16 och idag 17 mars.

Nu har bostadsturnen landat i Solna och vad är värt att se, om inte Friends Arena och Arenastaden. Solna är säkert den kommun jag kommer att besöka som har de högsta ambitionerna för sitt bostadsbyggande. 3000 Bostäder om året! Är det någon Svensk kommun som slår det? Är det förresten någon Centerpartikrets någonsin som kommer att bjuda in till ett politiskt möte till vår nya nationalarena för fotboll - Friends Arena? Tror inte det, men jag känner mig hedrad av att få vara dragplåstret den gången det hände. Vi fyllde inte läktarna, men väl en av logerna med drygt tio deltagare på det tidiga frukostmötet i onsdags, samtidigt som isen spolades och gjordes i ordning för helgens bandyfinaler.

Anna C Nilsson, Solnas C-kommunalråd och jag.

Arenastaden är ett samarbete mellan flera aktörer och det är ju ingen hemlighet att Solna stad är än av dem. Jernhusen, som äger stationen och spårområdet med gamla godsterminaler i norra och östra delen, Svenska Fotbollsförbundet, fastighetsbolaget Fabege och PEAB samverkar för arena, kontor, köpcentret Mall of Scandinavia (som ska bli Nordens största) och inte minst bostäder. Det gamla området, som förutom några färdga kontor (Vattenfall, Apoteket, Carlsberg - härlig mix), hotellet och förstås Friends Arena är en stor byggarbetsplats, var förr ett nedgånget industriområde som man inte gärna vistades i utanför arbetstid, berättar Kommunalrådet Anna C Nilsson (c). Sedan Svenska Fotbollsförbundet bestämde sig för att riva Råsunda och bygga en ny modern fotbollsarena såg Solna stad möjligheten att länka samman de ambitionerna med en helt ny attraktiv stadsdel, på en plats där järnvägen knyter an emot resten av landet och världen, via Arlanda. Är det någonstans det kommar att vara möjligt att bygga bostäder med lönsamhet är det här. Ingenstans får jag intrycket att det är enkla och billiga bostäder det planeras för. Markförsäljningen för bostäder har finansierat all infrastruktur. Speciellt inressanta kommer stadsradhusen på taket till köpcentret att bli (7 våningar högt) och förstås de fem punkthusen, med ustsikt över både sjön och arenans gräsplan.

Fribiljetten kommer en av Brf-erna att heta och det är ju ett passande namn på "Snikens kulle". Här ska det bli fem hus med vardera 143 lägenheter. Prislappen hamnar mellan 1 300 000 och 5 900 000 kronor. Målgruppen är inte som man kunnat tro, välbeställda pensionärer, utan de som är födda på 80-talet, familjer och människor i arbete. Ska man klara det i den åldern är det bra med rika föräldrar.

Hit är det meningen att man ska kunna åka kollektivt, men det är en lite kluven intällning till bilen som råder i Solna. Parkeringsnormen på 1,0 är högre än tidigare (0,8). Att det planeras i stor skala för cykling får jag reda på först sedan jag frågat. Förhoppningsvis är det numera så självklart att man väljer att inte tala om det. Konflikter uppstår mellan de som vill bevara och de som vill utveckla. Namnlistor cirkulerar och man får räkna med överklaganden på den översiktsplan som ska utveckla området runt arenan och sjön. Visst kommer det att märkas med ett jättestort köpcenter, hotell för 1000 gäster, 5000 nya boende och 15000 nya arbetsplatser. Inte att förglömma varje gång arenan fylls för idrott och konserter (Bruce i sommar - överger Ullevi - också ett sätt!!). Någostans behöver det byggas för en fullstatt Friends Arena kommer till Stockholm varje år också för att söka sig en bostad. Det är en utmaning, inte bara i Solna utan i alla länets kommuner.

De som flyttar till Arenastaden kommer till 59 % från de norra stadsdelarna runt Storstockholm och hela 37 % bor i Solna redan. Förankringen i hemkommunen är större än man kan tro.

Miljö och hållbarhet då? Ja förutom att det är kollektivtrafiken som ger attraktionskraft och planerna på cykelvägar så byggs det 25 % under BBR och miljöcertifierat brons, enligt LEED. Inte jättehögt kanske, men det visar att certifiering är viktigt för de som ska äga fastigheterna långsiktigt. PEAB menar att det är något de gör för att lära sig - det brådskar.

Tack Solnacentern och tack kommunalrådet, Anna C Nilsson i Solna och Centerpartiet som skrivit om det här.

Det här är en modell av byggplanerna runt Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet som avslutade mitt Solna-besök. Världsledande forskning, avancerad sjukvård och tusentals studenter från hela världen kommer att lockas hit. Att få fram studentbostäder och få finansiering för dessa med hjälp av forskningsdonationer är kanske inte så lätt, men det hänger samman.

Ola Johansson
Centerpartiet

 

Trästadskombo till möbelmecka



Trästomme??

Växjös historia är andra bättre på att berätta, men staden har jag främst en jobbrelation till, eftersom min arbetsgivare Combitech har ett kontor här där flera av mina arbetskamrater sitter kvar. Nu är jag tillbaka som besökare på bostadsturnén. Här i kommunhusets sammanträdesrum får jag en förklaring till varför Växjö lyckas så väl med att leva upp till devisen "Europas grönaste stad", konsekvent har de lyckats med trähusbyggnation i det offentliga byggandet av bostäder, lokaler och anläggningar och samtidigt vara den kommun som uppmärksammas för att ha lägst byggkostnader.

Europas grönaste stad

Den gamla rutnätsstaden har anor från 1600-talet, då var staden redan ett biskopssäte sedan 600 år. Hans Andrén, processledare för Växjö trästad beskriver utvecklingen från de gamla stavkyrkorna från medeltiden fram till den nya fotbollsarenan vid Värendsvallen med sin enorma limträbalkar och den produktutveckling som fortfarande sker. Det mest fantastiska av de praktiska exemplen är kanske det som sker inom sågverkindustrin med att förädla mer av det sågade virket för bärande konstruktioner. Minnena av stadsbränderna (exempelvis Kungsbackas 1846) lever och det finns fortfarande långlivade myter att övervinna. Modern trähusbyggnation har en kort historia. Det tilläts först i början av 90-talet att åter uppföra hus med mer än två våningar med bärande delar och stommar i trä. Idag är det fullt möjligt med sådana byggnader och önskvärt att bygga hus som det som syns på bild på en trästomme.
Apropå spännande teknik så berättade Hans att vår ende Svenske astronaut, Christer Fugelsangs rymdpromenaddräkt som består av 19 olika skikt hindrar -200 graders kyla att tränga igenom med hjälp av fiber från skogen.

Skakande lite forskning om boendet

Det forskas mycket om väggar, tak och konstruktioner, men väldigt lite om det de omsluter - människorna. Hur vill de som bor använda sina bostäder och hur kopplar vi det med människors livsstilar. Det finns ingen säker siffra på hur många bostäder som befolkas av enpersonershushåll. Det kan vara så många som 45 % och det är för flera av dem en nulägesbild som snabbt kan förändras. Hur skapar vi bostäder som är överkomliga för den som har en (låg?) inkomst och hur gör vi när behovet av yta ökar, för att man får någon att dela kostnaden med, eller från tid till annan skall bo med sina barn. Det finns ett behov att tänka nytt, tänka smått och tänka stort. Samtidigt som vi behöver nya typer av bostäder, måste vi se till att det överhuvudtaget byggs och att det byggs för att möta behovet vi ser idag.

Visst ska lägenheter vara små men att på allvar tänka sig att människor ska kunna leva på 8,5 kvm och betala 5000 kronor i månaden (AF - Lund) känns som en bit över gränsen. Vi vill inte ha något Warehouse living som vi ser i megastäder, där människor bor i hönsburar. Idealet borde vara 40-45 kvm, med flexibel planlösning och det mesta av inredningen i form av ”platta paket”, med klara associationer till IKEA och med en möjlighet att ta angränsande utrymmen i anspråk för att utvidga bostaden. Det måste forskas kring bra bostäder för små hushåll.

Skakande kort byggtid

Många argument finns för träbyggnation. Det är en växande råvara som skapar livskraftigt företagande i hela landet. Det är helt klimatneutralt under in livscykel. Det främjar energieffektivisering. Det är lika kostnadseffektivt som andra byggmaterial. Framförallt går det väldigt snabbt att bygga och om man gör rätt så håller man den förhatliga fukten borta från bygget. Ännu snabbare hade det gått om byggfacken tillåtit skiftarbete nattetid. Nu hade det varit bättre om den industriellt producerande delen av byggindustrin tecknat avtal med industrifacken, avslutar Hans Andrén och får medhåll av Jan Pyrell, vice ordförande (C) i det allmännyttiga Växjöhem.

”Älmhult är vårt hem och vårt hjärta”

Orden är officiell IKEA retorik och ett klargörande och långsiktigt besked om var koncernen hör hemma med sina investeringar i utveckling och ledningsfunktioner. Den stora arbetsgivaren för över 4000 personer står för huvudparten av den inpendling som sker från närliggande kommuner från Lund och Malmö i söder och Växjö i norr. Av de närmare 3000 som pendlar in är det mellan 500-1000 som kan tänka sig att bosätta sig permanent i Älmhult och även om det är en stor rörlighet så betyder det att det borde finnas uthyrningsbara lägenheter att bygga för vem som helst av de stora byggföretagen. IKEA är bekymrade över att det inte byggs tillräckligt med bostäder. De liksom andra stora företag vill ha anställda som etablerar sig bildar familj, rotar sig i närsamhället och bygger nätverk. Här har Älmhult kommun och Kommunrådet Elizabeth Peltola (c) en utmaning tillsammans med bostadsbolaget ÄBO (Älmhultsbostäder), vars VD Tore Vestergård jag träffade tillsammans med styrelseledamoten Peter Niklasson (c) i rummet ”Böcklingen” i Älmhults kommunhus (det före detta rökrummet i anslutning till fiket). Gudmund Volbrcht från IKEA var ganska tydlig med vad han hoppades på och det stora problemet tycks vara att det är få av de stora aktörerna i byggbranschen som ser möjligheterna med att bygga hyresrätter i Älmhult, trots de goda och varaktiga förutsättningarna. IKEA brukar stå för stabilitet och trygghet. Det tänkte jag på när jag fick höra att de öppnat varuhus i Belfast för många år sedan, att det är när tryggheten återvänder som det långsiktiga tänkandet slår rot och man börjar tänka på bostad, hem och möbler.

Kombohuset klarar inte bilen, inte biffen, men bostaden

Nu klarar nog ÄBO detta i samarbete med byggföretaget JSB – John Svensson Byggnadsfirma AB som skapat konceptet ”Trygga boendet” och har vunnit SABO – de allmännyttiga bostadsföretagens tävling och levererar sina ”Kombohus” på avrop till de av SABO:s medlemmar som kan presentera en antagen plan, äger mark och kan tänka sig att investera i flerfamiljshus i två, tre eller fyra våningar. Kostnaden är mellan 12.000 – 12.618 tkr per kvm/BOA, vilket är mycket lågt, med tanke på kvalitén för mellan 8-16 lägenheter i varje huskropp. Här är det betong som gäller och självklart är det så att den kommun och det bostadsbolag som vill bygga i annat material, eller har en detaljplan som inte tillåter Kombohuset måste gå ut på en egen offentlig upphandling, eller välja ett av de båda andra alternativen från Skanska – Bo Klok, eller Lindbäcks Bygg.

VD:n Pether Fredholm var väldigt tydlig i mycket, framförallt på den punkten som gäller det industriella byggandet och att kommunerna måste vara öppnare och flexiblare för att kunna möjliggöra koncept, men att det säkert är så att Boverket kunde ställa hårdare krav, åtminstone på energieffektiviteten. Byggkostnaderna går att sänka, men det är inte givet att det är byggbranschens motiv. Det är inte kostnaden som jagas primärt utan det är det höga priset. Man vill verka på de marknader där man får bäst betalt och det är inte säkert att det är byggkostnaden som skapar priset, utan oftast är det marknadsvärdet. Därför menar Pether att man ska ta byggkostnadens utveckling jämfört med KPI med en skopa salt.

Blandade typer och flexibel bostadsmarknad

Det behövs olika typer av lägenheter och överallt är man överens om att små och enkla lägenheter behövs, men det är inte det enda. Det behövs lägenheter att växa i och det behövs en rörlighet som skapar möjligheter för den bostadskarriär som kulminerar i en ägd villa och som kanske slutar i en bostadsrätt, eller en hyresbostad där man kan tillbringa de bekväma åren som äldre och kanske sluta sin tid med möjlighet till det stöd och den hjälp som behövs. Det är olyckligt med höga flyttskatter, särskilt i Älmhult, där värdet på en villa ligger på nivåer som jag är van vid från Västkusten, en bit över två miljoner.

Detta är ingen svag bostadsmarknad. Den har en potential som fler byggföretag och fastighetsägare än det kommunägda borde se.

Ola Johansson

Centerpartiet

Under tiden jag var i Växjö nåddes jag av rapporter om Moderaternas besked i bostadsfrågan. Intressant att ledande personer i Skatteutskottet och Finansministern går ut i bostadspolitiken, men utan något egentligt nytt att komma med. Allt det och lite till kan ni läsa om här på bloggen, i mina tidningsartiklar och på Newsmill.

 

 

 



Vart tar de gamla Nykvarnsborna vägen? - Till Strängnäs!!

Nykvarn bröt sig loss från Södertälje 1999 efter en folkomröstning, några år efteråt blev Nykvarnspartiet det största och tog över KS-ordförandeposten. För mig som sett lokala partier arbeta hemma i Kungsbacka blir detta en annan bild av lokalpolitiken. Det är egentligen inte det som gör Nykvarn speciellt, men brytningen med Södertälje har präglat utvecklingen sedan dess. Med knappt 9.500 invånare är det inte någon stor kommun. Med en knapp halvtimma till Stockholms Central borde kommunen ha en sällsynt dragningskraft på inflyttade och en stark expansion. Så är inte fallet.

VD:n för det allmännyttiga bostadsföretaget NYBO var tidigare Kommunstyrelsens ordförande för Nykvarnspartiet och utstrålar stark drivkraft, trots att utmaningarna är stora. De 600 lägenheter som följde med vid skilsmässan från den stora kommunen i söder var illa underhållna och kassan tom.

Kommunen har gett bolaget friare tyglar och i ägardirektivet har de skrivit in att det får lov att sälja delar av sitt bestånd och även bygga och sälja bostadsrätter, allt för att få in ett kapital att investera i nybyggnation och upprustning. Nyligen gjorde man upp med en privat fastighetsägare att sälja av hela centrum, utom kommunhuset och biblioteket. Tvärtom är möjligheten att blanda upplåtelseformerna den enda vägen att leva upp till ägarens direktiv, att kunna med god ekonomi utveckla bostadsbyggandet.

Det finns en del paradoxer. Trots den lilla befolkningen står det 1500 aktivt sökande i bostadskön, men befolkningstillväxten är låg, vissa år noll, andra en ökning med upp emot 4 %. Lite ryckigt kan man tycka.

Villaboendet är klart dominerande. 70-80 % bor i villa, många äldre. De skulle kunna stanna kvar i kommunen, men försvinner till andra ställen i Stockholms län - Strängnäs, till exempel. Varför vill NYBO gärna veta och försöker på olika sätt bygga bostäder som är attraktiva att flytta till när barnen flugit ut, för att på så vis frigöra deras villor till barnfamiljer. Kommunens planberedskap är inte riktigt i takt med bostadsförsörjningsprogrammet och det finns byggbromsar lite här och där. Överklaganden och bristande kapacitet hos kommunens planavdelning är är ett par, dåligt intresse från de större byggbolagens sida att komma till Nykvarn är ett tredje.

Nykvarnsborna är inga fattiglappar och befolkningsstrukturen påminner inte mycket om hur det ser ut i Södertälje. Det finns potentiella hyresgäster som inte skulle backa för att betala en högre hyra för en kvalitetsmässig bra bostad, med hög standard i ett attraktivt läge. Det är ganska likt min egen hemkommun Kungsbacka, fast med en bråkdel av storleken. Området "Karaffen" består av ett antal "miljonprogramslimpor" med tre våningar från 60-talet. Dom kommer att rustas upp ordentligt, samtidigt som ett par punkthus på hela 6 våningar (?!) kröner utsikten.

Det är ett projekt!

Ett annat är också väldigt intressant! Nykvarn tar sin del av ansvaret för att få fram studentbostäder. 2010 Köptes några modulhus in ifrån Solna. De står ännu kvar vid Karolinska som paradoxalt nog också är i behov av studentbostäder. Nu ska de plockas ner och flyttas till Nykvarn, där de skall rustas för studenter och ungdomar, samt några ensamkomande flyktingbarn.

Hur klarar NYBO diskussionen med Hyresgästerna när hyrorna behöver justeras upp?! Samverkan med kunderna, även om det är genom Hyresgästföreningen är viktigt i alla lägen. Samverkan med de kommunala tjänstemännen gör att planprocessen fungerar smidigt. Det är också modellen för att undvika okynnesöverklaganden, säger Ann Johansson, VD och före detta Kommunstyrelseordförande i Nykvarn. - Kommunen med den djärva och kaxiga devisen "Ung, vild och vacker".

Ola Johansson, Centerpartiet

Lossa parkeringsbromsen!

För andra gången på mindre än ett halvår kom jag till Malmö för att följa utvecklingen av bostadsbyggandet i en Region som präglas av närheten till Köpenhamn, omvandlingen av industristaden till en kunskapsstad och av omlandet -Skåne som helhet. Läget gör troligen Malmö mer känsligt för konjunkturer och just nu är det ganska stillsamt. Åtminstone är det intrycket jag får på mitt första möte hos Skanska, där man har erfarenhet av betydligt högre tillväxttakt med väsentligt högre priser, när draget kring Västra Hamnen var som hetast. I de attraktivaste områdena värderades läget högt och utöver det blev väl standarden i överkant, vilket gjorde många av bostäderna onödigt dyra för en normal bostadskonsument. Idag har priserna gått ner 5-10 % vilket får anses som positivt. I Lund är det en jämnare efterfrågan, medan det i östra Skåne inte växer alls. Det är beskeden jag får om bostadsmarknaden av Thomas och Magnus på regionkontoret för Projektutvecklingdbolaget Skanska Nya Hem. Malmö och Skåne skiljer sig från Göteborg och Stockholm, åtminstone för tillfället. Sättet att hantera det blir att växla över från A-projekt till lite enklare i utkanten och försöka dra nytta av Skanskas egen bostadsplattform och bygga industriellt där det går.



Från "vanilla" till "deep green".
Så driver Skanska hållbarhet.

Något oväntat, på frågan - vad det är som driver upp byggkostnaden - blev svaret - kraven på garage i markplan, eller under jord och kommunernas parkeringsnorm. Att bygga för kollektivtrafik, cykel och ett gemensamt utnyttjande av bilen med hjälp av bilpooler, är det enklaste svaret på hur byggkostnaden kan sänkas. Således är det snarare kommunernas särkrav vad gäller bilparkeringar och inte energi som är problemet. Det är viktigare med tillgänglighet till bilar än för människor! Oskicket att vältra över kostnader för gator, parkeringar och trottoarer, på bostäderna i exploateringsavtal och markanvisningar är ett annat exempel. Byggföretagen strävar alltid efter att få ut så mycket säljbar BOA - Bostadsarea ur varje kvadratmeter tomtmark. Det kan hamna i konflikt, även med gemensamma anläggningar, grönytor och behovet av annan samhällsservice.

Det är självklart viktigt att kommunerna planerar för de människor som ska flytta in. Finns det barn måste det finnas både lekplatser och förskola i närheten och är det för äldre behöver bostäderna anpassas enligt seniorboendestandard, med lite bredare dörrar och lägre trösklar. Tillgänglighetskrav är inget stort problem och det är inte energikraven heller, för det finns redan i Skanskas normala bostadsbyggande. Däremot om det är studentbostäder eller ett område som riktar sig till unga, så måste man se till så inte regler försvårar möjligheten att bo billigt under en kort tid.

Regional planering behöver bli kraftfullare och kanske på bekostnad av planmonopolet. Det finns exempel på kommuner som sticker käppar i hjulen genom att ställa orimliga krav i exploateringsavtalen. Staffanstorp är en sådan kommun som man menar inte tar sitt ansvar, där 1500 bostäder hamnat i ett stoppläge. Vellinge lyfts ofta fram som ett lysande exempel, men de riskerar straffas för sin utestängande attityd när demografin förändras och det visar sig att man skulle behövt fler yngre och utifrån inflyttade för att fylla behoven i omsorgsyrkena och hålla skatteintäkterna uppe. "Vellinge stagnerar" - det vore väl en rubrik för en egen spekulation som vi borde överlåta åt de skåningar som gärna diskuterar migration utifrån begränsningar och problem.

Låt gärna kommunernas plankontor ta steget tillbaka och överlåt åt byggföretaget att arbeta med planerna. Lägg fokus på den översiktliga planeringen och ägna er mer åt det färdiga resultatet - bostäderna, än åt själva processen. Den ska flyta på, vara smidig, transparent och förutsägbar. Det blir lätt moment 22 i planprocessen om den präglas av allt för mycket arkitektoniska ambitioner i från kommunernas sida. Det och en försiktighet från kommunernas sida att ställa särkrav, utan hellre samordna sig genom frivillighet. Annars riskerar varje nytt bostadsprojekt att behöva uppfinna hjulet på nytt. Det här är ett ansvar som vi inte ska förlita oss på att staten ska ta. De ska blanda sig i så lite som möjligt, utan hellre ange ramarna på ett sådant sätt att alla aktörer kan lösa uppgiften att få igång bostadsbyggandet och gemensamt ta ansvaret för en hållbar utveckling.

Ola Johansson
Centerpartiet

I Boverksstaden på turné

Bostadsturnén är igång på allvar och efter mjukstarten i Västsverige blev det vackra Blekinge, Ronneby och Karlskrona.

Med utsikt över Långasjö skulle tre
50 kvm stora semesterstugor ligga

På Tore och Ulla Hellbergs fastighet i Backaryd, en ort som man kommer till efter att ha passerat Stockholm, vill paret bygga tre semesterstugor invid Långasjön. Området kring sjön ingår i ett LIS-område som Ronneby kommun föreslagit men ännu inte antagit. Naturskönt invid Ullas barndomshem med vacker 1800-tals snickarglädje på mangårdsbyggnaden, ändå är det sällan man ser någon gå här. Det är värnandet av allmänhetens tillgång till stränderna som är Länsstyrelsens motiv till att fortsatt neka paret att få bygga mer än den ena stugan som ligger utanför 100-metersgränsen. När länsstyrelsens tjänsteman var på plats för inspektion vid Långasjön ville ”hen” inte ens gå ur bilen berättar Rolf för mig, Centerpartisterna, Knut Svensson och Jan Olofsson, Leif Johansson, Ronny Henriksson och journalisten med fotograf från BLT.

Strandskyddsdispenser för landsbygdsutveckling

Myndigheterna måste inse att företagandet på landsbygden inte enbart består av jord- och skogsbruk. Attraktionskraft och tillväxt förutsätter en kombination, där turism och upplevelser kan locka människor att starta företag, anställa och skapa efterfrågan på service året om.

Nu har Lena Ek och Stefan Attefall tagit ett gemensamt initiativ att se över vad som gör att intentionerna med den nya lagen, att göra det enklare att få dispens inte fungerar i praktiken.

Grundprincipen menar jag borde vara att det är tillåtet att bygga strandnära, såvida inte särskilda skäl föreligger, allmänhetens tillträde, skydd av biotoper, eller ett redan högt exploateringstryck.

Till Karlskrona kom jag efter en god lunch med sällskapet på krogen Viktoria i Backaryd, där det hör och häpna erbjuds maltwhiskyprovning till en målgrupp som sträcker sig över hela sydöstra Götaland. Duktig krögare  från Hillerstorp, den där Peter Gustavsson.

Till Karlskrona

Karlskrona är litet på kartan men har hela 65 000 invånare. Efter en presentation av det allmännyttiga Karlskronahem med 4000 bostäder och ansvaret de har efter att ha ”fått husen av kommunen – dess invånare” Med det menar Per Myrbäck, VD (med förflutet i många branscher, bl.a. LRF) att det är ett ansvar att hållbart förvalta gåvan och göra den tillgänglig åt dem som en gång givits Karlskronahem.

Kooperativ hyresrätt i praktiken

Vedebylund 1:1 – ett seniorboende som upplåts som kooperativ hyresrätt i ett 7-våningshus innehåller 28 lägenheter och en gemensamhetslokal, kommer att kosta 1400 kr/m2, vilket är en låg kostnad. 15 000 Kronor/m2, anses vara en billig byggkostnad. Skälet till det är att byggföretagen i Karlskrona verkar lokalt och har lärt sig hålla kostnaderna nere. Här finns inte jättarna och det gäller även det närliggande Växjö som också prisas för låga byggkostnader. Till Växjö kommer jag redan den 11 mars.

För de som står längst från bostadsmarknaden erbjuder man 3 månaders kontrakt med hyresgästen direkt, inte med socialtjänsten, för då tar man inte ansvaret som hyresgäst för att betala hyra och sköta sig. Det kan vara tufft med korta kontrakt, men det är bättre än inget alls.

Varför tillgänglighet endast för bilar?

Detaljplaner får inte vara så detaljerade att de hindrar koncepthus. Tillgänglighetskraven är inte sådana att de fördyrar speciellt mycket, däremot är en för hög parkeringsnorm ett problem. Är det viktigare med tillgänglighet för bilar än för människor, kan man fråga sig.
Under kvällen träffades sju intresserade för bostadsdiskussion på Studieförbundet Vuxenskolan under rubriken SV Arena.

Var ska vi göra av 40-talisterna?

Byggemenskap i Seniorhusföreningen, eller vart ska vi göra av 40-talisterna? Fredrik von Platen företräder en så kallad bygg-gemenskap. Han var för några år sedan generaldirektör (eller motsvarande) för Boverket och har en massa erfarenhet som han frispråkigt delar med sig till mig och min följeslagare Lars Karlsson. Tillsammans med föreningskamraten Else-marie Furevall var de dagen innan i Mönsterås hos Roland Åkesson, C och talade inför 65 personer om sin förening, som går ut på att förse medlemmarna med nya och ändamålsenliga bostäder för personer som uppnått pensionsåldern. Hela 200 medlemmar deltar sedan 2004 i verksamheten som innehåller både arbetsmöten, studiecirklar, kultur och nöjen. Några medlemmar har valt att stiga av därför att de känner att de med ålderns rätt inte vill planera för nästa boende, andra har redan fått bostäder i de redan färdigställda bostadsrättsföreningarna.

Om man vet vad man vill ha så kan man pressa storföretagen, som annars gör vad de kan för att lura bostadsrättsföreningarna. Det är en av erfarenheterna de fått efter att ha jobbat med Växthuset, som är namnet på de bostadsrättsföreningar som bildats som en avknoppning från bygg-gemenskapen. Detta är första gången jag stöter på en sådan, men säkert inte den enda. Mig veterligen finns det ingenstans någon förening som denna med uppgift att åstadkomma seniorbostäder.

"om kostnadsutvecklingen i bilindustrin varit
samma som i byggindustrin, skulle en ny Volvo
idag kostat 800 000 kronor"

Hjälpmedelsinstitutet startade projektet ”Bo bra på äldre da´r”. Projektet är avslutat, men arkitekt-tävlingen som ledde till Vedebylund – huset i Karlskrona som ägs av Karlskronabostäder, men blockförhyrs av ett kooperativ är resultatet av en tävling som utlystes för att entreprenörer och arkitekter skulle samverka för bra bostäder åt äldre.

Trist bemötande hos Boverket

Som avslutning uppvaktades Boverkets nuvarande Generaldirektör Janna Valic, av mig, Carlos Andersson från passivhuscentrum i Alingsås och kommunalrådet Karolina Skog, Mp i Malmö. Mötet skulle handla om Nära-nollenergihus och byggkrav, mot bakgrund av Boverkets byggregler. Nu inleddes det med att jag kritiserades av direktören för att jag klagat på Boverket och kallar dem slappa och otidsenliga i ett pressmeddelande som citerats i branschtidningar. Kritiken mot myndigheten tycker jag att jag det finns fog för, så det rör mig inte. Samtalet med Janna och senare hennes kollegor var bra, men det är tydligt att erfarenheten hos Boverkets experter inte vill se samhälls- och miljönyttan med hållbart bostadsbyggande, på samma sätt som vi. Politiskt måste vi med gemensamma krafter se till så Byggkravutredningens förslag om en stopplag mot kommunala särkrav inte genomförs, samt verka för en skärpning av Boverkets byggregler vad avser tillförd energi i byggnader.

Boverket menar att det här med passivhus är något nytt som vi inte har kunnat utvärdera ännu. Ändå skriver Fredrik von Platen om behovet av att utveckla passivhus redan i skriften ”skärpning på gång i byggsektorn”från 2009. Denne frispråkige senior bör jag fortsätta ha god kontakt med och kanske bjuda till Kungsbacka.

Ola Johansson

Centerpartiet